Byggande och förvaltning av hyreshus

Motion 1989/90:Bo414 av Jan Strömdahl och Margo Ingvardsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Bo414

av Jan Strömdahl och Margo Ingvardsson
(båda vpk)

Byggande och förvaltning av hyreshus

Steg för steg har hyresgästernas ställning i Sverige förbättrats. Som Anna
Christenssen i Dagens Nyheter påpekat är det nu dags att tala om hyresrättshavare
i stället för hyresgäster och att flytta fram positionerna ytterligare.
Man är inte gäst i sitt eget hem. Man bor inte på nåder. Man har som hyresrättshavare
ett grundläggande och viktigt besittningsskydd, hyran begränsas
av bruksvärdesprincipen, man har bytesrätt, rätt att påverka förändringar,
rätt att göra begränsade förändringar, rätt till underhåll osv.

Fortfarande är dock flertalet hyresrättshavare märkta av ställningen som
omyndigförklarade och ovälkomna gäster hos spekulerande husägare, som
anser att de kan bestämma allt i kraft av sitt ägande.

I gengäld skall påpekas att vissa framsynta krafter inom allmännyttan och
hyresgäströrelsen har börjat betrakta hyresrättshavarna som myndiga och
kompetenta personer som individuellt och genom förhandlingssystemet skall
ha det avgörande inflytandet över sin egen bostad. Ombyggnadsverksamhetens
samrådssystem och det hyresgäststyrda underhållet har bidragit till
denna utveckling. Här och var har boinflytandet utvecklats - man kan peka
på försöken med förvaltarföreningar och kooperativ hyresrätt. I Malmö håller
man på att genomföra ett hyresgäststyrt bostadsbyggnadsprojekt,
Bo 100.

Mot bakgrund av den ohämmade kostnadsutvecklingen inom bygg- och
byggmaterialbranschen, den skriande bostadsbristen, den utbredda inkompetensen
bland bostadsförvaltare och den allmänna rötan inom en byggindustri
som inte kan garantera friska hus, är det nu dags för hyresrättshavarna
att i betydligt större utsträckning ta saken i egna händer. Man kan peka påen
allmänt omfattad inställning till biståndsverksamheten: hjälp till självhjälp.
Hyresrättshavarnas rättigheter bör utökas så att det blir normalt och naturligt
i mån av intresse och förmåga styra och medverka i såväl nyproduktion
som ombyggnad och underhåll. Konsulter och kunniga förvaltare bör inrikta
sig på att bistå med råd och experthjälp i den utsträckning som hyresrättshavarna
själva efterfrågar. Allmänintresset bevakas av byggnadsnämnder och
lånemyndigheter. Inom allmänintressets ramar utvecklar hyresrättshavarna
sitt boende - individuellt vad gäller den egna lägenheten och kollektivt vad
gäller gemensamma utrymmen.

På detta sätt kan hyreskostnaderna sänkas väsentligt samtidigt som kvalitén
höjs. Grannkontakter kan utvecklas liksom utbyte av erfarenheter och

tjänster. De boende har en kunskap som kommer till nytta, och de får en
djupare förståelse för bostads-, sociala och byggnadstekniska problem. De
kan utveckla idéer om kollektivboende, om ekologiskt byggande etc.

Det som här har beskrivits är en djupgående och omfattande demokratisk
reform, en utveckling av hyresboendet som har väsentliga fördelar framför
ägarperspektiv, och med tanke på vad som hänt i Europa under det senaste
året kan det å andra sidan betraktas som en enkel och självklar reform.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer vi hyresrättshavare i vpk-gruppen
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift
att utveckla hyresboendet.

Stockholm den 23 januari 1990

Jan Strömdahl (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)

Mot. 1989/90
Bo414

7