Bomässor

Motion 2001/02:Bo270 av Ulla-Britt Hagström (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bomässan inriktas på olika gruppers behov av boende.

Motivering

Bomässan Bo 01 i Malmö har nyligen avslutats. Vad som kommer att leva kvar som utveckling att ta till vara på för hela landet är säkert den yttre miljön, med satsning på vackra områden runt husen. Den ekologiska satsningen har varit omfattande och energisnåla lägenheter har producerats. Bo 01 återfinns mitt i en trend, då byggföretagen satsar på byggande med havsutsikt och vänder sig till köpstarka grupper i samhället. Bo 01 har också velat visa på behoven i vårt mångkulturella samhälle samt kontakterna i Europa och internationaliseringen. Det kan dock konstateras att denna bomässa inte riktat sig till medelklassen i någon större omfattning. Tyvärr har också bomässan försatts i konkurs, vilket lett till att företag, inte minst småföretag drabbas. Trots 250 miljoner i statliga medel och ett antal miljoner i kommunala medel, har Bomässan inte gått runt.

Bomässan, Bo01 har inte visat modellen för framtidens boende. I stället borde en bomässa skapas med inslag av boende för olika grupper i samhället. Det kan gälla ungdomsboende, seniorboende, boende för barnfamiljer, generationsboende osv. Enkla små bostäder ska visas tillsammans med lagom stora bostäder. Då kan också ett mindre antal exklusiva bostäder visas.

Ända sedan början av 1900-talet har bomässorna försökt formulera framtidens boende. Stockholmsutställningen sommaren 1930 var en viktig bomässa för framtiden. Budskapet var ljus och luft i moderna funktionella bostäder. Några av nyheterna var små effektiva kök anpassade för matlagning. Det handlade om ändamålsenlighet i boendet. Den kritik som höjdes handlade om en oro för massproduktion där de individuella inslagen skulle försvinna.

En annan succé var sommarutställningen i Helsingborg 1955. Här handlade huvudtemat om att bo i egen villa. Vid denna mässa lanserades allrummet som familjens gemensamma vardagsrum.

Under miljonprogramstiden blev bostadsutställningarna färre. I Landskrona och Norrköping gjordes ambitiösa visningar i villabyggande. När flera av de bostadsområden som byggts under 60- och 70-talet redan börjat stämplas som monotona i utformningen och upplevt sociala problem, gjorde Upplands Väsby en uppvisning av både flerbostadshus och villor för olika kategorier. Det sunda huset lanserades med material som inte skulle vara allergiframkallande.

Boverket ansvarar

Boverket har senare medverkat till att bl a Umeå, Västerås, Malmö, Gävle och Örebro arrangerat bomässor. 1987 bildades bolaget Svensk Bostadsmässa med Boverket som huvudman. Bomässan i Karlskrona 1993 fick mycket god respons. Stumholmen blev ett bostadsområde där moderna och historiska byggnader kompletterar varandra. Också utställningen i Staffanstorp 1997 och på Nybodahöjden i Stockholm 1998 ansågs lyckade.

Bomässan H55 i Helsingborg 1999 försökte med att visa Bo Klok-projektet för att ge ungdomar ett billigt boende med temporära lösningar på en liten yta. Det har dock inte fått det genomslag som var tänkt. Bomässan dominerades av flerbostadshusen med utsikten vid Öresund och med höga hyreskostnader.

Vintern 2003 planeras en bomässa i Östersund med satsning på vinterboende. Tanken är att locka ungdomar till glesbygden.

Bomässor i samverkan

För att tillgodose alla intressen borde bomässor också kunna ordnas i mindre och medelstora kommuner i samverkan. Ett stort antal kommuner med bostadsöverskott har idag stora problem med sitt lägenhetsbestånd. En bomässa borde också kunna visa hur ett befintligt område kan glesas ut för att främja trivseln. Bomässan bör i framtiden inriktas på olika grupper i samhället och därmed visa ett varierande utbud. Ett exempel att jämföra med är de finska bomässorna. De erbjuder det modernaste i boendemiljö, teknik och arkitektur men också ett boende för gemene man.

Stockholm den 4 oktober 2001

Ulla-Britt Hagström (kd)