Breddad forskning

Motion 2007/08:Ub553 av Yvonne Andersson och Finn Bengtsson (kd, m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av breddad kunskapsutveckling.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvecklandet av ett valideringsinstrument för att studenter och redan yrkesverksamma ska kunna kvalificera sig till akademisk forskning.

Motivering

Vikten av svensk forskning inom högteknologi, biomedicin och IT- och telekom är självklar för att Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. På samma gång måste vi uppmärksamma vilka områden inom samhälls- och humanvetenskaperna som skulle behöva beforskas för att vi ska nå ytterligare kunskap och för att dessa områden ska kunna utvecklas.

Ett tydligt exempel på detta är de så kallade smalt yrkesinriktade utbildningar som ges vid Naprapathögskolan, Polishögskolan eller Försvarshögskolan och som i dag inte ger behörighet till forskningsutbildning, eftersom dessa inte ger akademiska poäng.

Konsekvensen av utebliven forskning är att samhället inte vinner ny kunskap och att kunskapsutvecklingen avtar, istället för att utökas, få finslipade metoder och ökade insikter. För den enskilda studenten innebär det också en återvändsgränd att inte kunna fortsätta att studera på högre nivå inom ramen för en forskarutbildning, detta trots att man satsat flera år av sina begränsade studiemedel på sin utbildning. Att kunna beforska sitt eget verksamhetsområde är en väldigt viktig del av forskningen och forskningsutbildningen har allt att vinna på en breddad rekrytering. Vi får fler forskare inom värdefulla områden, som i dag gapar tomma, där kvalitativ och aktuell forskning helt enkelt saknas.

Det finns flera sätt att lösa detta på. Man kan till exempel tänka sig att utbildningarna får behörighet att ge akademiska poäng och därmed likställs med de utbildningar som i dag kvalificerar för att söka in på forskningsutbildningar.

Man kan också tänka sig tillskapandet av ett valideringsinstrument som i likhet med högskoleprovet kan visa om en student är kvalificerad för att gå vidare till högre studier. Det senare har den fördelen att man kan utforma provet ämnesspecifikt och att det säger mer än bara en poängsammanställning.

Sverige behöver ligga i takt med omvärlden – i övriga Europa är det redan i många fall självklart att en utbildning som den till polis ger akademiska poäng och i slutändan akademisk examen. Detta borde vara lätt att ordna med tanke på att många av de kurser som ges i dag är förlagda på universitet och högskolor och utgår från väl beprövad vetenskap.

Frågan om en breddad bas till den akademiska forskningen rör den enskildas karriärmöjligheter, men också samhället i stort. För att ligga i framkant inom viktiga yrken som polis, militär eller naprapat, behövs fördjupad kunskap och metodutveckling.

Den oerhörda begränsning det innebär att studenter eller människor verksamma inom dessa yrken i dag saknar möjlighet till akademisk vidareutveckling, liksom behovet av ett system för att validera människors kunskap, bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 29 september 2007
Yvonne Andersson (kd)	Finn Bengtsson (m)