Dalarnas jordbruk

Motion 2004/05:MJ321 av Kenneth Johansson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbetalningen av EU-ersättningar till det svenska jordbruket.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av stödområdesindelningen i Dalarna.

Jordbruket skapar tillväxt i Dalarna

Jordbruket i Dalarna har en stor potential att utvecklas som producent av såväl livsmedel som upplevelser. Få län har ett så varierat jordbrukslandskap som vårt. Produktionen är ofta sinnebilden av vad som brukar kallas för den svenska modellen för livsmedelsproduktion. Nu gäller det att vi tillsammans, företagare och politiker, ytterligare utvecklar denna resurs.

Jordbruket är ett avgörande led i en produktionskedja som sysselsätter betydligt fler människor än näringen själv. Den är basen för en omfattande verksamhet i andra näringar, främst i livsmedelsindustrin, men även hos underleverantörer i olika led. Dalarnas livsmedels- och skogssektorer med underleverantörer bidrar med drygt 8 miljarder kronor till Sveriges BNP, vilket motsvarar nästan 14 procent av länets bruttoregionalprodukt.

Jord- och skogsbrukets direkta och indirekta sysselsättningseffekter i Dalarna uppgår till 17 procent av all sysselsättning i länet. För vissa kommuner är siffran så hög som 27 procent. Den största delen av dessa arbetstillfällen finns utanför de större tätorterna. Det är alltså knappast någon underdrift att påstå att jord- och skogsbruket är motorn i utvecklingen av Dalarnas landsbygd. Ett framgångsrikt och expansivt jordbruk skapar en attraktiv och framgångsrik landsbygd. En positiv utveckling av jordbruket i Dalarna har betydelse för tillväxten i hela Dalarna.

För att skapa en positiv utveckling för jordbruket och livsmedelsindustrin behövs därför en politik, som tillsammans med näringens eget arbete skapar tillväxt och framtidstro. Tyvärr har de senaste åren kännetecknats av att jordbruksproduktionen minskat kraftigt i norra Sverige vilket utgör ett hot mot det öppna landskapet, ett hot mot sysselsättning inom primärproduktionen och inom livsmedelsindustrin med tillhörande näringar.

Den svenska jordbrukspolitiken har också kännetecknats av att det har lagts pålagor på näringen som innebär att det är omöjligt att konkurrera med andra länder, och för norra Sverige är konkurrensen från Finland särskilt påtaglig. Det är i det sammanhanget uppseendeväckande att regeringen i förslaget till statsbudget för 2005 föreslår att utbetalningen av direktersättningarna till jordbruket skall senareläggas. Det är ett stort problem för en småföretagargrupp som landets jordbrukare att inte långsiktigt kunna planera verksamheten. Därför behövs en långsiktig lösning på denna fråga. Då dessa medel inte påverkar statsbudgeten, borde en rimlig åtgärd vara att de läggs utanför statsbudgetens budgettak. Det bör ges regeringen till känna.

Översyn av stödområdesindelningen

Den jordbruksreform som nu genomförs innebär att förutsättningarna för jordbruket förändras. Det är i det sammanhanget viktigt med en helhetssyn på jordbrukspolitiken och reformens inverkan på miljö- och landsbygdsprogrammet. Det finns i detta sammanhang anledning att återupprepa behovet av att se över stödområdesindelningen såväl i södra som norra Dalarna. I förslaget till rådsförordning för stöd till landsbygdens utveckling från Europeiska jordbruksfonden föreslår kommissionen att en översyn av indelningen av de mindre gynnade områdena görs. Riksdagen bör följaktligen ges till känna att stödområdesindelningen i Dalarna bör ses över inför kommande LBU-program.

Stockholm den 28 september 2004

Kenneth Johansson (c)