Blockaden mot Armenien

Motion 2001/02:U227 av Murad Artin m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening för regeringen som sin mening att den svenska regeringen inom OSSE aktivt bör verka för att frågan om Nagorno-Karabach löses.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den svenska regeringen inom EU aktivt bör verka för att Turkiet och Azerbajdzjan häver blockaden mot Armenien.

2 Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan

Armenien blev efter Sovjetunionens sammanbrott en självständig stat, men förblev medlem av OSS (Oberoende Staters Samvälde). Armeniens territorium var dock inte helt sammanhängande. Enklaven Nagorno-Karabach, belägen i Azerbajdzjan, var territoriellt avskild från övriga Armenien, men den överväldigande majoriteten av befolkningen var armenier. Det uppstod en konflikt om till vilken stat Nagorono-Karabach skulle tillhöra – Armenien eller Azerbajdzjan. 1993 skärptes konflikten och tog väpnad form. Den utlöstes till följd av azeriska pogromer mot armenier. Armenierna organiserade sig och försvarade sig militärt. Nagorno-Karabach har förklarat sig självständigt och utsett egen regering och egen president. Denna statsbildning erkänns dock inte av någon idag – inte ens av Armenien. Den azeriska minoriteten flydde från Nagorono-Karabach, och cirka 10 000 människor lever idag i landsflykt i Azerbajdzjan.

Armenien drogs in i konflikten när Azerbajdzjan vägrade att förhandla direkt med ledningen för Nagorno-Karabach. Armenien har dock understött enklaven så att människorna där kunnat överleva.

3 Turkiets och Azerbajdzjans blockad mot Armenien

I den konflikt som uppstod tog Turkiet ställning för Azerbajdzjan. Man tog sannolikt ställning mer på grundval utifrån gamla motsättningar mellan armenier och turkar och en gammal samhörighet mellan turkar och azerer, än på hur konflikten egentligen utlösts. Turkiet och Azerbadjan genomför tillsam-mans en ekonomisk blockad mot Armenien.

Sedan 1993 har den lilla och fattiga armeniska republiken lidit svårt av blockaden – särskilt vintertid. Det finns bara två vägar in i Armenien. Den ena går genom Georgien, den andra genom Iran. Transporter av varor genom Iran blir härmed långa och dyra. Vägarna genom Georgien gör transporter genom landet osäkra på grund av de etniska konflikter som plågar landet. Turkiets och Azerbajdzjans ekonomiska blockad är effektiv.

Den armeniska befolkningen har fått utså svåra lidanden – särskilt vintertid. Armenien har inga egna energitillgångar. De första åren av blockaden var särskilt plågsamma. Senare kunde man dock få igång ett gammalt kärnkraftverk, vilket stängdes 1988 på grund av jordbävningsrisken i området..

Idag kan man i huvudstaden Jerivan se hur många hus saknar ytterdörrar beroende på att människor helt enkelt eldat upp dem för att få värme under svåra vintrar.

De svåra förhållandena har gjort att mer än en miljon armenier lämnat landet.

4 Turkiets nyckelroll

Turkiet är idag kandidatland till EU och söker medlemskap i organisationen. Inför detta medlemskap har uppmärksamheten riktats på kurdernas situation, Turkiets ockupation av en del av Cypern och Turkiets brott mot mänskliga rättigheter. Sällan riktas uppmärksamheten på Turkiets relationer till Armenien.

Turkiets blockad har kostat Armenien mellan 570 och 722 miljoner dollar om året. Den siffran skall jämföras med det bistånd Armenien får, vilket 1999 uppgick till 140 miljoner dollar.

Den blockad som Turkiet och Azerbajdzjan upprätthåller mot Armenien, drabbar emellertid inte bara Armenien, utan även de stater som blockerar landet. Blockaden är kostsam även för Turkiet och Azerbajdzjan, och en nor-malisering skulle påverka samtliga tre länders ekonomier positivt. Världsbanken har beräknat att, om blockaden upphävdes, Armeniens bruttonationalprodukt skulle öka med mellan 30 och 38 %, och dess export fördubblas.

Trots att Armenien under Sovjettiden drabbades hårt av Stalins utrensningar och deportationer, har armenierna med omsorg bevarat sin kulturella identitet. Trots att landet var en av de äldsta sovjetrepublikerna har Armenien jämfört med andra republiker varit relativt sett fritt från korruption. Den svåra ekonomiska situationen gör att faran för korruption nu ökar.

5 Blockaden slår även mot Turkiet och Azerbajdzjan

Normala relationer mellan de tre länderna skulle innebära förbättrade ekonomiska förhållanden för Turkiet och Azerbajdzjan eftersom den naturliga transportvägen för olja, gas och andra varor, från Centralasien till Medelhavet, går genom Armenien. Genom att blockaden förhindrar dessa transporter och denna handel, drabbas Turkiet som lider av en svår ekonomisk kris

Den slutsats man måste dra av utvecklingen i området är att konflikten kring Nagorno-Karabach är en olycka för de tre länder som är inblandade.

Inom OSSE har man arbetat för att lösa konflikten kring Nagorno-Karabach.

Dessa förhandlingar har ännu inte lett till några resultat. Den svenska regeringen bör inom OSSE aktivt verka för att frågan om Nagorno-Karabach löses.

Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen till känna

Den stora stötestenen är Turkiets starka inflytande i regionen. Följaktligen bör Sverige inom EU verka för att Turkiet och Azerbajdzjan måste häva blockaden mot Armenien. Bara genom ett slut på blockaden kan mer varaktig fred och ekonomisk utveckling uppstå i området.

Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen tillkänna.

Stockholm den 28 september 2001
Murad Artin (v)
Berit Jóhannesson (v)	Maggi Mikaelsson (v)
Lars Ohly (v)	Stig Sandström (v)
Willy Söderdahl (v)	Eva Zetterberg (v)