Colombia

Motion 1997/98:U624 av Eva Zetterberg m.fl. (v, c, fp, kd, m, s, mp)

Motion till riksdagen 1997/98:U624 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, m, c, fp, mp, kd)

Colombia

Bakgrund

Colombia r ett land med stora naturtillgngar, en
fascinerande historia och en av Latinamerikas ldsta
demokratier. Befolkningen r etniskt blandad vilket medfrt
ett rikt kulturarv bde vad gller musik, konst, bebyggelse
och litteratur. Likvl str landet i dag infr stora problem vad
gller den orttvisa frdelningen av samhllets resurser, en
dligt fungerande demokrati, narkotikahandeln och framfr
allt det kande vldet. Under hela Colombias historia har
stora delar av landet behrskats av andra grupper n
centralmakten. I dag berknas att delar av landet str under
gerillans eller narkotikakartellernas kontroll. Den vpnade
konflikten r Latinamerikas ldsta och den som krvt flest
mnniskoliv. Gerillan har aldrig under de drygt 35 ren av
gerillakrig varit nra att ta den politiska makten. nd har
regeringen inte kunnat besegra gerillan militrt. Upprepade
frsk att integrera gerillan i det politiska livet har
misslyckats, bland annat p.g.a. motstnd frn gerillan att lta
sig avvpnas, men ocks beroende p att de som lagt ned
vapen terroriserats och ddats av militr och paramilitra
grupper.

Flera lnga perioder av laglshet, vergrepp mot de mnskliga rttig-
heterna, den vpnade interna konflikten, den p senare tid allt starkare
organiserade brottsligheten - knarkkartellerna - den alltmer korrumperade
statsapparaten r viktiga frklaringar till att Colombia sedan mnga r hr till
vrldens vldsammaste lnder. Kontinuerlig rapportering om vergrepp mot
civilbefolkningen av militren och paramilitra grupper men ocks av
gerillan, tortyr, godtyckliga arresteringar, frsvinnande och ddande av
vnsteraktiva politiker hr till vardagen.

Konflikten i Colombia leder ocks till att mnga mnniskor mste lmna
landet fr att rdda sina liv. En del av dessa har skt sig till Sverige. Det r
viktigt att Sverige behandlar dessa mnniskors asylanskningar utifrn den
vpnade konflikt som pgr i Colombia. Krigsmaterielexport frn Sverige till
Colombia mste sjlvklart ven framver vara uteslutet. Konflikten innebr
ocks att det dessutom finns minst 600 000 personer som internflyktingar
under svra omstndigheter inne i landet.

Den vpnade konflikten har intensifierats. Regeringen kan inte ansvara fr
mnniskors skerhet. I Colombia bedriver ett stort antal inhemska och
internationella MR-organisationer ett omfattande arbete. ven inom kyrkan,
framfr allt den katolska kyrkan, finns ett stort engagemang fr fredsinsatser.
Kyrkan utfr ett heroiskt arbete fr att dokumentera vergrepp men framfr
allt fr att skydda enskilda personer och agera fr fredliga lsningar. Flera
MR-aktivister har ftt stta livet till, som ex. Jos Giraldo frn
Villavicencio,
familjen Calderon frn Cinep i maj 1997 och Estela Altamirano frn Cali i
juni, fr att nmna ngra exempel.

Situationen i Colombia kan frefalla hoppls, men historien och andra
erfarenheter p senare tid har lrt oss att ven konflikter, till synes
olsliga,
kan bilggas. Fredsverenskommelsen i Guatemala mellan regeringen och
URNG-gerillan i dec. 1996, liksom tidigare fredsverenskommelser i El
Salvador visar att vpnade konflikter i Latinamerika kan f ett fredligt slut.
Men fr detta krvs stora anstrngningar, bde internt och internationellt.

verlmnadet av soldater

Den 15 juni 1997 verlmnade FARC-gerillan 70 soldater
som i 9 mnader hade varit krigsfngar, till Internationella
rda korset och den colombianska regeringen. Den lilla byn
Cartagena del Chaira - som aldrig ngonsin haft s stor
uppmrksamhet, fylldes av tusentals mnniskor frn byarna
runt omkring. Och minst 400 journalister och fotografer frn
colombianska tidningar, radio och TV. Fr oss som under
lng tid fljt situationen i Colombia, var denna hndelse det
mest hoppingivande som hnt p lng tid i Colombia. Mnga
sger att det r en enorm propagandavinst fr gerillan.
Likafullt r det ocks en framgng fr och ett tecken p
politisk mognad frn den colombianska regeringen. Den har
valt att frhandla, att hitta ett politiskt stt att lsa en konflikt
p.

Fortsatt vld

Har frhandlingslsningen i juni fortsatts av nya
frhandlingar och fredliga lsningar? Tyvrr inte. Vldet har
fortsatt. Nya politiska mord och massakrer har gt rum frn
bda sidor. Repressalier frn armn och paramilitra grupper
har skett otaliga gnger. FARC- gerillan frfogar numera
ver egna attackhelikoptrar och angrep exempelvis i augusti
den lilla staden Cabrera. Kommunalvalet i slutet av oktober
har ytterligare trappat upp vldshandlingarna. Gerillans
negativa instllning till valet och i flera fall direkta hot mot
dem som stller upp i kommunalvalen har medfrt nya
problem. I flera kommuner har FARC ddat borgmstare
eller borgmstarkandidater. Den 8 augusti mrdade ELN
senatorn Jorge Cristo, som var nra vn med president
Samper. De paramilitra grupperna har utmanat gerillan i
flera regioner och den 20 juli ockuperade 300 uniformerade
mn det lilla samhllet Mapiripn i departementet Meta.
Anledningen var psttt samrre med gerillan. Efter tre
dagars terror lmnade man samhllet med 6 kroppar
upphngda i slakteriet och minst 20 andra civila invnare
rapporterades som frsvunna (enligt uppgifter frn MR-
fonden).

"I Colombia kan den som vill bilda sin egen arm" r ett av de uttalanden
som Almudena Mazarassa, chef fr det nybildade FN-kontoret fr MR-frgor
i Colombia, har gjort. Skottskra vstar i olika modeller, ocks fr barn,
finns nu som en del av det nationella modet i Colombia. Man talar ocks om
en ny sorts livfrskring som srskilt riktar sig till de politiskt aktiva. Den
svenska MR-fonden beskriver MR-lget som nra avgrunden.

Paramilitra grupper

En mycket kontroversiell frga r hur de paramilitra
grupperna skall behandlas. Dessa grupper str i dag fr en
stor del av det grvsta vldet. I november 1994 inrttades s
kallade skerhetskooperativ, Las couvivir, av den dvarande
presidenten Gaviria i hela landet. I dag uppgr de till ca 30
000 personer, mlet r att bli 600 000. Avsikten var att de
skulle utgra ett std fr civilbefolkningen, men de har
alltmer utvecklats till en del av de paramilitra grupperna.
Mnga hvdar att de paramilitra grupperna handlar p
uppdrag av regeringen, och r dess frlngda arm, utan
ngon som helst demokratisk kontroll. Man talar om den
statliga terrorismen och menar d bde armns och de
paramilitra gruppernas framfart. Uppenbart finns det
frbindelser. Det finns polis och militrer som aktivt blundar
fr vergreppen frn dessa grupper. Sannolikt agerar de
paramilitra grupperna huvudsakligen p egen hand och
regeringen kan inte kontrollera dem. Att inbjuda dem till
fredssamtal r att legitimera skoningslsa mrdare. De
paramilitra grupperna och de s.k. skerhetskooperativen
mste upplsas.

Hedra Gaitans minne

Nsta r r det 50 r sedan Jorge Eliecer Gaitn mrdades.
Gaitan var presidentkandidat, en radikal fretrdare fr det
liberala partiet och kritiserade ppet verklassen. Mnga
satte sitt hopp till att han skulle gra Colombia bttre fr de
fattiga och stadkomma reformer. Mordet p Gaitn skedde
p en ppen gata i Bogot den 9 april 1948 och hans dd
blev startskottet fr La violencia, vldsepoken som under de
fljande 10 ren skrdade mer n 200 000 offer. Det
politiska vldet prglar fortfarande Colombia i hgsta grad.
Nsta vr kommer hans minne att uppmrksammas och
hedras bde i Colombia och internationellt. Hans dotter
Gloria Gaitn, som bland annat str bakom kampanjen, har
till exempel intresserat norska UD, s att den norska
regeringen i hst har anordnat ett stort seminarium om
Colombia, mnskliga rttigheter och Gaitn. Det r ett bra
initiativ, och den svenska regeringen borde p motsvarande
stt uppmrksamma Colombia.

Frslag frn den
colombianska regeringen
och gerillan

Colombias president Samper presenterade dagen efter
verlmnandet av soldaterna en plan p att bilda en grupp
med framstende personligheter som Gabriel Garca
Mrquez och representanter fr vnlnder till Colombia. I ett
tal till parlamentet i juli bekrftade presidenten ytterligare
planerna fr en vngrupp. Eftersom regelrtta fredssamtal fr
nrvarande tycks svra att genomfra, understrk presidenten
att ett frsta steg utgrs av att de krigfrande parterna
respekterar den internationella humanitra rtten. FARC
gerillan har i ett program med ett tiotal punkter utvecklat sina
krav. Ett stort hinder utgrs dock f.n. av att gerillan klart
deklarerat sitt ointresse fr regelrtta frhandlingar med den
nuvarande presidenten. Man vill avvakta presidentvalet
vren 1998. Tiden fram till dess mste dock anvndas till att
pverka bda parter.

I ett tal den 25 september har president Samper erbjudit amnesti och
straffbefrielse till gerillan om man visar vilja att verka fr fred. Europeiska
unionen har i en deklaration ocks den 25 september uttalat sin starka oro
infr kommunalvalen den 26 oktober och markerat sitt std fr FN:s kontor
fr mnskliga rttigheter i Colombia.

Slutligen br nmnas att den 52 FN-sesssionen i New York lade fram en
deklaration angende Colombia. Frslaget presenterades av Costa Rica,
Spanien, Mexico och Venezuela och man vnder sig srskilt mot de
vergrepp som begtts under valkampanjen.

Sverige - Colombia

Den verenskommelse mellan regering och gerilla som
uppntts vad det gller de 70 soldaterna fr inte bli en
engngsfreteelse. Den visar att det r mjligt att frhandla,
men att det behvs hjlp utifrn. Internationella rda korset
var huvudansvarigt i somras och Costa Rica har erbjudit sig
som vrd fr "frtroliga samtal". Det faktum att Sverige var
inbjudet som en av 8 lnder att med tv representanter
nrvara vid verlmnandet av soldaterna, innebr att det
ocks finns frtroende fr Sverige. Det finns mnga positiva
band mellan Sverige och Colombia. Mnga svenska fretag
r aktiva i Colombia. Sverige mste direkt gentemot
Colombia frklara att vi grna vill vara med i en sdan
vngrupp. Vi kan underltta fredssamtal genom att erbjuda
Sverige som vrd fr frtroendeskapande samtal mellan
parterna. Drutver kan Sverige erbjuda sig att organisera en
officiell internationell konferens om konfliktlsningar i
Colombia och Latinamerika. Ett annat alternativ kan vara att
ta initiativ till internationell fredskonferens fr att hedra
minnet av Gaitn.

EU - Colombia

I EU har EU-parlamentet vid flera tillfllen tagit resolutioner
om Colombia. EU:s utrikesministrar och EU-kommissionen
borde p motsvarande stt ocks agera. I nulget gller det
att inte bara frdma alla vergrepp som dagligen sker mot
mnskliga rttigheter. Det har gjorts och mste gras ven
framgent. Det gller faktiskt ocks att Europa nu krver att
de stridande parterna i Colombia nr en lsning p sikt.

FN - Colombia

Vid FN-kommissionens mte om MR-frgor varje vr i
Genve har Colombia ofta varit freml fr diskussion, flera
gnger har freslagits att en srskild rapportr skulle utses
fr Colombia. Den colombianska regeringen motsatte sig
detta hrt och beslutet blev vren 1996 att i stllet inrtta ett
FN-kontor fr MR-frgor i Colombia. Frst nu, efter mer n
ett r, finns personalen p plats. Det r en ny konstruktion
och frhoppningarna r stora. Fr att de skall infrias krvs att
alla parter, dvs. colombianska regeringen, gerillan och FN
ger det ndvndiga stdet. Det r en sjlvklarhet att det r
parterna sjlva som mste vilja stta sig vid
frhandlingsbordet. Lika sjlvklart borde det vara att det
internationella samfundet inte kan sl sig till ro nu och sga
att frgan har lsts. En betydelsefull signal r att FN
dessutom beslutat upprtta ett kontor fr UNHCR, dvs. FN:s
flyktingorganisation, fr att bist de hundratusentals
internflyktingar som finns i landet.

Sverige r under tv r medlem i FN:s skerhetsrd. Den svenska
regeringens betoning av vikten av att stoppa konflikter eller allra helst
frebygga dem borde leda till att ett land som Colombia str p
dagordningen. Indirekt via FN-systemet kan vi visa att den svenska viljan att
satsa p att frebygga konflikter har en konkret innebrd. FN-deklarationen
nu i september 1997 om Colombia var en viktig signal fr kat intresse fr
Colombia. Sverige br nu i skerhetsrdet g vidare genom att aktualisera
situationen i Colombia, krva underhandsrapporter och frskra sig om att
utlovat std frn FN fungerar i praktiken.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts angende den svenska regeringens mjligheter att erbjuda sig som
medlare i den colombianska vpnade konflikten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts angende den svenska regeringens mjligheter att ta initiativ till en
internationell konferens angende situationen i Colombia,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts angende std till de frivilliga organisationer som i Colombia arbetar
fr att terupprtta respekten fr mnskliga rttigheter, motarbeta vldet och
stdja vldets offer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om behovet av att den svenska regeringen freslr att Colombia blir
freml fr diskussion och aktion i EU,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om behovet av att den svenska regeringen freslr att Colombia blir
freml fr diskussion och aktion i FN:s skerhetsrd.

Stockholm den 3 oktober 1997

Eva Zetterberg (v)

Juan Fonseca (s)

Gustaf von Essen (m)

Marianne Andersson (c)

Karl-Gran Birsmark (fp)

Bodil Francke Ohlsson (mp)

Ingrid Nslund (kd)