Byggande och boende

Motion 2001/02:Bo308 av Matz Hammarström m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de boende bör ges generell tale- och förhandlingsrätt, även vad gäller lägsta godtagbara standard.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tilldelningen av högskoleplatser bör knytas till ortens möjligheter att erbjuda studentbostäder.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör se över det frivilliga producentansvaret och överväga om en lagstiftning behövs.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bidraget till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet bör utvidgas till att gälla även egnahem.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överväga om villkoren för att erhålla investeringsbidrag till studentbostäder och nybyggnation av hyresbostäder i framtiden även bör innefatta krav på ekologisk hållbarhet.

Inledning

Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar.

Så formuleras numera de bostadspolitiska målen (senast i bet. 2000/01: BoU1).

Miljöpartiet de gröna vill med denna motion peka på tre sätt att delvis uppnå dessa mål: Ökat boendeinflytande, försök att tillgodose grupper med svårigheter på bostadsmarknaden – i det här fallet ungdomar (de hemlösas behov är föremål för en särskild utredning) – och slutligen krav på ett ekologiskt hållbart boende för miljöns och hälsans skull.

Boendeinflytande

I olika skeden i livet är kravet på boendet olika och därför är det viktigt med ett varierat bostadsutbud. Det bör finnas ett bra fungerande bestånd av hyresrätter där den så kallade allmännyttan, de kommunägda bostadsföretagen, är en del. En annan upplåtelseform är kooperativa hyresrätter som funnits på försök en tid, men som nu permanentas på initiativ av Miljöpartiet. Kollektivhus är ytterligare en boendeform som behöver utökas för att ensamhushållen blir alltfler. Kollektivhus kan även innebära att olika typer av service tillhandahålls, vilket är till stor nytta för människor som av olika skäl behöver visst stöd i sitt boende.

Vi menar att människor både kan och vill ta ansvar för sitt boende och sin närmiljö. Detta gäller även dem som inte äger sin bostad. Självförvaltning är något som tillämpas i många bostadsområden i dag med lyckat resultat. Även detta har Miljöpartiet i hög grad stött och därmed bidragit till att skapa fler boendeformer där självförvaltning ingår som en viktig del av boendegemenskapen och ekonomin.

De boende måste därutöver få möjlighet att delta vid planeringen av ny- och ombyggnad. Många renoveringar resulterar i så kraftiga hyreshöjningar att besittningsskyddet i själva verket upphör att gälla. Reglerna måste i detta fall utformas så att hyresgästerna uppnår ett reellt inflytande. Det är angeläget att människor kan bo kvar i sin bostad även om den byggs om eller renoveras. Det är också viktigt att ge äldre möjlighet att bo kvar i sin bostad så länge de vill och kan. Alla vill självklart också ha en möjlighet att påverka sina boendekostnader.

Boendet måste vara miljö- och hälsoriktigt och kulturvärden och äldre kvaliteter på hus och lägenheter måste bevaras. Även renoveringar som man själv planerat och bekostat bör kunna bibehållas vid en ombyggnad. I de fall tvister uppstår bör de boende ha generell tale- och förhandlingsrätt även vad gäller lägsta godtagbara standard.

Ungdomsbostäder

Med den brist på bostäder som råder nu, framförallt i storstadsområdena, tvingas unga vuxna att bo kvar hemma. Enligt en undersökning som Hyresgästföreningen har låtit göra bor 157 000 av totalt 866 000 unga i åldrarna 20–27 år kvar hos föräldrarna. De flesta skulle vilja flytta hemifrån om de bara kunde finna en bostad. Ungdomar, speciellt de som studerar, har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. De som inte har råd att köpa sig en bostadsrätt ställs inför krav på fast arbete eller att föräldrar går i borgen för hyran för att de ska kunna få ett hyreskontrakt.

Självklart måste det finnas möjligheter att bygga billigare bostäder för ungdomar, med mindre ytor, valfri billigare utrustning, enklare lösningar – utan att för den delen göra avkall på att det skall vara miljö- och hälsomässigt riktigt byggt. Ungdomarna bör också givetvis ha stort inflytande över utformning, materialval och utrustning.

För att stimulera byggandet av studentbostäder lämnas fr o m år 2000 investeringsbidrag om 40 000 kr per lägenhet. Villkoren för att få detta bidrag ändras nu, på Miljöpartiets initiativ, så att det kan kombineras med de bidrag man kan få för merkostnader för investeringar som främjar ekologisk hållbarhet (se nedan Ekologiskt hållbart boende).

För att tillgodose studenternas behov av ett rimligt boende på studieorten bör tilldelningen av högskoleplatser knytas till ortens möjligheter att erbjuda studentbostad.

Ekologiskt hållbart byggande

Satsningen på det som är ekologiskt hållbart i samhället måste öka och i det sammanhanget har byggsektorn en viktig uppgift, eftersom den svarar för en stor del av miljöbelastningen. Långsiktig effektiv användning av energi- och naturresurser, god inomhusmiljö, miljösäkrade byggmetoder och sunda materialval bidrar till att åstadkomma ett hållbart samhällsbyggande.

Producentansvaret

Byggsektorns Kretsloppsråd har frivilligt åtagit sig att bl a utforma byggvarudeklarationer för redovisning av miljöegenskaper hos byggvaror och kretsloppsanpassa branschdokument, omhänderta bygg- och rivningsavfall på ett kretsloppsanpassat sätt och även annat avfall utifrån vad som är miljömässigt riktigt.

Dessutom har ett byggbranschens kvalitetsråd bildats för att påskynda arbetet med ett systematiskt kvalitetsarbete på byggområdet. Meningen är att detta ska minska kvalitetsfel och kostnader, medföra färre byggskador och uppnå bättre inomhusmiljö.

Under tiden inträffar sådana missar som Hammarby Sjöstad är ett exempel på. Det finns flera husbyggen där fukt byggts in och husen får mögelskador. Under självaste arkitekturåret får vi veta att Arkitekturmuseet har drabbats.

Uppenbarligen är det något som är fel i processen. Byggandet är hårt tidspressat och det slarvas. Någon måste ta ansvar för detta. Det är naturligtvis byggherren som är ansvarig, men vid en generalentreprenad delas ansvaret och byggherren utser en byggledare, ofta en konsult, till ansvarig för kvaliteten.

Det är dags att se över det frivilliga producentansvaret och överväga om en lagstiftning behövs.

Bidrag för ekologisk hållbarhet

Både det investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder som omnämnts i föregående avsnitt och det nya investeringsbidraget för nybyggnad av hyresbostäder kan kombineras med det bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. Förhoppningsvis kommer det att leda till ett större utnyttjande av bidraget för ekologisk hållbarhet som hittills tyvärr varit lågt. Av den anledningen kan det nu vara dags att bidraget utvidgas till att gälla även egnahem. Man bör också överväga att villkora investeringsbidragen till studenbostäder och nybyggnation av hyresbostäder till ekologiska hållbarhetskrav.

Stockholm den 3 oktober 2001
Matz Hammarström (mp)
Lotta Nilsson-Hedström (mp)	Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Kia Andreasson (mp)	Barbro Feltzing (mp)
Gunnar Goude (mp)	Mikael Johansson (mp)
Per Lager (mp)	Ewa Larsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)	Yvonne Ruwaida (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)	Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)	Kerstin-Maria Stalin (mp)
Lars Ångström (mp)