Bilismen

Motion 2005/06:T319 av Annika Qarlsson och Rigmor Stenmark (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en bilsocial utredning bör tillsättas.

Motivering

I Sverige sker åtta av tio resor med bil. Bilberoendet är större i glesbygd och småstäder än i Sveriges fyra största städer. En orsak till detta är att boende i storstäderna har tillgång till en välutvecklad kollektivtrafik, något som boende i glesbygd inte har. Kollektivtrafiken i glesbygden är dessutom oftast uppbyggd kring skolornas tidtabeller, med färre eller helt indragna turer under helger och skollov. Här är man mer beroende av bilen för att få sitt privatliv att gå ihop.

Kvinnor och män använder bilen olika. Kvinnor använder i större utsträckning bilen till inköp samt till att skjutsa barnen till dagis eller skola, medan män använder bilen till resor till och från jobbet samt resor i tjänsten. När vi bor på en plats, arbetar på en annan, handlar mat på en tredje, hämtar barn på en fjärde och bedriver fritiden på en femte plats behövs bilen varje dag för att livet ska fungera. Detta gäller framför allt kvinnor och boende i glesbygd.

Bensinpriset har nått nya rekordhöjder ett flertal gånger under året. Om man tar hänsyn till hushållens disponibla inkomster är den svenska bränslebeskattningen näst högst i Europa. Det har visat sig att denna beskattning slår olika hårt beroende på var man bor i landet, boende i glesbygden är särskilt drabbade. Även om bensinen och skatterna är höga måste stora delar av det svenska folket använda bilen, i synnerhet barnfamiljer och invånare i glesbygd. Höjningen av bensinpriset och bensinskatterna försvagar dessa gruppers ekonomi och gör att de blir tvungna att avstå annat.

Bilen tar en stor andel av hushållens ekonomi, en större andel än man ofta tror. Bilen är för en genomsnittsfamilj en av de största utgifterna. För en tvåbarnsfamilj kan kostnaden för en familjebil vara nästan lika stor som de sammanlagda utgifterna för mat och kläder. Har familjen två bilar kan bilkontot vara den största enskilda utgiftsposten. Situationen är svårare för ensamstående mammor. Ensamstående mammor har inte råd att ha bil, oavsett körsträcka och kostnad för bensin, om de ska klara övrig konsumtion och sparbehov. Många ensamstående mammor prioriterar därför inte bilen, trots att deras liv skulle underlättas.

Förslag om att tillsätta en bilsocial utredning har varit aktuellt under många år. Mot bakgrund av det ovan nämnda bör den tillsättas snarast. Utredningen bör se över hur kvinnors tillgång till bil underlättas. Vad som ovan anförts om en bilsocial utredning bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 23 september 2005
Annika Qarlsson (c)	Rigmor Stenmark (c)