Daghem/deltidsgrupp med samiska som språk

Motion 1988/89:So615 av Berith Eriksson (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:So615

av Berith Eriksson (vpk)
Daghem/deltidsgrupp med samiska som språk

Sedan några år erbjuds kommuner möjligheten att starta daghem/deltidsgrupp
på samiska som språk, genom att statsbidrag för hemspråksträning
utgår även om samiska inte är dagligt umgängesspråk i barnens hem.

Samerättsutredningen skall enligt direktiven bl a föreslå insatser för att
stärka och bevara det samiska språket. Kommitténs arbete i denna del är inte
slutförd.

Det samiska språkets ställning stärktes dock genom beslut av riksdagen
i anledning av prop. 1976/77:80 om insatser för samerna. Departementschefen
framhöll där att man i princip bör eftersträva inslag av samiskt språk och
kultur på alla utbildningsnivåer och i den omfattning som motsvarar
samernas berättigade önskemål.

Den viktigaste perioden vad gäller att tillägna sig sitt språk och kultur är
förskoleåldern. I förskoleåldern läggs den språk- och kulturgrund som senare
kunskaper skall bygga på.

Den svenska kolonisationen av sameland har inneburit att samerna i stor
utsträckning har tvingats bort från sina näringar och utflyttat till andra delar
av Sverige. Antalet samer i Sverige kan uppskattas till 15 00020 000, medan
den renskötande delen av folket är ca 2500. I städer som Stockholm och
Göteborg finns i dag stora grupper av samer.

Rätten till hemspråksträning för samebarn gäller såvitt jag förstår även de
barn som bor utanför det egentliga renskötselområdet. I Jokkmokks
kommun har sameföräldrar krävt att ett daghem för deras barn inrättas, med
samiska som språk. Jokkmokks kommun motsätter sig detta, och ärendet har
nu varit uppe i kammarrätten. Kammarrättens uttalande var att kommunen
inte har skyldighet att tillmötesgå kravet.

De svenska samerna är - till skillnad från vad som är fallet i Norge och
Finland - i minoritet i alla kommuner i Sverige och kan således inte som
folkgrupp få något avgörande inflytande på kommunala beslut. Därför
räcker det inte enligt vår mening med ett erbjudande till kommunen genom
statsbidrag. Regeringen måste ta ansvar för att intentionerna förverkligas i
den samevänliga politik som lagts fast genom grundlagens bestämmelser i
regeringsformen 1 kap. 2§ jämte motivuttalanden och riksdagsbeslutet 1977
med anledning av samepropositionen. Denna politik innebär långtgående
förpliktelser mot samerna. Om man vill stärka samiskt språk och kultur,
måste man ge samebarnen möjlighet och tillgång till sitt modersmål och sitt
kulturarv. Det kan inte få vara upp till kommunerna att enväldigt bestämma
detta.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär snara åtgärder, så att möjligheten
för upprättande av enhetliga språkgrupper/modersmålsträning för
samebarn kan förverkligas.

Stockholm 19 januari 1989

Berith Eriksson (vpk)

Mot. 1988/89
So615

9