Buller
Motion 1993/94:Jo616 av Jan Jennehag m.fl. (v)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Jordbruksutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-01-25
- Bordläggning
- 1994-02-08
- Hänvisning
- 1994-02-09
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
1 Bakgrund
Det finns få miljöstörningar som är så påtagliga som buller. Medan föroreningar i luften, vattnet och marken ger allvarliga skador på miljön, påverkar buller främst människors hälsa, välbefinnande och arbetsförmåga. Folkhälsorapporten 1987 har sålunda fastslagit att buller är den miljöstörning som direkt påverkar flest antal människor.
Bullerproblemen i vårt samhälle har varit föremål för ett antal utredningar. För snart 20 år sedan utkom Trafikbullerutredningen med tre publikationer, SOU 1974:60 och 61 rörande vägtrafikbuller samt SOU 1975:56 rörande flygbuller.
Dessa utredningar har inte lett till några långtgående beslut eller åtgärder, trots att man där konstaterade att buller är ett ständigt växande problem, bl.a. till följd av den ökande biltrafiken. I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö sades att bullerstörningarna i samhället ska begränsas, men några medel eller förslag för att uppnå sådana begränsningar lämnades inte i propositionen.
I den nya utredningen, Handlingsplan mot buller SOU 1993:65, har bullerproblemen tagits upp på ett mera heltäckande sätt än som varit fallet i tidigare utredningar. Buller i bostadsmiljö såväl som i arbetsmiljö, skolmiljö och fritidsbebyggelse har belysts och försök till kostnadsberäkningar i form av betalningsvillighet för tysta bostäder såväl som konkurrensfördelar med tysta produkter diskuteras och redovisas i utredningen.
Vänsterpartiet har i en tidigare motion till riksdagen 1990/91:Jo106 lagt förslag som minskar bullerproblemen på kort och lång sikt samtidigt som de skapar sysselsättning. I och med tillkomsten av den nya utredningen anser vi att det finns anledning att hysa större förhoppningar än tidigare att bullerproblemen nu skall tas på allvar.
1.1 Hörselskadande buller i arbetsmiljön beräknas drabba 200 000 till 400 000 personer
Buller kan ge obotliga skador på hörseln och självfallet leder detta till försämrade möjligheter till ett gott socialt liv, sämre arbetsförmåga och därmed totalt sett en lägre livskvalitet. När det blir svårt att kommunicera med sin omgivning leder detta ofta till isolering från umgänge och inte sällan till depressioner. Nya forskningsrön visar att nuvarande gräns för hörselskaderisk (85 dBA under 8 timmars arbetsdag) måste sänkas till 75 dBA för att undvika risk för hörselskador. Detta riktvärde har även nyligen föreslagits av Världshälsoorganisationen (WHO).
Det är inte bara i arbetsmiljön som vi utsätts för hörselskadande buller. Vid fritidsaktiviteter som skytte, med kortvariga men mycket höga bullernivåer, kan hörseln skadas liksom vid alltför höga ljudnivåer från leksaker såsom knallpulverpistoler m.m. Ljud från leksaker är särskilt förrädiska -- eftersom dessa ljud ofta är mycket kortvariga, hinner inte örat uppfatta hur starkt ljudet verkligen är och man förleds därför att tro att de inte kan skada hörseln. Höga bullernivåer vid konserter, diskotek etc. kan ge en tillfällig hörselnedsättning och ibland bestående skador.
Samhällets kostnader för bullerskador på hörsel har beräknats till mångmiljonbelopp per år i utbetalda ersättningar. Individens kostnader i försämrad livskvalitet låter sig knappast mätas. En tystare och ur bullersynpunkt riskfri arbetsmiljö ger vinster för såväl individen som för företag och samhälle.
Vänsterpartiet delar utredningens uppfattning om en skärpning av riktvärden för buller i arbetsmiljön till 75 dBA ekvivalent ljudnivå för att undvika risk för hörselskador, att leksaker ej får avge hörselskadligt buller samt att restriktioner skall införas för buller vid rockkonserter och dylika musikarrangemang. Fortsatta forskningsinsatser erfordras bl.a. för att kunna avgöra hörselskadligheten hos höga nivåer från olika musikaktiviteter.
1.2 Buller i boendemiljön
I boendemiljön är vägtrafiken den helt dominerande bullerkällan -- ca 2 miljoner människor har bullernivåer över 55 dBA från olika trafikslag utanför sin bostad.
Buller leder till många andra effekter än obotliga eller tillfälliga hörselskador. Den vanligaste effekten av buller i våra boendemiljöer, i skolan och i fritidsmiljöer är störning, negativ inverkan på olika aktiviteter som samtal, koncentrationsförmåga vid arbete och inlärning, vila och avkoppling samt sömnstörningar.
Ostörd sömn är väsentligt för såväl mental som fysisk hälsa och välbefinnande och är en förutsättning för att vi skall kunna fungera väl i vårt dagliga liv. Sömnstörningar är därför en av de allvarligaste effekterna av bullerexponering i boendemiljön. Långvarig exponering för buller ger upphov till symptom och besvär av olika slag som irritabilitet, huvudvärk, trötthet och diffusa magbesvär.
Känsligheten för buller varierar mellan olika personer och de olika effekterna blir därför mera uttalade hos vissa grupper. Flera undersökningar visar att så många som en tredjedel av befolkningen karaktäriserar sig själva som ganska eller mycket känsliga för buller.
När det gäller effekter av buller på samtal och kommunikation finns vissa grupper som är särskilt utsatta. Till dessa (ca 40 % av befolkningen) räknas de hörselskadade, de med åldershörselnedsättning, barn under 15 år och personer med annat språk än svenska som modersmål.
I skolmiljön ställs särskilda krav på goda talkommunikations- och inlärningsförhållanden och eftersom avståndet mellan lärare och elever ofta är långt, krävs lägre ljudnivåer än i bostäder för att tillförsäkra en god talkommunikation. Nu när antalet barn i klasserna ökar och därmed sannolikt bullernivån, finns det särskild anledning att uppmärksamma och åtgärda skollokaler där bullernivån är för hög p.g.a. utifrån kommande buller eller buller från ventilationsanläggningar och fläktar.
Även i andra arbetsmiljöer än skolans kan buller, som ligger långt under risken för hörselskada, hindra eller försvåra samtal och påverka trivsel och arbetsförmåga.
Den helt dominerande bullerkällan i boendemiljön är vägtrafikbullret, ca 1,6 miljoner människor beräknas vara utsatta för nivåer över 55 dBA (''acceptabel'', men ej god miljö) utanför sin bostad. Sammantaget beräknas ca 2 miljoner människor vara utsatta för buller över denna nivå från olika trafikslag, flygbuller och buller från spårbunden trafik inräknat. Hur många som är drabbade av bullernivåer över vad som kan anses som god miljö (40--45 dBA Leq) utanför sin bostad är inte känt.
Undersökningar har visat att människor är mera störda av vägtrafikbuller än av tågbuller vid samma utomhusnivå. Andra bullerkällor i boendemiljön är extremt buller från industrier, byggarbetsplatser samt andra verksamheter såsom vindkraftverk (ännu i begränsad omfattning), och inte minst buller från olika fritidsaktiviteter.
Lågfrekvent buller från installationer inne i byggnader, t.ex. från fläktar, värmepumpar och kompressorer utgör ett särskilt problem. Redan vid låga bullernivåer, strax över hörbarhetsnivån, kan störning och olika stressrelaterade symptom uppkomma.
Vänsterpartiet ställer sig emellertid avvisande till att införa miljöklassning av nya bostäder då vi anser att alla skall ha rätt till en ur bullersynpunkt god miljö. Vi kan däremot tänka oss en miljöklassning vad avser buller för befintliga bostäder, då det ofta är svårt för den enskilde att vid val av bostad (kanske bara ett kort besök) avgöra bullernivån i den tilltänkta bostaden.
Vänsterpartiet delar de förslag till riktvärden som föreslagits i utredningen för att förebygga och minska olika typer av bullerstörningar i boendemiljö, skolmiljö och annan arbetsmiljö samt i områden för rekreation och fritid. I boendemiljön får 45 dBA max resp 30 dBA Leq inomhus ej överskridas. Utomhusnivån bör inte överstiga 40--45 dBA vid en ''tyst sida'' av bostaden -- detta gör det även möjligt att ha fönster öppna utan att störas av buller.
I skolor och undervisningslokaler kan, beroende på lokalens utformning, nivåer ned till 25 dBA Leq erfordras. Vad avser lågfrekvent buller från ventilationsanläggningar m.m. krävs ytterligare forskningsinsatser rörande störningseffekter. Tills vidare bör Boverkets förslag för sovrum i bostäder (högst 50 dBA för buller med lågfrekvent karaktär) gälla även övriga bostadsrum samt i skollokaler och andra arbetsplatser med koncentrationskrävande arbete typ kontor. I övrigt bör bullernivåerna i kontor och liknande arbetsplatser ej överstiga 35 dBA Leq och 45 dBA max.
1.3
Regeringen har aviserat en proposition om buller i skärgårdar och fjällområden. Vi avvaktar med förslag till dess propositionen presenterats. Vi förutsätter att propositionen innehåller förslag som verkligen minskar de stora bullerproblem som i dag finns i våra tidigare ostörda naturområden.
2 Antalet människor som störs och skadas av buller måste minskas
Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att förebygga och minska bullerproblemen i samhället. En minskning av bullret i samhället förutsätter att beslut fattas om skärpning av riktvärden för buller i olika miljöer samt att tillräckliga medel ställs till förfogande för åtgärder, forskning och utbildning rörande buller och dess effekter samt ökade informationsinsatser.
2.1 Viktiga utgångspunkter för våra förslag till åtgärder
Förorenaren betalar-principen
Detta innebär t.ex. att företag och tillverkningsindustri ansvarar för att produktionsförhållanden och produkter ej skall avge för höga bullernivåer. Skärpta riktvärden är grundläggande incitament för tystare miljö/produkter.
De kostnadsökningar som blir följden ger vinster i konkurrensfördelar med tystare produkter, minskade ersättningar för hörselskador, lägre sjukfrånvaro, bättre hälsa och välbefinnande, höjd produktivitet och ökad sysselsättning.
c1Vad avser buller från transportapparaten, vägtrafik, spårbunden trafik och flyg, innebär principen att respektive tillverkningsbransch ställer ökade krav på tillverkning av tystare fordon. Dessutom ställs ökade krav på staten/väghållaren att bekosta åtgärder för tystare vägbeläggning, bullerskydd i form av vallar och skärmar, underhåll och utbyggnad av järnvägsspår m.m.c0 Vad avser buller i bostäder och andra byggnader får byggnadsbranschen, fastighetsägare och tillsynsmyndigheter ett ökat ansvar för byggnaders ljudisolering, ventilationsanläggningar och byggnadernas placering i förhållande till yttre bullerkällor etc.
Enligt denna princip bör även övervägas att i enlighet med utredarens förslag, via avgifter ålägga den enskilde bilägaren att t.ex. via fordonsskatten betala en avgift vilken används för bullerreducerande åtgärder i form av åtgärder på fastigheter och yttre bullerskydd. Samtidigt ger detta ett incitament till att i högre grad använda miljövänlig kollektivtrafik.
Helhetsperspektiv på miljöstörning
Detta innebär t.ex. att satsningar bör göras på utbyggnad av miljövänlig tågtrafik och annan miljövänlig kollektivtrafik i stället för att öka utbyggnader av vägar eftersom vägtrafiken genererar både avgaser och buller. Det nya, och tysta, snabbtåget är exempel på hur miljövänlig tågtrafik och annan miljövänlig kollektivtrafik kan konkurrera ut det mera miljöskadliga och energikrävande inrikesflyget.
Av samma skäl bör utbyggnad av miljövänlig vindkraft prioriteras och resurser tilldelas för forskning och utveckling så att för höga bullernivåer ej utgör hinder för utbyggnad av vindkraften.
Öka medvetenheten om bullerproblemen
För att underlätta aktiva insatser från den enskilde och andra konsumenter att bidra till en tystare omgivning krävs varudeklarationer av tysta produkter och miljöundervisning om buller i förskolan och i skolans olika stadier.
En särskild utredning bör tillsättas för att undersöka om och i vilken utsträckning ekonomiska styrmedel skall kunna utnyttjas för att driva fram tystare maskiner.
Andra sätt att underlätta för konsumenten att göra ''bullervänliga'' val kan vara att utreda möjligheten att införa bullerklassning av fordon.
Öka resurserna till utbildning och forskning
För att förebygga och minska bullerproblemen i samhället krävs goda kunskaper om buller och dess uppkomst och effekter. Med rätta kunskaper, förebyggande åtgärder och planering kan kostnadseffektiva åtgärder vidtas. Bristande kunskaper leder å andra sidan till dålig planering och mycket kostsamma och, i värsta fall, felaktiga åtgärder.
Utbildning och forskning inom bullerområdet är därvid en avgörande förutsättning. Denna forskning är av tvärvetenskaplig karaktär och berör såväl ingenjörer och arkitekter, psykoakustiker, psykologer och medicinare som samhällsplanerare på olika nivåer i samhället.
Vänsterpartiet delar utredarens uppfattning om att en medelstilldelning för förstärkning av utbildning och forskning vid de tekniska högskolorna (17 miljoner kr/år) och universiteten (8 miljoner kr/år) krävs för att vidmakthålla och utveckla grundläggande teknisk och miljömedicinsk forskning. Risken är annars uppenbar att kompetensen på sikt kommer att urholkas. En förlorad baskompetens tar lång tid att bygga upp igen. När det gäller mer tillämpad forskning och utvecklingsarbete bör sektorsorganen och näringslivet svara för en större del av resurserna.
2.2 Vägtrafikbullret
Flertalet av de människor som är bullerstörda störs av buller från vägtrafik. Att åtgärda de mest utsatta lägenheterna med mer än 65 dBA Leq utomhus så att inomhusnivån sänks till högst 30 dBA Leq och högst 45 dBA max, kostar enligt utredaren 800 miljoner kr per år under 10 år.
Vänsterpartiet menar att våra förslag att omfördela transporter från bilism till kollektiva trafikslag innebär en liten, men otillräcklig minskning av vägtrafikbullret.
Det skulle t.ex. behövas en extra fordonsskatt på personbilar och tunga fordon om 200 kr respektive 500 kr per år för att finansiera bulleråtgärder (vallar, skärmar, tysta vägbeläggningar). Detta skulle ge, enligt utredningen, ca 890 miljoner kr per år. Det skulle då ta 9--10 år att komma tillrätta med problemen. Vänsterpartiet föreslår även en rad andra åtgärder som minskar vägtrafiken och därmed bullret. Regeringen har aviserat en proposition om buller till februari 1994. Vi avvaktar med finansieringsförslag tills propositionen presenterats.
I arbetet med miljöklasser för vägfordon skall även fordonets bulleregenskaper vägas in.
Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om vägtrafikbuller.
2.3 Flygtrafik
Flygtrafiken orsakar lokala bullerproblem i huvudsak vid flygplatserna. Störningar förekommer även bl.a. vid Flygvapnets övningsområden och i områden med allmäntrafikflyg vilka oftast flyger under helger och kvällar.
Av utredningen framgår att den reguljära flygtrafiken minskat under senare år. Å andra sidan har bebyggelsen flyttat allt närmare flygplatserna. Störningarna från den militära flygtrafiken kommer att öka med införandet av det bullriga JAS-planet. Vad gäller störningar av allmäntrafikflyget tyder undersökningar på att bullerkraven för dessa bör skärpas. Detta är en nödvändighet för att tvinga fram en utveckling mot tystare och miljövänligare flygmotorer. Ytterligare forskning om effekter krävs dock inom detta område.
Vänsterpartiet föreslår en kraftig utbyggnad av snabbjärnvägar för att minska problemen med inrikesflyget. Tystare flygplansmotorer är också ett krav. Vidare vid planering av bostadsområden måste skyddsavstånd införas för att undvika nya flygbullerstörda bostäder.
JAS-planet intar en särställning i flygbullersammanhang. Det kommer enligt utredningen att öka bullret för 10 000-tals boende runt berörda flygplatser och försvåra bebyggelseplaneringen. Vänsterpartiet säger även av denna anledning nej till JAS.
2.4 Spårtrafiken
Tågtrafiken orsakar bullernivåer över 75 dBA max utomhus för ca 160 000 lägenheter. Ca 70 000 lägenheter eller ca 119 000 personer har ljudnivåer över 80 dBA utanför sin bostad. En del av dessa lägenheter är samtidigt exponerade för störande vibrationer. Riktvärden för tågtrafik saknas i dag. Enligt utredningen bör pågående studie vid Göteborgs universitet av effekter från tågtrafik och vibrationer läggas till grund för prioritering av åtgärder i befintlig, tågbullerexponerad miljö.
Kostnaden för att åtgärda de mest utsatta järnvägssträckorna är enligt utredningen ca 1,55 miljarder kr. Banverket uppger att det är oklart om det inom den ram riksdagen anvisar är möjligt att avsätta 1,55 miljarder kr för åtgärder mot buller.
Vänsterpartiet anser att åtgärder tills vidare skall vidtas inom ramen för de tilldelade medlen i avvaktan på resultat från pågående störningsundersökningar. Om ytterligare åtgärder erfordras för att minska störningar från tågtrafiken bör Banverket tilldelas ytterligare medel.
Även annan spårtrafik som SJ ej har huvudansvaret för orsakar ett ökat buller i takt med förslitning och eftersatt underhåll, t.ex. tunnelbanesystemet i Stockholm. Vänsterpartiet har i en tidigare motion föreslagit en tidigareläggning av upprustning av bl.a. Stockholms tunnelbana vilket torde reducera problemet. Troligen behövs dock fler åtgärder vilka vi återkommer till.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret i arbetsoch fritidsmiljöer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret i boendemiljöer,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet skall vara att antalet människor som störs av buller måste minska,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förorenaren betalar-principen skall gälla med avseende på buller,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka medvetenheten om bullerproblemen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att öka utbildnings- och forskningsanslagen som rör bullerproblematiken,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska vägtrafikbuller,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska flygtrafikbuller,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret från spårtrafik.
Stockholm den 19 januari 1994 Jan Jennehag (v) Rolf L Nilson (v) Karl-Erik Persson (v) Bengt Hurtig (v)
1 Yrkande 2 hänvisat till BoU.
Yrkanden (18)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret i arbets- och fritidsmiljöer
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret i arbets- och fritidsmiljöer
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret i boendemiljöer
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret i boendemiljöer
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet skall vara att antalet människor som störs av buller måste minska
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet skall vara att antalet människor som störs av buller måste minska
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förorenaren betalar-principen skall gälla med avseende på buller
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förorenaren betalar-principen skall gälla med avseende på buller
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka medvetenheten om bullerproblemen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka medvetenheten om bullerproblemen
- Behandlas i
- 6att riksdagen hos regeringen begär förslag om att öka utbildnings- och forskningsanslagen som rör bullerproblematiken
- Behandlas i
- 6att riksdagen hos regeringen begär förslag om att öka utbildnings- och forskningsanslagen som rör bullerproblematiken
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska vägtrafikbuller
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska vägtrafikbuller
- Behandlas i
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska flygtrafikbuller
- Behandlas i
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska flygtrafikbuller
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 9att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret från spårtrafik.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 9att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska bullret från spårtrafik.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.