Bostadsbidrag

Motion 2003/04:Bo249 av Göran Hägglund m.fl. (kd)

Sammanfattning

Bostadsbidragen har reducerats med hela 62 procent på åtta år. Minskningen beror i någon mån på att fler människor har arbete och att reallönerna har ökat. Men minskningen förklaras huvudsakligen av att riksdagsmajoriteten 1997 genomförde förändringar av reglerna som gjorde att betydligt färre hushåll blev berättigade till bostadsbidrag. Detta har drabbat många familjer med bräcklig ekonomi mycket hårt.

Kristdemokraterna kräver därför en utredning som konstruerar ett nytt och fördelningspolitiskt bättre bidragssystem. Det tar dock tid innan ett nytt system kan träda i kraft varför vi föreslår flera ändringar i det nuvarande regelverket för att få bort de värsta orättvisorna. Kristdemokraterna satsar 450 miljoner kronor på bostadsbidragen utöver regeringens budget för 2004. Cirka 190 000 hushåll berörs positivt av den föreslagna regeländringen.

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning i syfte att ta fram ett fördelningspolitiskt bättre fungerande regelverk för bostadsbidragen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om halvårsvisa avstämningsperioder för bostadsbidragen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en höjning av bostadsbidraget med 100 kr per barn till berättigade hushåll.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gemensam inkomstgräns på 117 000 kr innan bostadsbidraget reduceras.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av reglerna för beräkning av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag där fiktiva inkomster eller låsta tillgångar inte bör ingå.

2 Regelverket

Reglerna för bostadsbidrag ändrades 1997. Bidraget är numera i beviljningsskedet preliminärt och justeras efter den årliga inkomstdeklarationen. Tidigare utgjorde den samlade familjeinkomsten den bidragsgrundande inkomsten. Gränsen för när bostadsbidraget reducerades gick vid 117 000 kronor per år för båda makarna tillsammans. Nu gäller istället individuella inkomstgränser och bidraget reduceras när någon av makarnas inkomst överstiger den individuella gränsen 58 500 kronor per år. Denna gräns har varit oförändrad under en lång följd av år. Därmed urgröps värdet genom inflationen och systemet urholkas successivt.

Också en begränsning av den bidragsgrundande bostadsytan har införts. För den som har ett barn ges bidrag endast upp till 80 kvm, vid två barn 100 kvm, vid tre barn 120 kvm, vid fyra barn 140 kvm och med minst fem barn i familjen utges bostadsbidraget för maximalt 160 kvm. Dessutom finns en lägsta gräns för bidragsgrundande boendekostnad. För familjer med ett barn kan boendekostnaden inte bli lägre än 3 000 kronor per månad. Därefter höjs beloppet med 300 kronor per barn upp till fem barn där lägsta kostnadsgräns blir 4 200 kronor per månad.

Från en nivå på cirka 9 miljarder 1995 till 3,5 miljarder kronor 2004, har 62 procent av bostadsbidragsanslaget dragits in. Naturligtvis får det allvarliga konsekvenser. Anmärkningsvärt är att regeringen inte bättre beräknat konsekvenserna av de samlade nedskärningar som dessa år drabbat främst barnfamiljer.

3 Ett fördelningspolitiskt steg tillbaka

Cirka 25 procent av alla hushåll med barn fick bostadsbidrag någon gång under år 2001. Under samma år lämnades bidrag till cirka 65 procent av hushåll med ensamstående föräldrar. Bostadsbidraget är alltså av särskilt stor betydelse för ensamstående föräldrar.

Senare års regelförändringar innebär ett trendbrott i den bemärkelsen att bostadsbidragen inte längre svarar mot de uppställda målen. Med de kraftiga bidragsminskningar som många barnfamiljer nu får vidkännas torde målet att dessa familjer skall kunna efterfråga en bostad där varje barn har eget rum vara mycket avlägset.

Regeringen förklarar minskningen av antalet hushåll som får bostadsbidrag med att konjunkturen förbättrats. Detta är förstås en delförklaring. Men ett avgörande skäl är också de mycket stora förändringar av regelverket som skedde 1997.

Hela det system som nuvarande regering byggt upp har haft flera anmärkningsvärda brister ur fördelningspolitisk synvinkel. Barnomsorgssubventionerna har i stor utsträckning tillfallit redan resursstarka hushåll. Föräldrapenningen är lägre ju lägre inkomst föräldern har innan hon får barn, och omvänt högre för redan högavlönade föräldrar. Barnbidraget utbetalas lika för alla. Endast bostadsbidraget kan sägas ha gynnat resurssvaga hushåll särskilt.

Bostadsbidragsreglerna är ytterligare ett steg i riktning mot ett system som kan beskrivas som familjefientligt. Med individuella inkomstgränser som grund för bidraget markeras tydligt ett ideologiskt inslag som vi mött tidigare från socialdemokratiskt håll.

Riksdagens bostadsutskott har under de senaste åren med stöd av riksdagsmajoriteten beslutat om en rad tillkännagivanden och ställningstaganden gällande bostadsbidragets utformning. Regeringen har ännu inte med anledning av dessa lämnat förslag till riksdagen.

En översyn behöver därför snarast göras av bostadsbidragsreglerna samt de konsekvenser senare års beslut lett till. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med direktiv att finna ett fördelningspolitiskt bättre och rättvisare regelverk för bostadsbidragen än det nuvarande.

4 Nödvändiga regeländringar

Förändringar behövs på flera plan i bostadsbidragssystemet, gällande vilka som är berättigade till bidrag, bidragets storlek och hur det ska räknas fram.

Avstämningsperioden för beräkning av bostadsbidraget bör göras kortare. Den nuvarande årsvisa avstämningen efter inkomstdeklaration är alltför lång och ger oönskade effekter. Varje år får en stor grupp människor till följd av inkomstförändringar betydligt mer eller betydligt mindre bostadsbidrag än vad som är berättigat. Detta leder i många fall till återbetalningskrav som kan vara mycket problematiska för den enskilde. Enligt budgetpropositionen för 2004 uppgår andelen med återbetalningskrav till 38 procent av samtliga bidrag. Motsvarande andel för tilläggsbetalningar uppgår till 45 procent. Endast 14 procent av bidragen är rätt från början.

Andra transfereringssystem, t.ex. för studiemedelsbidragen, har halvårsvisa avstämningar. Kristdemokraterna föreslår halvårsvisa avstämningsperioder också för bostadsbidragen.

Där föräldrar har försörjningsansvar för hemmaboende barn upp till 21 år bör regelverket ändras så att även denna grupp kan göras berättigad till bostadsbidrag.

Kristdemokraterna föreslår vidare en höjning med 100 kronor per barn till de hushåll med barn som är berättigade till bostadsbidrag.

Gränsen för bidragsgrundande inkomst måste höjas från nuvarande individuella 58 500 kronor till en gemensam inkomst på 117 000 kronor innan bidraget börjar reduceras.

Kristdemokraterna föreslår att regelverket för bostadsbidragen från år 2003 ändras i enlighet med ovanstående och anslår för det ändamålet 450 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Cirka 190 000 hushåll beräknas beröras av den föreslagna regeländringen.

Den ovan begärda utredningen om ett nytt regelverk för bostadsbidrag behöver tid på sig. Under tiden måste flera smärre justeringar av nuvarande bidragssystem göras, ändringar för att rätta till de värsta orättvisorna. Det behövs en översyn av vad som ska räknas in i den bidragsgrundade inkomsten.

I samband med att riksdagen under våren 2003 behandlade propositionen Barns förmögenhet vid beräkning av bostadsbidrag, berördes frågor om egendom som barn erhållit genom testamente eller gåva med inskränkt dispositionsrätt. Kristdemokraterna hade motionerat om en lagändring för att undanröja den stötande effekt som uppkommer när egendom som inte kan disponeras ändock påverkar beräkningen av bostadsbidrag. Förslaget avvisades av riksdagens majoritet med hänvisning till att det låg vid sidan om det ärende som behandlades.

Rätten att disponera över egendom som ett barn erhållit i gåva eller arv är inte sällan kraftigt inskränkt genom villkor i gåvobrev eller testamente. Det kan handla om att egendomen inte kan disponeras av vare sig barnet eller föräldrarna före ett visst datum, vanligen barnets myndighetsdag. Det gäller också när en givare eller testator förordnat att viss egendom ska stå under särskild förvaltning.

När en sådan inskränkning finns i föräldrarnas eller de särskilt förordnade vårdnadshavarnas dispositionsrätt över barnets egendom borde denna undantas vid beräkning av bostadsbidrag. Det är inte rimligt att medel som tillsvidare är oåtkomliga för familjen ska reducera möjligheten till ett anständigt boende. Av en promemoria från Socialdepartementet som bostadsutskottet fått del av, framgår att det också i Regeringskansliet anses att Kristdemokraternas förslag har skäl för sig.

För näringsidkare finns möjlighet att göra avsättning till s.k. periodiseringsfond. Avsikten är att reservera del av vinst för senare behov och betala skatt när reservationen upplöses. Det är alltså pengar som företagaren inte använder till konsumtion just det inkomståret. Trots det räknas en sådan reservation till inkomstunderlaget när bostadsbidraget beräknas. Denna regel liksom den om förmyndarspärrade konton bör tas bort eftersom den innebär att bostadsbidrag beräknas på fiktiva tillgångar och inkomster.

Kristdemokraterna anser heller inte att inkomsten för ett hemmaboende barn under 20 år med inkomst understigande 20 000 kronor ska räknas in i beräkningsunderlaget.

Kristdemokraterna begär att regeringen i enlighet med ovanstående återkommer med förslag till ändring av reglerna för beräkning av bostadsbidragen och den bidragsgrundande inkomsten.

Utöver dessa förslag anser Kristdemokraterna att bostadstillägget för pensionärer (utgiftsområde 11) ska höjas. Kristdemokraterna föreslår att fritidsfastighet inte ska medräknas i underlaget för inkomstprövat bostadstillägg för pensionärer och föreslår för detta ändamål 90 miljoner kronor för 2004.

Stockholm den 6 oktober 2003
Göran Hägglund (kd)
Dan Kihlström (kd)	Johnny Gylling (kd)
Sven Gunnar Persson (kd)	Björn von der Esch (kd)
Mikael Oscarsson (kd)	Lars Gustafsson (kd)