Certifiering av ambulanspersonal

Motion 2004/05:So639 av Peter Jonsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behov av certifiering av ambulanspersonal.

Motivering

En omfattande strukturförändring av sjukvården pågår i hela landet. Koncentrering av akutsjukvården till färre sjukhus leder till ökade avstånd mellan sjukhus med specialistkompetens, och därmed ökande vårdtider för ambulanssjukvården.

Denna utveckling kommer att ställa högre krav på kompetens inom ambulanssjukvården, då verksamheten i framtiden snarast kan liknas vid rullande akutvårdsenheter, där kvalitén på det första omhändertagandet och en tidig sjukvårdsinsats kommer att vara avgörande.

Från att tidigare haft till uppgift att transportera sjuka och skadade till sjukhus, har uppdraget för ambulanspersonal kommit att innebära kvalificerade medicinska bedömningar och behandlingar på plats och under transport.

Socialstyrelsen kräver att det från oktober 2005 skall finnas en legitimerad sjuksköterska i de ambulansbesättningar som skall utföra medicinsk behandling. Det innebär en stor förändring av arbetssättet i ambulanssjukvården, där ambulanspersonalen till dags dato tillämpat "varannan transport"-principen, innebärande att den ena gången ha ansvar för patientomhändertagandet, nästa gång ansvara för att köra fordonet, oavsett formell kompetens.

Yrkesrollen i utveckling

Ambulanspersonalen har en unik arbetssituation med ett arbete som stundtals innebär svåra påfrestningar såväl fysiskt som psykiskt, och som kräver problemlösningsförmåga på ett både tekniskt och mellanmänskligt plan. Besättningen tvingas ofta till självständiga beslut och agerande under stress, vilket ställer stora krav på bedömnings- och samarbetsförmåga.

Att teamet är väl fungerande, att rollfördelningen är klar och att nödvändig kompetens finns i varje besättning är en självklar förutsättning för en hög kvalitet på patientomhändertagandet.

Ambulanssjukvårdarnas roll i den framtida organisationen har diskuterats, och från vissa håll har det hävdats att yrkesgruppen på sikt kommer att ersättas av leg. sjuksköterskor med specialistutbildning i prehospital sjukvård (Sjukvård före/utanför sjukhus). I denna diskussion läggs i allmänhet hela fokus på behovet av medicinsk kompetens, och den funktion som ambulanssjukvårdaren idag fyller finns det inga tydliga krav på.

Ambulanssjukvårdare besitter en yrkeskompetens som är unik, och utöver kunskaper i prehospital akutsjukvård även omfattar teknik, logistik och ledning, samt utryckningskörning.

Detta är kunskaper och färdigheter som ofta förvärvats genom lång yrkeserfarenhet, och som inte alltid är väl definierad. Det är ett kunnande av "know-how" -karaktär som många gånger tas för given i organisationen, men som i framtiden inte är självklar med den rekryteringsbas man begränsar sig till i ett beslut om att bemanna ambulanserna med enbart sjuksköterskor.

För att ambulanssjukvården ska kunna effektivisera och förbättras behöver ambulanssjukvården flera grupper av personal med olika kompetenser. Den tekniska utveckling som sker på området kommer att kräva ökande och fördjupade kunskaper bland all personal inom ambulanssjukvården. Utöver de vårdande insatserna är det utryckningstjänsten som är den centrala uppgiften för ambulanspersonalen.

För att kvalitetssäkra ambulanssjukvården och utryckningsuppdraget måste det dels till en ökad kompetensutveckling, dels en form av utryckningscertifiering. Jag anser att regeringen bör se över hur ambulanssjukvården ska kunna kvalitetssäkras.

Stockholm den 23 september 2004

Peter Jonsson (s)