Brutet räkenskapsår

Motion 1992/93:Sk333 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c)

I samband med skattereformen gjordes ändringar i 12

§ i bokföringslagen (1976:25). Ändringarna innebar bl.a.
att för enskilda näringsidkare försvann möjligheten att
tillämpa brutet räkenskapsår. Även för handelsbolag
försvann i viss utsträckning denna möjlighet.

Ett mycket stort antal enskilda näringsidkare anlitar
revisions- och redovisningsbyråer för konsulttjänster inom
redovisning, för skattefrågor och för hjälp vid
deklarationer. Redan tidigare hade redovisningsbyråerna
en mycket stark arbetsanhopning under några månader,
eftersom många näringsidkare hade kalenderåret som
räkenskapsår. Genom beslutet i skattereformen att alla
enskilda näringsidkare skulle övergå till räkenskapsår
sammanfallande med kalenderår, förvärrades mycket
allvarligt en redan svår situation med stark arbetsanhopning
under ett par vårmånader.

Utöver ovan angivna skäl med stark arbetsanhopning,
finns det ytterligare starka skäl som kan anföras från de
enskilda näringsidkarna såsom verksamhetens art, säsong
m.fl. för möjligheten att tillämpa brutet räkenskapsår.
Enligt vår mening bör en undersökning omedelbart
genomföras, för att noggrant kartlägga de problem som
uppkommit i och med att möjligheten försvann att tillämpa
brutet räkenskapsår.

Enligt vad som i övrigt kommit till vår kännedom finns
det skäl för en återgång till möjligheten för enskilda
näringsidkare att tillämpa brutet räkenskapsår.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om brutet räkenskapsår.

Stockholm i januari 1993

Birger Andersson (c)

Tage Påhlsson (c)