Brott riktade mot företag i Jönköpings län

Motion 2005/06:Ju267 av Tobias Krantz (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler poliser i Jönköpings län.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stopp för nedläggning av polisstationer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en huliganlag för handeln.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om genomförande av snattofonen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av ordningsbot för snatterier.

Motivering

Brottsligheten mot små och medelstora företag ökar; det handlar om stöld och häleri samt bedrägerier och hot. Även IT-relaterad brottslighet, såsom kapning av hemsidor och datorintrång har blivit allt vanligare. En undersökning från Företagarna visar att så många som var tredje av landets småföretagare hade utsatts för brott under år 2001. I Jönköpings län har antalet anmälda brott inom kategorin stöld och snatteri i butik, varuhus och kommersiell utställningslokal ökat med 34 % mellan 1994 och 2004, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Det understryks vidare att Jönköpings län under senare tid utsatts för en våg av inbrott, till synes riktade inte minst mot butiker och företag på mindre orter. Varor för stora belopp stjäls, tryggheten minskar; samhället står, ter det sig, maktlöst. Utvecklingen inger stor oro. Ytterst handlar det naturligtvis om människors säkerhet till liv och lem.

Brottslighet som drabbar företag blir ett allt allvarligare hinder för den svenska tillväxten. Brottsligheten mot företag är dyr inte bara för företagarna själva – den drabbar i förlängningen alla svenskar. Svensk Handel har räknat ut att kostnaden för det brottsliga svinnet i genomsnitt uppgår till 3 % av detaljhandelns omsättning – en summa som motsvarar 30 000 till 40 000 heltidsjobb. Om inte säkerheten för företagarna kan garanteras kommer än färre att starta nya företag och existerande företag kommer att dra sig för att expandera. Trots det intar kriminalitet riktad mot företag en undanskymd plats i den offentliga debatten. Att företagare kan vara brottsoffer nämns sällan; betydligt vanligare är att företagare framställs som potentiella brottslingar.

Många företagare drabbas vidare av stigande försäkringskostnader och ökade utgifter för larm och bevakning. De ekonomiska marginalerna sjunker därmed. På många mindre orter resulterar det i att den tillgänglighet och service som det ligger i att ha ett livaktigt lokalt företagande med exempelvis affärer hotas.

Det krävs kraftfulla åtgärder för att få bukt med brottsligheten gentemot företagen. Framför allt behövs det fler poliser och polisen måste få den kompetens som behövs för att motverka och klara upp brott mot företag. Antalet poliser i Jönköpings län måste öka kraftigt. Brottsligheten i länet har ökat samtidigt som raserandet av närpolisreformen och urholkandet av polisens budget, med för få poliser som följd, har minskat möjligheten att snabbt få hjälp. Nedläggningen av polisstationer runt om i landet måste stoppas. Lika viktigt som det är att Sveriges företagare kan lita på att polisen kommer då de ringer, lika viktigt är det att brotten som de drabbas av klaras upp. År 2003 kunde endast 15 % av de anmälda brotten bindas till en gärningsman.

Det behövs vidare en ändrad lagstiftning för att företagarna i större utsträckning ska kunna skydda sin verksamhet och sina anställda från kriminalitet. En huliganlag för handeln bör därmed införas. Våren 2005 röstade riksdagen för ett beslut att huliganer, efter beslut av åklagare, ska kunna utestängas från idrottsarenor en viss tid om det finns risk för att personen kommer att begå brott, till exempel misshandel eller skadegörelse. Ett liknande förbud kan införas för personer som dömts för butiksstölder, hot eller andra brott mot handlare.

I kampen mot brottslighet riktad mot företag behövs den så kallade snattofonen för handeln genomföras. Det innebär ett förenklat anmälningsförfarande per telefon. Därutöver krävs att ordningsbot för snatterier införs då det är viktigt att ge tydliga och snabba signaler till dem som snattar, och att krafttag tas mot fakturabedrägerier.

För den enskilde näringsidkaren som har utsatts för ett brott blir de ekonomiska konsekvenserna svåra. Kostnaderna för larm, bevakning, försäkringar och andra brottsförebyggande åtgärder har stigit enormt. Det är dags att ge den kriminalitet som slår mot företagandet högsta politiska prioritet. Framtidens jobb och välfärd hänger på det.

Stockholm den 22 september 2005

Tobias Krantz (fp)