Bolognaanpassad agronomutbildning

Motion 2011/12:MJ349 av Betty Malmberg (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheten att anpassa agronomprogrammet till Bolognasystemet.

Motivering

Näringen, studenterna och Lantbruksuniversitet vill alla att den svenska agronomutbildningen blir anpassad till Bolognasystemet. Det är också av stor vikt för att utbildningen fortsatt ska vara attraktiv, konkurrenskraftig och internationellt gångbar.

För att öka Europas attraktionskraft som utbildningsregion samt för att underlätta studenters rörlighet och möjlighet till jobb har 47 europeiska länder sedan flera år harmoniserat sina högskoleutbildningar genom den så kallade Bolognaprocessen. Flera av utbildningarna vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår i systemet och kan idag läsas på grundnivå respektive avancerad nivå. Det gäller till exempel jägmästare, hortonom och landskapsarkitekt. Av någon outgrundlig anledning gjordes dock inte motsvarande anpassning av agronomprogrammet. Det var mycket olyckligt. I våra grannländer Danmark, Finland och Norge är agronomutbildningen uppdelad i tre plus två år liksom i de allra flesta Europeiska länder. De svenska studenterna och utbildningen riskerar därmed att hamna i internationell styrkklass, trots att i princip alla som avlägger agronomexamen studerar lika länge som sina kolleger i övriga Europa.

Också näringen tycker detta är angeläget. LRF uppvaktade redan 2006 dåvarande jordbruksministern Ann-Christin Nykvist i denna fråga. De framförde bland annat följande

Det är helt nödvändigt att svenska agronomer får en internationellt konkurrenskraftig utbildning. LRF vill därför betona branschens behov av kvalificerad arbetskraft för att möta de ökade krav som framtiden kommer att ställa på sektorn. För att SLU ska kunna utbilda, och i förlängningen sektorn ska kunna rekrytera kvalificerade agronomer, krävs att utbildningen motsvarar en internationell master, jämbördig med civilingenjörsutbildningen. Det skulle stärka den gröna sektorns utvecklingsmöjligheter och konkurrensförmåga.

Att utbildningen inte redan är anpassad till Bolognasystemet försvårar svenska studenters möjlighet till internationella studentutbyten och innebär också att deras internationella anställningsbarhet försämras. Att genomgå fem års programstudier utan att få en internationellt gångbar examen är orättfärdigt mot studenterna. Dessutom försämras Lantbruksuniversitetets attraktionskraft då det gäller att locka till sig utländska studenter. SLU har vid upprepade tillfällen hemställt att agronomutbildningen ska bli femårig, och enligt skrivelsen SLU:s budgetunderlag för 2008–2010 äskas heller inga nya pengar för detta.

SLU:s motiv för förlängningen – vilket regleras i en förordning som bara kan ändras efter beslut från regeringen – är att agronomen i yrkeslivet har samma krav gällande avancerade kunskaper och färdigheter som de övriga femåriga SLU-programmen, som redan är anpassade till Bologna. Att så är fallet avspeglas till exempel i att de har samma fördjupning i examensmålen. Enligt universitetets styrelse har också kraven på vetenskapligt grundade och tillämpade kunskaper ökat inom yrkesrollen.

I budgetpropositionen för 2012 skriver regeringen om SLU att utbildning och forskning inom de areella näringarna ligger väl i tiden för att möta globala utmaningar som t.ex. klimatfrågan, livsmedelsförsörjningen och smittsamma djursjukdomar samt det ökade behovet av en hållbar produktion av biomassa för energi och förnybara råvaror.

Detta är nog så riktigt. För att nå största möjliga samhällsekonomiska nytta med utbildningsverksamheten vore det därför hög tid att också se över om agronomprogrammet kan anpassas till Bolognasystemet, så att studenterna ges möjlighet att ta ut examen på grund respektive avancerad nivå.

Stockholm den 27 september 2011

Betty Malmberg (M)