Buller

Motion 2000/01:Bo509 av Barbro Feltzing (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om miljöer som är bullerfria.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bygga ett tystare samhälle.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att gränsvärden för buller på arbetsplatser och ute i samhället
bör tas fram.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bulleraspekten som ett kvalitetskrav på produkter vid
upphandling. 1
5.
1 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till MJU.

Ett glömt miljöproblem

I vår dagliga miljö har vi hela tiden olika ljud omkring oss. Buller har
blivit ett omfattande miljöproblem. Bakgrundsbuller från ökande
trafikintensitet tvingar oss att leva med detta störande ljud hela tiden, som
en matta av buller vi inte kan komma ifrån. Ljudnivån ökar hela tiden och
drygt en halv miljon människor anser sig vara mycket störda av buller
från trafiken. Nära stora trafikleder ökar bakgrundsljudet i intervall. I
tätorter märks bullret till slut inte på grund av att man vänjer sig. Men det
finns där hela tiden och framkallar olustkänslor som inte kan identifieras.

Vart tog tystnaden vägen

Tystnaden har med åren blivit allt svårare att fånga och är idag i högsta
grad utrotningshotad. För att uppnå fullständig tystnad behöver man
komma långt ut i ödemarken, för inomhus är tystnaden utrotad sedan
länge och på de flesta arbetsplatser sedan hundra år. Kylskåp brummar,
fläktsystem surrar, datorernas fläktar låter och blandas med ljud från
trafiken utifrån.

Buller kan vara farligt. Både kraftigt buller och monotont malande kan
orsaka besvär. Många människor har exempelvis fått pip i öronen efter en
konsert med hög ljudnivå.

Låga ljudnivåer påverkar oss

Vi människor påverkas av låga ljudnivåer, s.k. lågfrekvent buller. Utsätts
man under en tid för lågfrekvent buller, vänjer man sig så småningom och
glömmer ljudet, men forskning har visat att kroppen ändå påverkas. Vi får
svårt att koncentrera oss, drabbas av huvudvärk och känner oss trötta.

Med lågfrekvent ljud menas det ljud, som dominerar frekvensspektrum
från 200 hertz till 20 hertz per sekund. Vi lider mycket mera av lågfrekvent
buller från ventilationsanläggningar, värmepumpar, fläktar och motorer än
vad som hittills varit känt. Särskilt känsliga personer drabbas av huvudvärk,
yrsel, illamående, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Forskning
på detta har gjorts av forskaren Kerstin Persson Waye i Göteborg.

En av Wayes fältstudier visade att 20-25 procent av de boende var mycket
störda av ljudet från värmepumpar och ventilationsanläggningar i sina hus.

Inga gränsvärden, endast riktlinjer

Forskning visar nu att man kan koppla samman stress och buller. Vi
människor blir stressade av att bullret ständigt finns runt omkring oss och
då uppstår olustkänslor.

Ett samband mellan buller och skolbarns minnesprestation är nu också
föremål för en annan forskning. Ett viktigt verktyg för att bekämpa buller
vore att gränsvärden togs fram för bullernivåer på arbetsplatser, men också
för olika delar av vårt samhälle. Idag finns endast riktlinjer utfärdade för
bullernivåer.

För lite görs för att bygga ett tystare samhälle

I hemmen och på arbetsplatser ger elektriska apparater och olika
fläktsystem oupphörligt ljud ifrån sig. I skol- och daghemsmiljö är
ljudnivån alltid hög och för både barnen och de anställda är detta en källa
till trötthet. Genom boendestudier både i Sverige och i andra länder har
människors värdering av ljudisolering och buller klarlagts. Ljudisolering
och bullerfrihet är det som prioriteras högst eller mycket högt bland
kvalitetsfaktorerna på en god bostad. Ca 50 % av människorna i
nybyggda hus störs av buller. De ovan beskrivna företeelserna bildar
tillsammans en ljudmatta, som ligger bakom människor under dygnet. Vi
behöver bygga ett tystare samhälle, så att buller inte sänker livskvaliteten,
som nu är fallet, när buller påverkar sömnen för många människor, så att
sömnstörningar uppkommer.

Bullerfria miljöer behövs

Buller är som ett slags smuts. Vi människor kan ju inte stänga öronen,
utan ljuden kommer in i öronen och irriterar, ofta ibland utan att vi lägger
märke till det. Buller har nu blivit ett slags norm. Överallt bullrar det av
jämt närvarande bilar, mopeder, flygplan, gräsklippare, fläktar,
byggmaskiner och datorer.

Arbetsplatser med olika slags maskiner med ljudnivåer som kräver
hörselskydd gör att behovet av en bullerfri zon är påkallat. Bullerfria miljöer
kommer alltmer att behövas för att människor skall må bättre. En utredning
som klarlägger behovet av bullerfria miljöer i samhället och framförallt på
arbetsplatser skulle kunna medverka till att skapa utrymmen där buller och
bakgrundsljud minimeras.

Krav på produkter vid upphandling

Buller kan ha störande effekter som inte enbart har med ljudstyrkan att
göra. Normerna som är satta gäller ljudnivåer, som har bevisats ge skador
eller svårare sömnstörningar. När det gäller livskvalitet och buller saknas
normer.

Många bullerkällor finns ju under en lång tid på arbetsplatserna. Många
återfinns på sjukhus och andra inrättningar. För att komma till rätta med en
del buller skulle krav kunna ställas vid upphandling för att undersöka om t.ex.
en apparat, fläkt eller dylikt finns i annat utförande med lägre bullernivåer.

Rätten till tystnad är inte självklar och den akustiska nedsmutsningen är
omfattande.

Stockholm den 28 september 2000

Barbro Feltzing (mp)