Civiläktenskap

Motion 2002/03:L233 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att i ett brett perspektiv se över äktenskapsbalken i syfte att en civil vigselceremoni blir den juridiskt bindande och läggs till grund för de rättigheter och skyldigheter som är förenade med äktenskapet i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att i ett brett perspektiv se över äktenskapsbalken i syfte att sexuell läggning skall vara ovidkommande för ingåendet av äktenskapet i enlighet med vad som anförs i motionen.

2 Bakgrund

Innan den protestantiska Svenska kyrkan var statskyrka i landet var äktenskapet en civil, icke-religiös, överenskommelse mellan två personer. Under medeltiden fick kyrkan föra en strid för att erövra makten över vigseln och först 1734 blev den kyrkliga vigseln den enda giltiga.

Genom en lagändring 1908 infördes en möjlighet till s.k. civiläktenskap genom borgerlig vigsel. I den proposition som låg till grund för lagändringen övervägdes införande av obligatoriskt civiläktenskap vid sidan av kyrklig vigsel. Detta avvisades av främst praktiska skäl (se prop. 1908:2 s. 8). Möjligheten att med rättslig verkan gifta sig kyrkligt kvarstod och gör så än i dag.

Vänsterpartiet vill att endast den civila vigseln ska vara den juridiskt bindande och läggas till grund för de rättigheter och skyldigheter som är förenade med äktenskapet samt att äktenskapsbalkens regler inte ska fästa någon vikt vid sexuell läggning. Regeringen bör ges i uppdrag att utreda detta.

3 Civil vigsel juridiskt bindande

Enligt den nuvarande ordningen är det möjligt att vigas i Svenska kyrkan, annat trossamfund eller borgerligt. Gällande ordning är inte i överensstämmelse med principen om statens neutralitet i religiösa frågor, en princip som accentuerats ytterligare i och med skiljandet av Svenska kyrkan från staten den 1 januari 2000.

För att ytterligare anpassa denna förändring till den situation som råder kulturellt och religiöst i det svenska samhället bör den juridiskt bindande vigseln föras ut ur Svenska kyrkan och andra trossamfund. Civil vigsel skulle innebära att ett par först måste låta registrera sitt äktenskap. Först när denna registrering är gjord, blir äktenskapet juridiskt bindande. Före eller efter registreringen kan paret, om de vill, ha en ceremoni som de själva bestämmer innehållet i. Den kan vara religiös eller inte religiös.

En sådan ordning skulle innebära ett för alla enhetligt sätt att ingå äktenskap, samtidigt som den enskilde ges möjlighet att utforma eventuella ceremonier efter eget gottfinnande. Så är exempelvis fallet i Tyskland och Frankrike. Skillnaden mellan Sverige å ena sidan och Tyskland och Frankrike å andra sidan i fråga om civiläktenskapets obligatoriska karaktär torde historiskt kunna förklaras av ländernas religiösa sammansättning och förekomsten av statskyrka.

Förslag om att införa civiläktenskap har tidigare avvisats av lagutskottet med hänvisning till att den gällande ordningen torde vara väl förankrad hos allmänheten. Vi ifrågasätter detta då resonemanget synes bygga mer på antaganden än belägg.

Med utgångspunkt från principen om statens neutralitet i religiösa frågor menar Vänsterpartiet att det är rimligt att äktenskapet sekulariseras. Det religiöst grundade äktenskapet bör, oavsett religion, vara en angelägenhet för paret och inte för staten.

Vänsterpartiet anser därför att riksdagen ska begära att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att i ett brett perspektiv se över möjligheterna att ändra äktenskapsbalken innebärande att civil vigselceremoni blir den juridiskt bindande och läggs till grund för de rättigheter och skyldigheter som är förenade med äktenskapet.

4 Äktenskap för homosexuella och heterosexuella

Vänsterpartiet anser att det inte finns några bärande skäl för att två personer av samma kön inte ska kunna åtnjuta samma rättigheter och skyldigheter som två personer av motsatt kön. Därför ifrågasätter vi i denna motion de rättsliga skillnader som finns mellan äktenskap och partnerskap.

Enligt den nuvarande ordningen är äktenskap en förening mellan kvinna och man. Partnerskap står till buds för de homosexuella. De rättsliga skillnaderna gäller möjligheterna att prövas som adoptivföräldrar och att få tillgång till assisterad befruktning. Vi anser att denna ordning diskriminerar de homosexuella.

I prop. 2001/02:123 Partnerskap och adoption föreslås ändringar i dessa avseenden, och riksdagen biföll propositionen. De förestående förändringarna innebär att det inte finns något sakligt skäl till att behålla de två skilda samlevnadsinstituten. För att undanröja den rättsliga diskrimineringen bör den nuvarande äktenskapsbalken ändras så att äktenskapsbegreppet inkluderar såväl två personer av motsatt som av samma kön. Fördelen med den föreslagna ordningen är att likheterna mellan homosexuella och heterosexuella förhållanden betonas mer än skillnaderna.

Detta kräver en ny definition av vilka som avses med makar i ett äktenskap samt att partnerskapslagen utgår. Konsekvensen av detta blir att de som redan registrerat sitt partnerskap kan betraktas som makar enligt den nya lagstiftningen. Som ett led i regeringens uttalade strävan att skapa en lagstiftning på det familjerättsliga området som inte diskriminerar människor på grund av sexuell läggning, bör riksdagen begära att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att i ett brett perspektiv se över äktenskapsbalken i syfte att sexuell läggning ska vara ovidkommande för ingåendet av äktenskapet.

Stockholm den 16 oktober 2002
Gudrun Schyman (v)
Lars Bäckström (v)	Mats Einarsson (v)
Marie Engström (v)	Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)	Sten Lundström (v)
Rossana Valeria D (v)	Alice Åström (v)
Tasso Stafilidis (v)