Budgetfrågor rörande utbildningen

Motion 1988/89:Ub834 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub834

av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m)
Budgetfrågor rörande utbildningen

Inledning

I vår partimotion om utbildningspolitiken redovisas den inriktning vi vill ge
ett reformprogram för grundskolan, gymnasieskolan och den högre utbildningen.
De reformer vi föreslår syftar till att utveckla en utbildning där
kunskapsinhämtande, färdighetsträning och respekt för den enskilde är
självklara utgångspunkter.

Moderata samlingspartiets ekonomiska politik utgår från förutsättningen
att samhället så litet som möjligt bör ingripa i enskilda människors liv. Var
och en bör ha möjlighet att i största möjliga utsträckning efter egna prioriteringar
välja hur man skall disponera sina resurser.

Samhället skall åta sig ansvar för en grundtrygghet på olika områden men
samhällsingripandet bör begränsas till att omfatta denna grundnivå.

Svensk skola förfogar över internationellt sett stora resurser. Samtidigt
kan konstateras att de resultat som skolan presterar inte är på den höga nivå
som resurserna motiverar. Elever som inte får egna och aktuella läromedel,
skollokaler som förfaller och i vissa fall klassas som hälsovådliga och lärare
som flyr yrket talar också ett annat språk.

Skolans kris beror således inte på bristande resurser. Den beror på att
pengarna i alltför liten utsträckning satsas på det som är skolans huvuduppgift
- att förmedla kunskaper och färdigheter. För att lyckas med detta krävs
välutbildade lärare, ändamålsenliga lokaler, god tillgång på bra läromedel
och att resurserna satsas på undervisningen som sådan.

Skolan skall organiseras så att större hänsyn tas till elevers olikhet och
deras olika intressen.

Den socialdemokratiska skolpolitiken har inte utformats så att hänsyn tas
till elevers olika behov. Centraliseringsivem och det förmenta jämlikhetstänkandet
har medfört att en omfattande och resursslukande byråkrati
byggts upp. Resurser har dessutom slussats från undervisningen till andra
uppgifter. Bidragen har konstruerats så att kommunerna stimulerats att
anslå ytterligare medel för dessa ändamål.

Det är därför inte förvånande att regeringen föreslagit att ökningen av
statsbidragen till lärarlöner skall minskas med 167 miljoner. Förslaget leder,
om det genomförs, till att undervisningen drabbas samtidigt som annan
verksamhet i skolan får fortsatt eller t.o.m. ökat stöd. Det är en politik som
leder till att skolans kvalitets- och kostnadsproblem förstärks.

I samband med riksdagsbehandlingen av regeringens förslag till s.k.
utgiftstak för lönekostnaderna framhöll moderata samlingspartiet att en

förutsättning för att ett sådant skulle kunna fungera bl.a. var att myndigheterna
kunde disponera sina resurser på ett friare sätt än tidigare. Denna
förutsättning finns inte på skolområdet i dag.

Statsbidragen till skolan bör läggas om. Principen bör vara att skolan får
ett visst anslag för varje elev, och att det är kommunen och skolan som själv
fattar beslut om hur detta anslag skall användas. Ett sådant anslagssystem
öppnar för en ny frihet för föräldrar och elever att själva välja skola och
skolform.

Bidragssystemet skall ge skolan och lärarna stor frihet att själva diponera
resurserna. Detta kräver i sin tur en radikal minskning av de regler som styr
skolans verksamhet.

Vi har i en annan motion föreslagit att ett nytt bidragsystem införs från
läsåret 1992/93. Vi anser att bidraget skall utformas så att det följer eleverna
till den skola som elever och föräldrar valt.

Vi föreslår också radikala förändringar av det regelsystem som i dag styr
skolans vardag. Det innefattar bl.a. ett statsbidrag som följer elevens val av
skola och minskade regler som skapar möjligheter att lokalt organisera
skolundervisningen så att skolans kunskapsmål kan uppnås.

Vår strävan är att flytta besluten från politikerna och till den enskilde. Vi
föreslår därför besparingar som gör det möjligt att sänka skatterna och
minska den offentliga sektom.

Våra besparingar har inom utbildningssektorn utformats så att de i första
hand innebär minskningar på anslagsposter som avser administrativa delar
av verksamheten.

Bland besparingarna kan urskiljas följande huvudgrupper:

1. Minskad administration och byråkrati. Minskningar föreslås för skolöverstyrelsen,
länsskolnämnderna samt för statens institut för läromedelsinformation.

2. Avskaffade bidrag. Bland de bidrag som föreslås avskaffade är bidragen
till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet.

3. Ingen statlig uppgift. Bidraget för utveckling av samlad skoldag föreslås
avskaffat eftersom det bör vara en kommunal uppgift att svara för
skoldagens utformning.

Enligt vår grundsyn är det möjligt att göra utbildningen bättre med mindre
resurser. Vi har i vår partimotion ang. utbildningspolitiken redovisat den
inriktning vi vill ge arbetet i skolan. I stark sammanfattning är våra förslag
beträffande skolan:

Klara mål som sätter kunskaper och färdigheter i centrum.

Målen skall formuleras så att skolans uppgift blir tydlig och möjlig att
genomföra.

Betyg som redovisar kunskaper och färdigheter i relation till läroplanens
krav.

Betyg ger information och stimulans. Antalet betygssteg bör vara fler
än fem. Betyg skall första gången ges vid utgången av lågstadiet. Betyg
skall kunna kompletteras. Betyg kan användas som urval men andra
urvalskriterier skall kunna förekomma vid vissa utbildningar.

Mot. 1988/89

Ub834

6

Ett statsbidrag sorn föyer elevens val av skola.

De resurser den svenska skolan förfogar över står inte i proportion till
utbildningsresultaten. Dessa rikliga resurser borde, använda i ett annat
mönster, kunna ge ett betydligt bättre resultat.

Det gäller att klart ange skolans mål, att minska regleringen och
överlåta åt skolans personal att genomföra undervisningen i de former
man lokalt finner lämpliga samt att ge elever och föräldrar rätten att
själva fritt välja skola.

Mindre krångel och färre regler.

För att skolan skall kunna organisera utbildningen på det sätt som bäst
leder till att alla elever får goda kunskaper skall antalet regler minskas.
Man måste få möjlighet att lokalt bestämma hur man vill arbeta.

En tidigare skolstart.

Barn är i sexårsåldern nyfikna, vetgiriga och villiga att lära. Detta bör
vara vägledande för innehållet i den verksamhet vi erbjuder dem. Rätt
avpassad stimulans i skolan skall syfta till att varje vaije barns möjligheter
utvecklas.

Ökade möjligheter att väya inriktning och studiekurs efter intresse.

Elevernas förutsättningar att lyckas i sina studier ökar om de kan välja
kurs efter eget intresse. Valmöjligheter skall inte begränsas till vissa
ämnen utan fördjupning skall kunna förekomma även i ämnen i den
ordinarie timplanen. Genom att välja inslag av självstudier ökas möjligheterna
till individuella studieprogram.

Skolan skall tillsammans med eleven och föräldrarna redan vid skolstarten
upprätta en studieplan för varje elev.

En fristående organisation för utvärdering av skolresultaten.

En fristående organisation för utvärdering bör skapas. Det är inte
lämpligt att den organisation som ger verksamheten dess förutsättningar
också svarar för utvärdering av resultaten.

Vi anser att de riktlinjer som bör gälla för skolans styr- och anslagssystem
skall utformas utifrån följande principer:

Bidragssystemet skall vara administrativt enkelt och lätt att överblicka.

Gränserna mellan vad som skall vara statens respektive kommunernas
ansvar skall vara tydliga.

Administration och byråkrati skall minimeras så att resurserna i första
hand används för den direkta utbildningen.

I det följande redovisar vi de budgetmässiga förändringar vi förordar i
förhållande till regeringens förslag:

Bl. Skolöverstyrelsen

Från anslaget utgår medel till löntagarorganisationerna dels för deras verksamhet
med skolinformatörer, dels för information om utbildning och rekrytering
av handledare för elever på arbetsplatserna.

Mot. 1988/89

Ub834

7

i" Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub833-838

Vi anser att löntagarorganisationerna bör kunna bedriva denna verksamhet
i önskad omfattning utan specialdestinerade anslag. Vi föreslår att
anslagsposten slopas, vilket innebär en minskning med 3 582 000 kronor.

B2. Länsskolnämnderna

Vi räknar med en fortsatt rationalisering av de administrativa uppgifterna
och beräknar därför en besparing på anslaget med 6 miljoner kronor.

B3. Stöd för utveckling av skolväsendet

Utvecklingsstödet består av medel för länss ko Inämndernas verksamhet för
främjande av lokalt utvecklingsarbete samt bidrag till kommunernas lokala
skolutveckling, till försöks- och utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan
samt till länsskolnämndernas medverkan i skolledarutbildningen.

Erfarenheten visar att det regionala stödet till skolutveckling inte har givit
de resultat som avsågs när bidraget infördes. Vi föreslår därför att detta
bidrag avskaffas. Anslaget föreslås minskat med 27 miljoner kronor, varav 2
miljoner kronor avser anslaget för genomförande av utvidgad försöksverksamhet
med treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning.

B4. Statens institut för läromedel (SIL)

Vi anser att verksamheten vid statens institut för läromedelsinformation kan
begränsas till insatser som avser stöd för utveckling av läromedel för handikappade
och för vissa mindre grupper där marknaden inte kan tillgodose
efterfrågan. Vi föreslår att anslaget till SIL reduceras med 13,9 miljoner
kronor.

Regeringen föreslår att 250 000 kronor anslås för två arbetsstipendier om
cirka 100 000 kronor samt för kostnader för granskning och erforderlig
administration. Förslaget illusterar väl hur de administrativa utgifterna i
skolstaten tillåts breda ut sig.

B7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet

Statens stöd till forskning bör i största möjliga utsträckning vara fritt från
statlig styrning. Det är en styrka för hela samhället att universiteten kan
fullgöra sin kritiska funktion. Vi har mot denna bakgrund tidigare föreslagit
att de medel som fördelas via s.k. sektorsorgan, d.v.s. departement och
myndigheter, förs direkt till fakultetsanslagen.

Till anslaget B7. anvisar regeringen 38,8 miljoner kronor. Av dessa medel
används ca hälften till forskning om förskola, grundskola, gymnasieskola
och vuxenutbildning. Vi anser att sådan forskning skulle gynnas av att
resurserna för den på inomvetenskapliga grunder bedrivna samhällsvetenskapliga
forskningen ökas. Vi föreslår därför att 10 miljoner kronor överförs
från anslaget B7. till anslaget D19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m.m.

Mot. 1988/89

Ub834

8

Under anslaget ryms anslag för arbete i anslutning till utvecklingsarbetet
rörande de yrkesinriktade linjerna. Vi avvisar en utvidgad försöksverksamhet
och föreslår en minskning av anslaget med 6 miljoner kronor.

B8. Fortbildning

Under senare tid har forskningen dokumenterat sambandet mellan å ena
sidan goda ämneskunskaper hos lärare och å andra sidan trygghet och
framgång i lärarrollen. Eller med vanligt språkbruk; kunniga lärare trivs i
arbetet och håller bra lektioner.

Detta erkännande av kunskapernas betydelse för att få en bra undervisning
hade kanske kunnat anas även utan forskning. Emellertid har skolpolitiken
dessvärre fått ett sådant innehåll att alltför mycket lastas över på
skolan och lärarna. Vi har i vår motion om utbildningspolitiken föreslagit
att skolans uppgifter renodlas och att goda kunskaper och färdigheter sätts i
centrum.

I konsekvens härmed anser vi att riksdagen bör uttala att man i lärarnas
fortbildning skall prioritera ämnesfördjupning och kvalitet i utbildningen.

BIO. Särskilda insatser inom skolområdet

I detta anslag har sammanförts medel avseende åtgärder för elever med
handikapp, särskild undervisning samt medel för särskilda åtgärder i grundskolan
och gymnasieskolan. Vi anser att en mindre del av resurserna för
stöd av handikappade elever bör fördelas av länsskolnämnden efter kommunernas
skiftande behov.

I övrigt bör kommunerna själva disponera resurserna för de insatser man
lokalt finner mest angelägna. Vi föreslår således att 291,7 miljoner kronor
överförs till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen under
anslagsposten Bil.

Under flera år har vi föreslagit att länskolnämndens betydelse vid fördelning
av statliga resurser skall tonas ner. Vidare har vi föreslagit att ett
nytt anslag inrättas avseende ågärder för de handikappades speciella behov.

Vi upprepar detta förslag i år och föreslår att anslaget BIO. benämns
Regionala åtgärder för elever med handikapp. Det skall användas till
berörda länsskolnämnders insatser för barn och ungdomar med olika former
av handikapp inom det allmänna skolväsendet. Vi beräknar 30 miljoner
kronor för detta anslag.

Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m.

Regeringen har under denna anslagspost redovisat sin ambition att göra en
besparing genom att reducera veckotimpriserna med en procent. Vi anser
att en sådan besparing har en helt felaktig inriktning.

Det beslut riksdagen fattar måste i stället leda till att undervisning och
därmed kvaliteten i skolan ökar.

Bidragen till den samlade skoldagen har i stort inte inneburit att elevernas
skoldag fått det innehåll som SIA-utredningen avsåg. Vi föreslår att det

Mot. 1988/89

Ub834

9

statliga stimulansbidrag som i dag utgår för utvecklingsarbete med frågor
rörande den icke-timplanebundna delen av skoldagen avskaffas. Beloppet
uppgår till 25 miljoner kronor. Minskade kommunala utgifter på mångdubbelt
detta belopp kan åstadkommas om den samlade skoldagen med
flera aktiviteter upphör.

Av den s.k. förstärkningsresursen skall enligt nuvarande regler ca 80 procent
användas för undervisning medan resterande 20 procent används till
andra insatser under skoldagen. Vi föreslår att den icke undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen minskas med 300 miljoner kronor
och att beloppet överförs till den del av förstärkningsresursen som avser
undervisning.

Vi föreslår att bidraget till kulturverksamhet i skolan utgår. Enligt vår
mening måste kulturfrågor vara en integrerad del av all undervisning i
skolan. Skolans ansvar för att medverka till att skapa intresse för litteratur
och kultur är central och självklar. Särskilda bidrag för denna verksamhet
kan få den att framstå som något som inte kan genomföras utan särskilda
resurser.

Det särskilda anslaget för lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet och
högstadiet skall enligt vår mening utgå. Föreslagna medel är 32 miljoner
kronor. Behovet av särskilda insatser kommer att öka ju längre den socialdemokratiska
skolpolitiken får fortgå. Vår utgångspunkt är en annan. Genom
att skolans resurser satsas på den centrala undervisningen kommer
behovet av punktinsatser att minska.

De ovan redovisade besparingarna jämte överföring från anslaget BIO
skall användas till förstärkning av den direkta undervisningen.

Vi har i vår utbildningspolitiska motion redovisat att kommunerna själva
bör avgöra om de resurser som ställs till förfogande skall användas för en
minskning av klassernas storlek eller om man bör vidta andra åtgärder.

De belopp som kommunerna direkt förfogar över inom ramen för den
undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen ökar med våra förslag
med sammanlagt 697 miljoner kronor.

Vi föreslår vissa förändringar av formerna för undervisning i hemspråk.
Undervisningen bör effektiviseras genom att eleverna så långt möjligt sammanförs
i större grupper. Det är också angeläget att undervisningen organiseras
så att elevernas möjligheter att följa den ordinarie klassens undervisning
störs så litet som möjligt.

För barn som kommer till Sverige i tidig ålder eller är födda här förordar
vi att hemspråksundervisningen koncentreras till förskole-, låg- och mellanstadietiden.
För invandrarbarn som kommer hit i senare åldrar får hemspråksundervisningen
anpassas efter de individuella behoven.

En översyn av reglerna för hemspråksundervisning och en förändrad
organisation bör kunna ge en besparing på 80 miljoner kronor. Av praktiska
skäl är det emellertid inte möjligt att åstadkomma den fulla besparingseffekten
redan budgetåret 1989/90. Det av regeringen föreslagna anslaget
för hemspråksundervisning och stödundervisning i svenska bör för det
kommande budgetåret minskas med 40 miljoner kronor.

Den kompletteringsutbildning som motiveras av beslutet om en ny grundskollärarutbildning
och som syftar till att ge alla lärare en gemensam grund

Mot. 1988/89

Ub834

10

läggande lärarkompetens föreslås finansierad dels genom ett nytt anslag om
50 miljoner kronor dels genom att resurser för lokalt utvecklingsarbete tas i
anspråk för detta ändamål. Vi anser inte att den planerade fortbildningen
har rätt inriktning.

De anslag som regeringen vill anvisa för utbildningen bör användas för att
stärka och fördjupa lärarnas ämneskompetens.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

B18. Bidrag till driften av gymnasieskolor m.m.

Regeringen föreslår en minskning av intagningsplatserna för gymnasieskolan
med 2 000 platser. Detta sker utan redovisning av några särskilda
motiv. Vi finner detta anmärkningsvärt eftersom riksdagen för ett år sedan
förutsåg ett behov som med 2 000 platser översteg det man nu föreslår.

Allt fler ungdomar väljer gymnasieutbildning direkt efter grundskolan.
Det är angeläget att kunna möta deras behov av utbildning. Eftersom inga
motiv anförts för en minskning av antalet platser föreslår vi en ökning av
intagningsvolymen med 2 000 platser i förhållande till regeringens förslag.

Resurser för denna utökning av antalet gymnasieplatser erhålls genom att
anslaget för kommunernas uppföljningsansvar minskar med motsvarande
belopp. I sammanhanget kan noteras att kostnaderna per capita är långt
större i uppföljningsansvaret än för dem som går i gymnasieskolan.

Vi har i vår motion om utbildningspolitiken redovisat vilken inriktning
den yrkesinriktade utbildningen bör ha och hur den bör organiseras. Vi har
också angivit våra skäl för att inte öka försöksverksamheten med treårig
yrkesinriktad utbildning. Vi avslår utökad försöksverksamhet vilket leder
till ett minskat medelsbehov av 21,5 miljoner kronor.

Regeringen beviljar inte SÖ:s framställning om 400 000 kronor för skolledningsresurser
vid glesbygdsgymnasier med s.k. samordnade timplaner.
Med hänsyn till dessa skolors betydelse för både elever och lokalsamhälle
anser vi att förslaget bör tillstyrkas.

B22. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m.

Vi anser att det skall vara ett kommunalt åtagande att förse gymnasieskolan
med den utrusning som krävs för att bedriva en modern undervisning av hög
kvalitet. Vi vill i detta hänseende jämställa gymnasieskolan med grundskolan
och föreslår i konsekvens härmed att anslaget avvecklas. Vårt förslag
innebär en besparing på 101,8 miljoner kronor.

Cl. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

Vi anser det självklart att grundutbildning för vuxna (grundvux) och möjligheten
för alla att skaffa sig grundskolekompetens bör prioriteras inom den
kommunala vuxenutbildningen.

Förändringar inom arbetslivet innebär ökade krav på utbildning. Komvux
måste organiseras så flexibelt att organisationen kan möta nya krav.

Mot. 1988/89

Ub834

11

Undervisningen i ungdomsskolan bör så långt som möjligt undgå besparingar.
En omdisponering av resurserna för vuxenutbildningen blir därmed
av statsfinansiella skäl oundviklig.

Mot denna bakgrund nödgas vi lägga förslag om besparingar på detta
anslag. Det är emellertid enligt vår mening möjligt för de olika anordnarna
av vuxenutbildning att åstadkomma betydande besparingar genom en samordning
och effektivisering av insatserna.

Vi föreslår att anslaget ligger kvar på samma nivå som innevarande
budgetår och gör därmed en besparing på anslaget till komvux med 95,7
miljoner kronor.

C4. Bidrag till studieförbunden

Studieförbundens verksamhet ingår i vuxenutbildningen. Vi nödgas därför
göra omprioriteringar även på detta område. Samtidigt vill vi erinra om att
de besparingar vi föreslår på statens budget skall användas till skattesänkningar.
Med mer pengar kvar efter skatt kan den enskilde själv bestämma
vad han eller hon vill lägga sina pengar på.

Våra förslag till besparingar görs på ett sådant sätt att statens styrning av
studieförbundens verksamhet minskar och studieförbunden får jämförbara
arbetsvillkor.

Riksdagen styr studieförbundens inriktning genom att tilläggsbidrag utgår
förutom till studiecirklar i glesbygd samt cirklar med handikappade deltagare
även för studier i samhällsinriktade ämnen, svenska och matematik. Vi
anser denna styrning av folkbildningsarbetet vara felaktig. Vi föreslår därför
att samtliga tilläggsbidrag dras in utom de som berör cirklar med handikappade
deltagare eller de som bedrivs i glesbygd.

Studieförbunden har idag möjlighet att arrangera studiecirklar där vatje
sammankomst innehåller fyra studietimmar. Denna möjlighet är emellertid
begränsad genom att inte alla sammankomster i en enskild studiecirkel får
ha denna längd. En sådan begränsning fyller ingen funktion. I stället förhindras
en ur pedagogisk synvinkel ändamålsenlig organisation av vissa
verksamheter.

Vi föreslår att studieförbunden får rätt att organisera studiecirkelsammankomster
om fyra timmar så länge verksamheten ryms inom den ekonomiska
totalram som riksdagen beslutar.

Till anslagsposten Bidrag till studiecirklar föreslås en ökning med 54,4
miljoner kronor genom att antalet bidragstimmar samt att schablonbidragen
ökas. Vi föreslår att anslagsposten hålls oförändrad och gör en besparing på
motsvarande belopp.

Utöver detta föreslår vi att tilläggsbidraget om 43 kronor per timme som
organiseras inom ramen för en fri resursanvändning inte beviljas. Besparingen
uppgår därmed till 28 miljoner kronor.

Bidraget till kulturverksamhet bör minskas med 45 miljoner kronor, d.v.s.
minskas från regeringens föreslagna 125 miljoner kronor till 80 miljoner
kronor.

Statsbidraget till kursplanebundna universitetscirklar är avskaffat sedan
den 1 juli 1983. Dessa studiecirklar fungerade på ett utmärkt sätt som

Mot. 1988/89

Ub834

12

spridare av akademisk bildning och utbildning. Ledare för dessa cirklar var
oftast lärare anställda vid universitet och högskolor. Vi föreslår att kursplanebundna
universitetscirklar återigen skall bli bidragsberättigade och att
studieförbunden erhåller ett i förhållande till övrig cirkelverksamhet förhöjt
bidrag för denna verksamhet.

Sammanlagt föreslår vi att anslaget jämfört med regeringens förslag minskas
med 127,4 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 70 miljoner kronor av medel från vuxenutbildningsavgiften
skall användas för att delvis finansiera anslaget C4. Bidrag till
studieförbunden m.m.

Vi yrkar att ytterligare 264,3 miljoner kronor av dessa medel används på
samma sätt. Dessa medel bör tas dels från anslaget C7. Bidrag till viss
central kursverksamhet, 39,7 miljoner kronor, dels från anslaget E5. Vuxenstudiestöd
m.m., 222 miljoner kronor, samt dels anslaget E6. Timersättning
vid vissa vuxenutbildningar, 2,6 miljoner kronor.

C7. Bidrag till viss central kursverksamhet

Från anslaget finansieras vissa organisationers, bl.a. löntagarorganisationernas,
centrala kursverksamhet. Vi anser att organisationerna själva bör
svara för sina kostnader. Anslaget bör därför avvecklas.

Regeringen föreslår att 39 778 000 kronor anvisas till denna kursverksamhet.
Medlen finansieras via vuxenutbildningsavgiften. Vi överför dessa medel
till anslaget C4. Bidrag till studieförbunden m.m.

D. Högskola och forskning

Våra universitet och högskolor skall vara fria centra där kunskap vidmakthålls
och ny kunskap erövras. Högskolorna skall i reell mening förfoga
över och planera för sina resurser för att kreativitet, nytänkande och dynamik
skall ges det utrymme som krävs för att upprätthålla hög kvalitet inom
grundutbildning, forskarutbildning och forskning.

Det är väsentligt att högskolan har egna obundna basresurser för att låta
inomvetenskapliga bedömningar råda över verksamheten. Vi har i vår partimotion
angående utbildningspolitiken föreslagit förändringar som syftar till
att högskolorna skall ha större möjligheter att själva disponera sina resurser.

Kostnaderna per studerande uppvisar idag stora variationer beroende på
var utbildningen bedrivs. För t.ex. psykologlinjen redovisas en kostnad per
årsstudieplats om cirka 12 000 kronor vid Stockholms universitet medan
genomsnittsbeloppet för universiteten uppgår till något mer än 21 000 kronor.

Även om vi förespråkar en stor frihet för de enskilda högskolorna anser vi
det befogat att begära en redovisning av orsakerna till de stora variationerna
i kostnader per studieplats.

Mot. 1988/89

Ub834

13

D6. Vissa särskilda utgifter inom högskolan

Under anslaget beräknas bl.a. medel för internationalisering.

Regeringen föreslår en ökning av anslaget Information och systemkostnader
för datorsystem för central antagning med 7 miljoner kronor samt medel
för administrativt utvecklingsarbete med 1,5 miljoner kronor.

Vi avstyrker dessa båda delposter om sammanlagt 8,5 miljoner kronor.
Vi föreslår i stället en fördubbling av anslaget för internationalisering till
4 miljoner kronor. För att få en dynamik i fördelningen anser vi att anslaget
bör fördelas av UHÄ i samverkan med rektorskonventet.

Vi föreslår vidare att 5 miljoner kronor överförs till anslaget D12.

Ny anslagspost

Vi föreslår att ett nytt anslag inrättas för "Information och stipendier för att
främja samverkan med EG". Vårt förslag innebär att ytterligare medel bör
anvisas utöver de 4 miljoner kronor som föreslås för internationalisering
under anslaget D6.

Vi har i flera av våra övriga motioner framhållit betydelsen av att Sverige
får ett så nära samarbete som möjligt med den Europeiska Gemenskapen EG.
Vi anser det motiverat att anvisa särskilda medel för att öka informationen
och kontakterna med EG.

Anslaget bör kunna användas för stipendier och för olika organisationers
medverkan i att sprida information om EG och EG-samarbetet.

Vidare bör i första hand biblioteken vid universitet och högskolor ha
referensbibliotek som behandlar aktuella frågor rörande EG.

Vi föreslår att 5 miljoner kronor avsätts för detta nya anslag samt regeringen
ger att UHÄ i uppgift att sköta fördelningen av medlen.

D9. Utbildning för vårdyrken

Vi tillstyrker regeringens förslag till utökning av antalet utbildningsplatser
på läkarlinjen i Umeå. Regeringen redovisar ett ökat medelsbehov om
543 000 kronor för detta ändamål.

Däremot avvisar vi förslaget att dra in motsvarande antal platser i Lund.
Vidare avvisar vi regeringens förslag om att inte tillföra medel för medicinsk
forskning i Umeå. Förslaget bryter mot principen om sambandet
mellan forskning och högre utbildning. Regeringen måste senast i budgetpropositionen
1990 återkomma till riksdagen med förslag om medelsanvisning
för täckande av kostnaderna för forskningen.

D10. Utbildning för undervisningsyrken

Vi avvisar regeringens förslag om att frysa antagning till lärarutbildningar
i Kalmar, Gävle/Sandviken och Uppsala.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med redovisning av vilka medel
som behövs för att driva utbildningen vidare i enlighet med tidigare riksdagsbeslut.

Mot. 1988/89

Ub834

14

D12. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

Vi har tidigare framfört som vår uppfattning att det är särskilt viktigt att öka
per capita-resurserna för fristående kurser inom de förutvarande samhällsvetenskapliga
och humanistiska områdena. Vi föreslår en ökning av detta
anslag med 5 miljoner kronor. Vi har ovan föreslagit att 5 miljoner kronor
överförs från anslaget D6. för detta ändamål.

D19. Samhällsvetenskaplig fakultet

Under anslaget B7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet
har vi föreslagit att 10 miljoner kronor överförs till de samhällsvetenskapliga
fakulteterna. Vårt motiv är att minska de styreffekter som
sektorsforskning innebär. I förhållande till regeringens föreslå vi en ökning
av anslaget D7. med 10 miljoner kronor.

D23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Regeringen föreslog i propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i
Bergslagen och norra Sveriges inland en tillfällig förstärkning om 2,4 miljoner
kronor vid Umeå universitet. Riksdagen har beslutat att motsvarande
medel även skall tilldelas efter budgetåret 1989/90.

Regeringen för nu in en professur i datalogi i det nu aktuella anslaget.
Denna professur beslutades efter förslag i den forskningspolitiska propositionen
1987.

Ingen mer än regeringen kan ha räknat med att den inrättade professuren
skulle bli en avräkningspost i årets budgetförslag. Det ingick inte i förutsättningarna
för den planerade förstärkningen.

Anslaget bör enligt vår mening tillföras ytterligare 1,2 miljoner kronor.

E3. Studiehjälp m.m.

CSN föreslog inför budgetåret 1988/89 utökade möjligheter att få studiebidrag
för gymnasiala studier utomlands. Regeringen avvisar detta förslag.
Vi biträdde förslaget och vill för vår del tillstyrka att 20 miljoner kronor
anvisas för studiebidrag för gymnasiala studier i andra länder.

E4 Studiemedel m.m.

Våra samlade förslag till förbättringar rörande studiestöd m.m. och som
redovisats i separat motion uppgår till 200 miljoner kronor utöver regeringens
förslag.

E5. Vuxenstudiestöd m.m.

Regeringen föreslår att 890,5 miljoner kronor anslås till särskilt vuxenstudiestöd
vilket i förhållande till förra året är en ökning med 109 miljoner
kronor.

Mot. 1988/89

Ub834

15

Vi föreslår en mindre ökning av anslaget till 800 miljoner kronor och gör
därmed en besparing på 90,5 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa räknas
upp med 7 miljoner kronor till 68 miljoner kronor. Med hänsyn till den
låga arbetslösheten föreslår vi oförändrat belopp.

Vad gäller korttidsstudiestödet tillstyrker vi totalt 162 miljoner kronor.
Bidraget bör behållas vid 46 kronor per timme.

För uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt för planering av uppsökande
verksamhet föreslår regeringen sammanlagt 60,5 miljoner kronor.
Då denna verksamhet nu pågått under en relativt sett lång tid, föreslår vi att
anslaget avvecklas. Vi gör därmed en besparing på motsvarande summa.

Tillsammantaget föreslår vi på anslaget E5. besparingar på 222 miljoner
kronor. Vuxenutbildningsavgiften bör i motsvarande mån föras till anslaget
C4. Bidrag till studieförbunden.

E6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Regeringen föreslår att det högre beloppet i timersättningen höjs från nuvarande
46 till 50 kronor. Vi förordar samma nivå som föregående år och
beräknar därför en besparing på anslaget med 2,6 miljoner kronor.

De medel av vuxenutbildningsavgiften som därmed inte behöver utnyttjas
till detta anslag bör föras till anslaget C4. Bidrag till studieförbunden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt elevbaserat
statsbidragssystem till grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om minskad reglering av skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inriktningen av bidragsgivningen till skolan,

4. att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga bidraget till löntagarorganisationernas
verksamhet med skolinformation,

5. att riksdagen beslutar att till Bl. Skolöverstyrelsen för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 137 598 000 kronor,

6. att riksdagen beslutar att till anslaget Bil. och den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen från anslaget B2.
överföra 6 000 000 kronor,

7. att riksdagen beslutar att till B2. Länsskolnämnderna för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 149 891 000 kronor,

8. att riksdagen beslutar att till anslaget Bil. och den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen från anslget B3. överföra
27 000 000 kronor,

9. att riksdagen beslutar att avskaffa bidraget Stöd för utveckling
av skolväsendet samt att till B3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd
för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av
34 632 000 kronor,

Mot. 1988/89

Ub834

16

10. att riksdagen beslutar att till B4. Statens institut för läromedel
för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 10 016 000 kronor,

11. att riksdagen beslutar att från anslaget B7. till D19. Samhällsvetenskapliga
fakulteter m.m. överföra 10 miljoner kronor,

12. att riksdagen beslutar avslå att 6 miljoner kronor anvisas för
uppgifter i anslutning till försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad
gymnasieutbildning samt att för budgetåret 1989/90 för anslaget
B7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet
anvisa ett reservationsanslag av 22 885 000 kronor,

13. att riksdagen beslutar att från det av regeringen föreslagna
anslaget B10. Särskilda insatser inom skolområdet till anslaget Bil.
Bidrag till driften av grundskolor m.m. överföra 291 700 000 kronor
till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

14. att riksdagen beslutar att ändra benämningen på anslag B10.
till Regionala åtgärder för elever med handikapp samt för budgetåret
1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kronor,

15. att riksdagen beslutar att under anslaget Bil. av regeringen
föreslagna 25 miljoner kronor avseende utvecklingsarbete rörande
den icke timplanebundna delen av skoldagen i stället skall tillföras
den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

16. att riksdagen beslutar överföra 300 000 000 kronor från den
icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen till den del
som avser undervisning,

17. att riksdagen beslutar överföra det särskilda bidraget på 16 miljoner
kronor för kulturverksamhet till den undervisningsbundna delen
av förstärkningsresursen,

18. att riksdagen beslutar överföra det särskilda bidraget på 32 miljoner
kronor för lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet och högstadiet
till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om hemspråksundervisningen,

20. att riksdagen beslutar att under anslaget Bil. till hemspråksundervisning
för budgetåret 1989/90 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 40 000 000 kronor sänkt anslag,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om inriktningen av lärarnas fortbildning,

22. att riksdagen beslutar att till Bil. Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av
17 306 700 000 kronor,

23. att riksdagen beslutar att öka intagningen till gymnasieskolan
med 2 000 platser samt att medel för denna ökning tas från anslaget
B19. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar,

24. att riksdagen beslutar öka anslaget för skolledningsresurser för
glesbygdsgymnasier med 400 000 kronor,

25. att riksdagen avslår förslaget om utökad försöksverksamhet
med treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning och anslaget reduceras
med 21 500 000 kronor,

26. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget B22. Bidrag till
utrustning för gymnasieskolan m.m.,

Mot. 1988/89

Ub834

17

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen tili känna vad som
i motionen anförts angående kommunal utbildning för vuxna samt
beslutar att till Cl. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 1 115 807 000 kronor,

28. att riksdagen beslutar att under anslaget C4. avskaffa tilläggsbidragen
till studiecirklar i samhällsinriktade ämnen, matematik och
svenska,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om studiecirkelsammankomsternas längd,

30. att riksdagen beslutar att ej bevilja det särskilda tilläggsbidraget
om 43 kronor per timme för s.k. fri resursanvändning,

31. att riksdagen avslår föreslagna höjningar under anslaget C4. i
de delar som avser skolöverstyrelsens ansvarsområde och anvisar ett i
förhållande till regeringens 82 400 000 kronor lägre belopp,

32. att riksdagen beslutar att under anslaget C4. anslagsposten för
Bidrag till kulturverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
av 80 000 000 kronor,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om kursplanebundna universitetscirklar,

34. att riksdagen godkänner att ytterligare 264 300 000 kronor av
de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1989/90 används för att delvis finansiera anslaget C4.
Bidrag till studieförbunden,

35. att riksdagen beslutar att till C4. Bidrag till studieförbunden
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 992 428 000
kronor,

36. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget C7. Bidrag till viss
central kursverksamhet och därmed även avslår regeringens förslag
att 39 778 000 kronor av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1989/90 används att finansiera
detta anslag,

37. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av orsakerna
till de stora variationerna i kostnaderna för samma slags utbildning
vid olika högskolor och universitet,

38. att riksdagen avslår förslaget att under anslaget D6. anvisa 8,5
miljoner kronor för administrativt utvecklingsarbete samt för datorsystem
för den centrala antagningen,

39. att riksdagen beslutar att för internationalisering anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag fördubblat anslag av 4 miljoner
kronor,

40. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt anslag benämnt Information
och stipendier för att främja samverkan med EG samt för
detta ändamål anvisa 5 miljoner kronor,

41. att riksdagen avslår regeringens förslag om en minskning av
antalet antagningsplatser vid läkarlinjen vid universitetet i Lund,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel för forskning i anslutning till den medicinska
utbildningen,

Mot. 1988/89

Ub834

18

43. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inte anta elever
till den planerade lärarutbildningen i Kalmar, Gävle/Sandviken och
Uppsala,

44. att riksdagen beslutar att till D12. Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag
av 552 392 000 kronor,

45. att riksdagen beslutar att till D19. Samhällsvetenskaplig fakultet
tillföra anslaget 10 000 000 kronor från anslaget B7. Forskning
och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet,

46. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå 1,2
miljoner kronor utöver regeringens förslag som förstärkning till den
informationsteknologiska forskningen vid Umeå universitet,

[att riksdagen beslutar att studiebidrag för studier utomlands
skall utgå i enlighet med CSN:s förslag,1]

[att riksdagen beslutar att tillföra anslaget E3. Studiehjälp för
ändamålet utlandsstudier 20 000 000 kronor,1]

[att riksdagen beslutar tillföra anslaget E4. Studiemedel m.m.
200 000 000 kronor,1]

[att riksdagen beslutar att de särskilda anslagsposterna under
anslaget E5. Vuxenstudiestöd m.m., Uppsökande verksamhet på
arbetsplatser samt Planering av uppsökande verksamhet och utbildning
av studieorganisatörer avskaffas,1]

att riksdagen beslutar att under anslaget E5. till särskilt vuxenstudiestöd
för budgetåret 1989/90 anvida ett reservationsanslag av
800 000 000 kronor,1]

[att riksdagen beslutar att under anslaget E5. till korttidsstudiestöd
för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av
162 000 000 kronor,1]

[att riksdagen beslutar godkänna att 1 025 000 000 kronor av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1989/90 används för att finansiera anslaget E5. Vuxenstudiestöd
m.m.,1]

[att riksdagen beslutar att till E5. Vuxenstudiestöd m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 1 025 000 000
kronor,1]

[att riksdagen beslutar godkänna att 54 450 000 kronor av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1989/90 används för att finansiera anslaget E6. Timersättning
vid vissa vuxenutbildningar, samt1]

Mot. 1988/89

Ub834

19

[att riksdagen beslutar att till E6. Timersättning vid vissa vuxen- Mot. 1988/89

utbildningar för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av Ub834

130 153 000 kronor.

Stockholm den 25 januari 1989
Ann-Cathrine Haglund (m)
Göran Allmér (m)

Birger Hagård (m)

Ulf Melin (m)

Elisabeth Fleetwood (m)

Hans Dau (m)
Birgitta Rydle (m)
Rune Rydén (m)

11988/89: Sf414