Brutet räkenskapsår

Motion 1989/90:Sk301 av Knut Wachtmeister (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90:Sk301

av Knut Wachtmeister (m)
Brutet räkenskapsår

Mot.

1989/90

Sk301-307

Enligt nuvarande lagstiftning får ett räkenskapsår avslutas förutom 31/12
även 30/4, 30/6 och 31/8. Enligt ett utredningsförslag skall räkenskapsåret
för enskilda näringsidkare utgöras av kalenderår och avsikten är att uppnå
samordning med inkomstslaget kapital.

I klartext betyder detta naturligtvis att man önskar förbättra möjligheterna
till skattekontroll. Det är då angeläget att väga dessa fiskala fördelar
mot de praktiska nackdelar som en genomförd reform skulle få för företagsamheten.

Vid utgången av 1987 fanns det 490000 inregistrerade företag varav ca
200 000 var fysiska personer och ca 128 000 aktiva aktiebolag. (Ytterligare ca
50000 vilande aktiebolag tillkommer.) Brutet räkenskapsår har enligt senaste
uppgifter 110800 företag, för övrigt ganska lika fördelade mellan de
tre tillåtna bokslutsdagarna. Av de 110800 företagen med brutet räkenskapsår
kan ungefär hälften utgöra enskilda näringsidkare. Dessa 55000
företag skulle alltså enligt utredningsförslaget tvingas lägga om sitt räkenskapsår.

Dessa företag har naturligtvis inte en från årsskiftet avvikande bokslutsdag
för sitt nöjes skull utan av rent praktiska skäl. En viktig orsak kan vara
säsongvariationer i arbetsbelastningen inom företaget. Vidare storleken av
det inneliggande lagret som kan ha betydelse både för lagervärderingen och
för hur pass omfattande arbetet med inventeringen av lagret ter sig. Nackdelarna
torde alltså vara betydande och det förefaller inte vara vare sig rättvist
eller lämpligt att diskriminera enskilt drivna företag i jämförelse med företag
drivna i aktiebolagsform.

Något annat negativt med den tilltänkta reformen är den avsevärt ökade
belastningen på redovisningskonsulterna efter ett årsskifte. Många av de
55 000 företagen med brutet räkenskapsår tillhör med säkerhet de 300000
som anlitar redovisningskonsulter. Det säger sig självt att blott en enda tillåten
bokslutsdag kommer att medföra stora påfrestningar på dessa konsultföretag,
vilket naturligtvis inte är ägnat att höja kvaliteten på det utförda
arbetet.

Förslaget att förbjuda brutet räkenskapsår för enskilda näringsidkare har
varit ute på remiss och fjorton instanser har yttrat sig i frågan. Av dessa tillstyrker
fyra förslaget, nämligen riksskatteverket, kammarrätten i Stockholm,
riksförsäkringsverket och TCO.

De tio som avstyrker förslaget är kammarrätten i Göteborg, Näringslivets
skattedelegation, Bokföringsnämnden, LRF, Entreprenörföreningen, Små- 1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk301 -307

företagens riksorganisation (gemensamt yttrande tillsammans med Sveriges
köpmannaförbund), Svenska revisorssamfundet SRS, Sveriges fiskares riksförbund,
Sveriges jordägareförbund samt Sveriges redovisningskonsulters
förbund. Motiven för avstyrkan har varit de stora praktiska svårigheter som
skulle uppstå för företagen, tidsnöden för redovisningskonsulterna samt den
orättvisa diskrimineringen av enskilt drivna företag.

Av det sagda och av remissinstansernas yttrande framgår enligt min uppfattning
att de fiskala fördelarna inte uppväger de stora praktiska nackdelarna
för företagsamheten. Det vore därför bäst om reformen inte genomfördes.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Skulle likväl det brutna räkenskapsåret förbjudas fordras tillfredsställande
övergångsregler för att underlätta bördan både för berörda företag och för
redovisningskonsulterna. Väsentligt utvidgade regler för anstånd med avlämnandet
av självdeklaration, en rullande taxering samt generösa bestämmelser
om övergång från brutet räkenskapsår till kalenderår är exempel
härpå. Enligt nuvarande regler får ett bokföringsår inte omfatta mer än 18
månader. Även vad som här sagts om övergångsregler bör riksdagen ge regeringen
till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det angelägna i att behålla brutet räkenskapsår som
ett alternativ för enskilda näringsidkare.

Stockholm den 10 januari 1990

Knut Wachtmeister (m)

Mot. 1989/90
Sk301

2