Cykelpolitik

Motion 1990/91:T353 av Viola Claesson m.fl. (v)

Bakgrund

Cykla för livet.

Att cykla är för många människor en självklarhet. Det
finns långt fler cyklar -- 800 miljoner -- än bilar. I Asien
transporteras mer människor med cykel än vad det görs
med bilar i hela världen. I Kina m fl länder utförs den
övervägande delen av persontransporterna och en väsentlig
del av godstransporterna med cykel. I japanska storstäder
står cykeln för 20--25 % av persontransporterna. I länder
som ligger oss närmare kan vi tex titta på Holland och
Danmark. I den danska huvudstaden står cykeln för 20 %
av persontransporterna. I Holland betrakas cykeln som en
självklar och nödvändig nyttighet, landet har tex ett
fullständigt separerat bil- och cykelledsnät. Holland har för
den skull inte motverkat bilismen speciellt utan har lyckats
kombinera väldens högsta biltäthet per area med ett av
världens tätaste cykelledsnät. Detta har bl a fått till resultat
att 20--50 % av alla resor i holländska städer företas med
cykel!

I Sverige cyklar nästan alla människor någon gång under
året. De flesta människor har också tillgång till cykel. Dock
är det få som regelbundet cyklar till vardags. Cykelns andel
av persontransporter ligger långt under Danmarks och
Hollands höga nivåer, i en stad som Stockholm ligger
andelen runt 3--4 %. I vissa städer, tex Örebro och Västerås
som satsat en del på cykeln ligger nivån betydligt högre.
Ingen reell skillnad i cykelanvändning föreligger
förvånansvärt nog mellan de södra och norra delarna av
landet.

Cykeln uppfyller dagens alla krav på bra transportmedel
på reseavstånd på upp till ca en mil. Den är mycket billig
för både samhället och den enskilda konsumenten, den har
ingen negativ inverkan på miljön, det är det energisnålaste
sättet som finns att förflytta sig på. Att cykla drar 22 kalorier
per personkilometer, att åka buss ca 600 och att åka bil hela
1 200 kalorier. Det vill säga en bilist gör av med lika
mycket energi som 54 cyklister för samma transport! I
cykelns fall handlar det dessutom om förnyelsebar energi!

Vidare kräver cykel liten yta i förhållande till andra
transportmedel och den är det transportmedel som man
lättast kan ta sig från ''dörr till dörr'' med. Ibland t o m
innanför dörrarna... Cykling befrämjar också folkhälsan
och ger cyklisten en frihetskänsla och naturupplevelser --
även i städerna.

Att cykla till jobbet en tidig morgon i maj och känna
lukten av blommorna och den nyuppvaknande jorden, höra
de levnadsglada fåglarna och surret från de första hungriga
humlorna höjer cyklistens arbetsprestation med många
procent resten av dagen.

Att cykla till vardags är som så många andra handlingar
en fråga om vana och tradition. Många människor i Sverige
har aldrig reflekterat över, än mindre prövat att använda
cykel i vardagstransporterna. Men många är också rädda för
olycksriskerna.

Vänsterpartiet finner att med dagens och morgondagens
alla krav på transportsystemen måste en ambitiös och
målmedveten satsning ske på att öka cykelns andel av det
totala transportbehovet.

Problem

Det finns ett antal faktorer och problem som gör att folk
inte cyklar. Bland annat följande:

1. Rädsla. De flesta människor skulle öka sitt cyklande
om rädslan för olyckor minskade. Det är den täta och hårda
biltrafiken som är orsaken. De flesta anser att det är hög
eller mycket hög risk för olyckor i en undersökning som
Cykelfrämjandet låtit göra.

2. Tekniska brister. I svensk bebyggelseplanering utgör
cykelns anspråk något som man för det mesta tar in sist.
Även cykeln som fordon kan utvecklas mer.

Alla dessa problem i punkterna 1 och 2 kan lösas med
målmedveten och genomtänkt planering från samhällets
sida. Det rör sig om åtgärder som t ex vettiga cykelbanor
anpassade till dagens snabba cyklar, möjlighet att ta med
cykeln på kollektiva färdmedel, ändrade trafikregler,
cykelparkeringar vid kollektivtrafikstationer, separering av
trafikslag, utveckling av cykelns tekniska kvaliteter -- bl a
dess vinteregenskaper, utveckling av cykelvänliga kläder,
etc.

Kommunerna bör åläggas att ta fram cykelplaner vars
mål skall vara att öka cykelåkandet per capita. Målet bör i
första hand vara att nå samma nivåer som cyklandet i
Danmark och Holland i jämförbara orter.

3. Information och utbildning. I bland annat
amerikanska undersökningar visas klart och tydligt att
information är avgörande för hur myckat man cyklar. Det
bör ingå i de kommunala cykelplanerna att information
skall ges om bland annat fördelarna både för individen och
samhället som ökat cyklande innebär.

Staten anslår 20 miljoner till framför allt utbyggnad av
cykelleder. Vänsterpartiet föreslår att det ökas till 50
miljoner för detta budgetår och att det skall kunna
användas till övriga behov som behöver uppfyllas för att öka
cyklandet. Vidare önskar vi en redovisning för de positiva
ekonomiska effekterna av vad ökat cyklande skulle
innebära för samhället och individen så dessa 50 miljoner
inte enbart betraktas och redovisas som en minuspost för
samhället.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen beslutar att kommunerna skall åläggas att
ta fram cykelplaner i enlighet med vad som anförts i
motionen,1]

1. att riksdagen beslutar att höja anslaget till
cykelbefrämjande åtgärder till 50 000 000 kr.,

2. att riksdagen begär att regeringen redovisar de positiva
ekonomiska konsekvenser som ökat cyklande innebär för
samhället och individen.

Stockholm den 22 januari 1991

Viola Claesson (v)

Jan Strömdahl (v)

Annika Åhnberg (v)

1 1990/91:Bo526