Boendeformer för äldre invandrare

Motion 2004/05:So591 av Maria Hassan och Inger Nordlander (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kartlägga äldre invandrares behov, bl.a. språk och kulturell tillhörighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om personalens utbildning när det gäller språk och kulturell kompetens.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att kommunernas organisation för äldrevård och omsorg anpassas efter de äldre invandrarnas behov.

Motivering

Äldreomsorg är i dag anpassad till majoritetsbefolkningen och oftast tas det inte hänsyn till de utlandsfödda äldres behov. I vissa etniska grupper vårdas de äldre hemma och sköts av kvinnor i familjen. I dag, när förvärvsfrekvensen är högre bland invandrarkvinnor än bland invandrarmän, leder det till dubbelt arbete och förtidiga slitningar hos många kvinnor. Alltflera vänder sig då till samhället för att få hjälp. Det innebär att äldreomsorgen får en allt större grupp invandrare med olika modersmål och kulturella skillnader att ta hand om. Det krävs en kartläggning av etnisk och språklig tillhörighet eftersom statistiken i dag visar endast nationell tillhörighet.

Sverige har i dag drygt 130 000 invandrare i åldern 65 plus. Antalet kommer att ha ökat år 2010 till 170 000. Många av dem har varit integrerade i det svenska samhället, men med stigande ålder försvagas eller försvinner det svenska språket och man tenderar att falla tillbaka till modersmålet. Det försvårar deras kommunikation med omgivningen, leder till isolering och försämrad hälsa.

För att tillgodose de äldre invandrarnas behov inom äldreomsorgen, krävs det språkkunnig personal med kulturell kompetens. Intresse för yrken inom vård och omsorg bland vuxna invandrare är stor, men de saknar utbildning. Samtidigt måste språkkunnig personal placeras där den bäst behövs.

Det finns goda exempel i vissa kommuner, där man i samarbete med invandrarföreningar har byggt upp etniska dagcentraler för äldre och andra vårdformer. Den erfarenheten måste spridas och utvärderas.

I Sverige finns drygt hundra etniska grupper med varierade antal äldre. Naturligtvis är det omöjligt att organisera äldreomsorgen för varje etnisk grupp. Däremot kan den organiseras på olika sätt, som separata äldreboenden för stora etniska grupper, avdelningar eller mindre grupper i befintlig verksamhet, regionala grupper (t.ex. rysk- eller arabisktalande).

Stockholm den 28 september 2004
Maria Hassan (s)	Inger Nordlander (s)