Bygg- och boendepolitik

Motion 1997/98:Bo206 av Ronny Olander m.fl. (s)

Byggnadsverksamheten har under en längre tid drabbats hårt av liten verksamhetsvolym och hög arbetslöshet. Trots att regeringen under 1995–96 satsade betydande belopp för att stimulera byggandet, såväl reparationer och ombyggnader av lägenheter och andra lokaler som nyproduktion av bostäder, har byggnadsverksamheten inte blivit den motor i samhällsekonomin som den så många gånger tidigare varit.

De senaste tre årens utveckling visar hur svårt det varit och fortfarande är att komma till rätta med den höga arbetslösheten. Traditionella medel att förbättra byggnadsverksamheten har inte gett det resultat man skulle önska sig.

Inget tyder på att byggsektorn kommer att utvecklas särskilt starkt under det närmaste halvåret. Tvärtom tyder det mesta på att verksamheten i det närmaste stagnerar. Den kris byggnadsverksamheten genomgår är i stor utsträckning en kris för bostadsbyggandet.

Efter en mycket omfattande bostadsproduktion i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet har bostadsbyggandet varit mycket lågt. Bostadsbyggandet har till stor del varit inriktat på kategoriboende för äldre och studenter samt lägenheter för mycket köpstarka och betalningsvilliga konsumenter för vilka kvalitet och inte minst läge varit avgörande faktorer. Det normala bostadsbyggandet som skulle kunna göra att nytillträdande ungdomar kan få en plats på bostadsmarknaden eller bostäder för en vanlig barnfamilj har i det närmaste upphört. Även om det för närvarande finns gott om lediga lägenheter är det på sikt allvarligt att produktionen av lägenheter varit så liten. Det betyder att en stor del av produktionskapaciteten gått på sparlåga eller helt slagits ut från produktionsapparaten. Inte minst har det betytt att arbetslösheten inom många yrkesgrupper varit mycket hög.

Risken är uppenbar att efterfrågan på bostäder kommer att stiga snabbt i takt med att arbetslösheten minskar och ungdomarnas köpkraft ökar. Det kan leda till betydande bristsituationer. När bostadsbristen är ett faktum kommer det att vara alltför sent att börja åtgärda bristen. Då kommer lägenhetsbristen att leda till inflationsimpulser inom stora delar av ekonomin. Det är inte bara inom byggbranschen som bristsituationer kan utnyttjas till en prispress uppåt. Det kan leda till att företag i expansiva regioner kan få brist på arbetskraft och att människor får svårt att flytta till de expansiva områdena, vilket leder till förlängda vakanstider och inflationstendenser också på arbetsmarknaden.

Sammantaget finns det många goda skäl att nu återigen använda byggsektorn som en motor i samhällsekonomin i samband med och i syfte att möta en begynnande uppgång på arbetsmarknaden med en expansiv byggsektor. Lämnad åt sitt öde kommer inte byggnadsverksamheten att bli till någon draghjälp under konjunkturuppgång och bristen på resurser kan i stället bli en kvarnsten om halsen för andra expansiva sektorer i den svenska ekonomin.

Vi anser att regeringen bör ta fasta på att det nu behövs rejäla insatser för att förbättra och snabbt öka aktiviteten inom byggnadsverksamheten och få ner arbetslösheten bland byggnadsarbetarna. För att klara detta behövs insatser i form av ett rejält ROT-program, stöd för nyinvesteringar i bostäder och en tidigareläggning av insatserna för kommunala investeringar för ekologisk hållbarhet samt av energiprogrammet.

Det krävs ett långsiktigt finansieringsprogram för bostäder. För att långsiktigheten ska gälla måste det till ett ökat statligt engagemang. Det måste ske med fördelningspolitiskt väl avvägda både riktade och generella stöd.

Vidare måste villkoren för ombyggnader och reparationer vara sådana att de kan ske till goda finansiella villkor. Det innebär att ROT-verksamheten måste ges ett bättre stöd än för närvarande. Många fastigheter förfaller därför att fastighetsägarna inte har möjlighet att få ut de hyreshöjningar som krävs för att göra det möjligt att finansiera behövliga ombyggnader.

I regeringsdeklarationen och i budgetpropositionen påtalas ofta insatser som tar fasta på ett ekologiskt hållbart Sverige.

Bostads- och energisektorn är de sektorer där ekologisk hållbarhet får snabba och omedelbara positiva effekter.

Vi anser att det brådskar. Det är viktigt att så snabbt som möjligt sätta kraft bakom de många fina ord som finns i budgetpropositionen om behovet av en snabb minskning av arbetslösheten bland byggnadsarbetare och en förbättrad situation för branschen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för ett ökat byggande med sikte på ett ekologiskt hållbart Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bygg- och boendepolitik.

Stockholm den 1 oktober 1997
Ronny Olander (s)
Johnny Ahlqvist (s)	Ola Rask (s)
Magnus Johansson (s)	Reynoldh Furustrand (s)
Hans Stenberg (s)	Claes-Göran Brandin (s)