Byggandet i Västsverige

Motion 1991/92:Bo237 av Marianne Carlström m.fl. (s)

Bostaden är en social rättighet. Allas rätt till en god
bostad är det grundläggande målet för den sociala
bostadspolitiken.

Senare delen av 80-talet har varit en intensiv
nybyggnadsperiod. På många platser har byggmarknaden
varit överhettad. En orsak till det är den förra borgerliga
regeringens politik; under den tiden nedrustades
byggbranschen och många byggnadsarbetare försvann till
andra arbeten. När vändpunkten kom saknades utbildad
arbetskraft, och byggpriserna steg snabbt när efterfrågan
blev större än utbudet på marknaden. Konkurrensen var
nästan obefintlig.

Byggandet har av oss socialdemokrater alltid betraktats
som en motor i samhällsmaskineriet. Varje
byggnadsarbetare skapar jobb för minst tre personer i andra
branscher som är beroende av byggsektorn, t.ex.
byggmaterial, inredning och annan utrustning. När snart
20.000 byggnadsarbetare går utan arbete betyder det att på
grund av följdeffekterna berörs minst 60.000
arbetstillfällen. Företag inom denna sektor slås nu ut och
när situationen så småningom vänder är branschen för liten
med ny överhettning och ökande byggkostnader som följd.

Arbetslösheten i byggbranschen överstiger i januari 1992
15 %. Prognoserna pekar på att arbetslösheten kommer att
vara högre än 20 % i april 1992. Hela den svenska
arbetsmarknaden kommer att påverkas av nedgången i
byggproduktionen. Arkitekt- och konsultföretag i
branschen tvingas att mer än halvera sin personal.
Byggämnesindustrin minskar sin personal kraftigt. Många
av dem som nu blir arbetslösa förlorar sin tilltro till
byggbranschen och söker sig till andra arbetsplatser.
Ungdomar som efter fullgjord utbildning kommer ut på en
arbetsmarknad där de inte behövs ångrar att de följde
rådgivarnas entusiastiska utläggningar om den säkra
byggbranschen. I nästa högkonjunktur kommer vi att ha en
nedrustad och bantad byggsektor som inte har den kapacitet
som motsvaras av efterfrågan. Priserna kommer åter att
stiga och motverka ökad tillväxt.

Men det finns en del av byggefterfrågan som är okänslig
för konjunkturens svängningar och det är det offentliga
byggandet. Här finns möjligheter att tidigarelägga projekt
och utjämna konjunkturerna. Det handlar inte om att
expandera verksamhet, utan om tidigareläggning och
ersättningsinvesteringar.

Vi menar att också bostadsbyggandet måste hållas på en
jämn och förhållandevis hög nivå. För att leva upp till den
socialdemokratiska målsättningen om allas rätt till en god
bostad behövs ca 40 000 nya lägenheter per år under 1990-
talet.

Byggandet i Sverige är nu på väg mot en nivå som är
skadlig för landet. Bostadsbyggandet mer än halveras.
Reparation och ombyggnader riskerar avstanna.
Kommuner och landsting minskar sitt byggande. Industrins
byggande har avstannat.

Orsakerna är flera. Den internationella
lågkonjunkturen med minskad lönsamhet och avsättning
för industrin är en. Minskad efterfrågan på bostäder en
annan. Den viktigaste orsaken torde ändå vara regeringens
och riksdagens beslut i december 1991 att upphäva
riksdagens beslut om räntelånen som skulle trätt i kraft
1992, och att inte tala om vad som ska komma i stället. Hela
byggsverige avvaktar nu fortsättningen. Byggbranschen har
tvärbromsat. Reparation, om- och tillbyggnader skulle med
räntelånesystemet jämställts med nybyggandet finansiellt.
Istället har lånemöjligheterna försämrats genom att
låneunderlaget minskats.

Nu behövs stimulans av byggandet istället för tvärbroms.
Den djupa svacka byggandet nu befinner sig i behöver
jämnas ut. Därför behöver en mängd åtgärder nu vidtagas.
Arbetslösa byggnadsarbetare i den omfattning det nu är
fråga om kostar samhället ansenliga summor. Det måste ur
alla aspekter vara bättre att satsa dessa pengar på
samhällsriktiga investeringar än arbetslöshetsunderstöd.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att
räntebidragen ska minskas med 3,4 miljarder för år 1993.
Därtill kommer den ordinarie upptrappningen av den
garanterade räntan på ca 750 milj. kronor. Detta slår direkt
på hyran, samtidigt som inflationen ökar. Hur
hyreshöjningarna ska läggas ut ges inga besked om idag.
Regeringen ska senare återkomma med besked till
riksdagen i denna fråga.

Vi avvisade i december de förslag till försämringar som
riksdagen då beslutade om. Vi vidhåller vårt förslag att
investeringsbidraget skall ligga på 9,3 %.

För
att ge byggherrar och byggnadsentreprenörer
möjlighet att sätta igång projekt utan en total ovisshet om
finansieringen för 1993, bör riksdagen nu klargöra att för de
projekt som sätts igång under 1992 skall nuvarande
finansieringsregler gälla oavsett när byggena blir färdiga.

Trots de mycket dystra prognoserna för bygg- och
bostadsmarknaden väljer regeringen att gå in med nya
åtgärder som förstärker nedgången. I budgetpropositionen
föreslår regeringen kraftigt försämrade villkor för
byggandet. Bland dessa kan nämnas:Räntebidragen ska
minskas med 3,4 miljarder kronor. Det innebär ytterligare
kraftigt höjda hyror.Ungdomsbostadsstödet avvecklas.
Det betyder höjda hyror för många ungdomar.
Tilläggslånen för ombyggnad avvecklas.Upprustningen
av skolor stoppas när regeringen drar in statsbidraget som
riksdagen tidigare beslutat om.

Vi socialdemokrater håller fast vid vår syn på den sociala
bostadspolitiken och föreslår att man istället satsar på olika
åtgärder som ger möjligheter för byggbranschen att
överleva en lågkonjunktur. Våra förslag är:

Stoppa indragningen av 300 milj. kronor till
upprustningen av landets skolor. Många av landets skolor
har ett sedan länge eftersatt underhållsbehov och det är
kapitalförstöring att inte åtgärda detta nu.

Ge kommunerna möjlighet till ett räntebidrag under en
2-årsperiod för tidigareläggning av kommunala
investeringar och upprustning av lokaler.

Tidigarelägg olika statliga byggen och vägprojekt.

Tidigarelägg de av riksdagen beslutade
infrastrukturinvesteringarna.

Satsa på byggande av gruppbostäder, äldreboende och
bostäder för handikappade.

Bygg små billiga lägenheter för ungdomar och
studerande.

Låt ungdomsbostadsstödet vara kvar -- ett borttagande
ger negativa effekter för såväl ungdomar som kommunerna.

Inför möjligheter till ROT-lån för kommunala
byggnader och VA-nät.

De västsvenska länen, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs och Skaraborgs län utgör en betydande region
som har ca 1,8 miljoner invånare vilket innebär en femtedel
av Sveriges befolkning. Den västsvenska regionen utmärks
av det stora antalet sysselsatta i industrin. Det i sin tur
medverkar till att byggarbetslösheten får stora effekter på
den övriga sysselsättningen i regionen.

I Halland finns idag 9 % arbetslösa byggnadsarbetare, i
Göteborg och Bohus 10,7 %, i Skaraborg 18,3 %, i
Älvsborg 14,9 % samt i Göteborgsregionen 15 %.

Arbetslösheten har ökat snabbt de sista månaderna
p.g.a. olika osäkerhetsfaktorer, som finansieringsfrågan.

Vi säger, i enlighet med vad som framförts i den
socialdemokratiska partimotionen, att regeringen måste för
att motverka lågkonjunkuren och en befarad utarmning av
kompetensen hos byggnadsarbetarkåren ge klara besked
om framtiden. Därför är det angeläget att öka regionens
konkurrenskraft och förnya näringslivet för att undvika stor
arbetslöshet och stagnation på kort sikt och lång sikt. Från
den västsvenska regionen finns det många angelägna förslag
på olika objekt som kan tidigareläggas, och som är av
betydelse för regionen och som långsiktigt stärker både
regionens och Sveriges ekonomi. Det finns också ett stort
reparations- och upprustningsbehov -- åtgärder som man
inte vågar dra igång under de osäkra förhållanden som nu
råder. De aviserade indragningarna från kommunerna på
7,5 miljarder kronor jämte det osäkra finansieringsfrågorna
på byggområdet gör att man inte vågar starta de nödvändiga
projekten.

Här följer några exempel:

I Halland kan en utbyggnad av länssjukhuset i Halmstad
tidigareläggas, en ombyggnad av vårdcentral i Falkenberg
samt en ny vårdcentral i Varberg utföras under 1992--93.
Dubbelspår på Västkustbanan genom länet och fortsatt
utbyggnad av E 6.

I Södra Älvsborgs län finns olika projekt för 250 milj.
kronor som kan tidigareläggas. T.ex. brandstation i
Herrljunga, äldrebostäder 100 platser i Borås, ombyggnad
av Viskafors skola, ny ishall och personalbyggnad vid ny
deponiplats i Borås.

I Norra Älvsborg vill man satsa på upprustning av
Dalslands kanal, polishus i Vänersborg, och andra projekt
som ligger klara för ca 250 milj. kronor.

I Bohuslän finns bl.a. behov av nytt polishus i
Uddevalla, nyoch ombyggnad av skolor, bostäder för
äldreboende, solvärmeprojekt i Kungälv, Akvarium i
Lysekil samt stabilisering av område med rasrisk.

I Skaraborg behöver barnomsorgen byggas ut. Kreativt
center och Resecentrum i Skövde samt lokaler för
högskolan är exempel på andra byggobjekt.

I Göteborg finns en plan för upprustning av samtliga
skolor till en kostnad av minst 1 miljard. Byggande av en
renrumsanläggning och en ny ingenjörshögskola på
Lindholmen för Chalmers tekniska högskola. Byggande av
tunnel vid Bräckeleden och utbyggnad av Sahlgrenska
sjukhuset.

I samtliga kommuner finns stora behov av ROT i såväl
VA-nät som i kommunala byggnader, t.ex. upprustning av
skolor.

I miljonprogrammens områden finns stora behov av
reparation och förnyelse av såväl den inre som den yttre
miljön. För att undvika alltför omfattande förändringar är
det viktigt att man tillämpar sådana ombyggnadsregler att
en varsam ombyggnad kan ske. Detta är viktigt inte minst
med tanke på kostnadsnivån för hyresgästerna.

Samtliga kommuner har också stora behov, och i många
fall färdiga planer, för upprustning av skolor.

Vägverket har projekt klara att påbörjas under 1992 för
omkring 7 miljarder i de västsvenska länen. Som exempel
kan nämnasfortsatt utbyggnad av E 6,vägar
i Göteborgs stad för 1 miljard,bro till
Fotö,bro i Bengtsfors,RV 41 Kinna-Berghem,
Torsöbron i Mariestad,''Storstadens trafiksystem'',
miljöförbättringar som ökar tillgängligheten och skapar
förutsättningar för regionens utveckling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att investeringsbidraget för
bostadsbyggande skall utgå med 9,3 %,

2. att riksdagen beslutar att avslå budgetpropositionens
förslag om ytterligare sänkning av räntebidragen under
1993,

3. att riksdagen beslutar att för bostadsprojekt som
igångsätts under 1992 skall nuvarande finansieringsregler
gälla oavsett tidpunkt för färdigställandet,

4. att riksdagen beslutar att bibehålla
ungdomsbostadsstödet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om byggandets betydelse för
sysselsättningen i den västsvenska regionen,1

6. att riksdagen beslutar att avslå budgetpropositionens
förslag om tilläggslånens avskaffande,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av skolornas
upprustning.2

Stockholm den 27 januari 1992

Marianne Carlström (s)

Rune Evensson (s)

Arne Kjörnsberg (s)

Ulla-Britt Åbark (s)

Birgitta Johansson (s)

Lennart Nilsson (s)

1 Yrkande 5 hänvisat till AU.

2 Yrkande 7 hänvisat till UbU.