Brevröstning

Motion 1992/93:K701 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m)

Möjligheten för varje röstberättigad svensk medborgare
att utöva sin rösträtt vid de allmänna valen är en
medborgerlig rättighet, som inte kan ifrågasättas. Detta
gäller således oavsett var i världen vederbörande befinner
sig.

Med undantag för Förbundsrepubliken Tyskland och
Schweiz gäller för de svenskar, som befinner sig utanför vårt
lands gränser, att de kan deltaga i röstningen genom att
denna anordnas på svenska beskickningar och konsulat
samt på fartyg, under förutsättning att de låtit registrera sig
inom föreskriven tid. Detta är givetvis i grunden en mycket
god ordning. Dock kan den inte utnyttjas av alla
utlandssvenskar -- främst på grund av att långa avstånd till
röstlokalen lägger hinder i vägen.

Det är givetvis en allvarlig brist, att deltagande i
röstningen på angivet sätt försvåras eller helt omöjliggörs
för ett antal röstberättigade. Denna olägenhet skulle
emellertid kunna elimineras närmast helt genom ett vidgat
förfarande med brevröstning.

I konstitutionsutskottets betänkande 1992/93:KU6
redovisas gällande regler för brevröstning. Där anförs bl.a.
följande:

Förfarandet vid brevröstning är reglerat i lag (1991:189)
om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och
Schweiz. Röstberättigade svenska medborgare som vistas i
Förbundsrepubliken Tyskland eller Schweiz får rösta
genom att från samma land sända sina valsedlar till
valnämnden med posten (brevröstning). Enligt 2 § tredje
stycket nämnda lag lägger väljaren sedan han gjort sin
försändelse i ordning in den tillsammans med sitt röstkort i
ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas
försändelsen för postbefordran. Enligt 2 § fjärde stycket
samma lag får brevröstningsförsändelsen vara
iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall
avges senast dagen före valdagen. Försändelsen skall anses
avgiven den dag då den är poststämplad. I 4 §
brevröstningslagen anges att valnämndens kontroll av
omslagskuvert med brevröst skall omfatta att:

1. omslagskuvertet inte blivit öppnat efter tillslutandet,

2. omslagskuvertet har avlämnats för postbefordran i
Förbundsrepubliken Tyskland eller Schweiz,

3. brevröstningsförsändelsen inte har avgetts senare än
dagen före valdagen.

Det ovan angivna förfarandet vid brevröstning gäller
således enbart i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz,
där man ej tillåter att röstmottagning äger rum vid de
svenska utlandsmyndigheterna. Det torde dock vara
utomordentligt enkelt att låta motsvarande förfarande gälla
över i princip hela världen. Några svårigheter, som enbart
svenskarna i Tyskland och Schweiz är kompetenta att klara
av, kan givetvis ej åberopas. Särskilt komplicerat förefaller
ju förfarandet inte att vara.

Mot införandet av en generell åtgärd av här anfört slag
anförs ständigt, att redan erfarenheterna från Tyskland och
Schweiz visar att felprocenten vid försändelserna är hög.
Man tvingas kassera många försändelser som ogiltiga
genom att felaktigheter av skilda slag har begåtts av den
röstande. Detta leder till, anför man, att en utvidgning av
förfarandet ej låter sig göra.

De anförda skälen mot införandet av en generell
möjlighet till att brevrösta är enligt vår mening inte
hållbara. Även om man tvingas kassera ett antal
försändelser, måste det väl ändå vara bättre att ge alla en
reell möjlighet att rösta -- med ett antal såväl godkända som
inte godkända försändelser som följd -- än att i praktiken
helt utesluta en del av de röstberättigade från denna
möjlighet. En förbättrad information, vilket är en
självklarhet, kan medföra att antalet ej godkända
försändelser blir begränsat.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna till brevröstning
vid allmänna val.

Stockholm den 21 januari 1993

Hans Nyhage (m)

Lars Björkman (m)