Dalarnas jordbruk

Motion 2005/06:MJ254 av Kenneth Johansson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att värdet av ett aktivt jordbruk i hela landet skall vara vägledande för utformningen av det kommande miljö- och landsbygdsprogrammet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att effekterna av den senaste jordbrukspolitiska reformen beaktas i arbetet med det nya miljö- och landsbygdsprogrammet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utformningen av de skatte- och handelspolitiska spelreglerna så att Sverige liksom övriga EU får en rimlig självförsörjningsgrad vad gäller biodrivmedel.1

1Yrkande 3 hänvisat till SkU.

Jordbruket skapar utveckling i Dalarna

Jordbruket i Dalarna har en stor potential att utvecklas som producent av såväl livsmedel som upplevelser. Få län har ett så varierat jordbrukslandskap som vårt. Produktionen är ofta sinnebilden av vad som brukar kallas för den svenska modellen för livsmedelsproduktion. Nu gäller det att vi tillsammans, företagare och politiker, ytterligare utvecklar denna resurs.

Jordbruket är ett avgörande led i en produktionskedja som sysselsätter betydligt fler människor än näringen själv. Den är basen för en omfattande verksamhet i andra näringar, främst i livsmedelsindustrin, men även hos underleverantörer i olika led. Dalarnas livsmedels- och skogssektorer med underleverantörer bidrar med drygt 8 miljarder kronor till Sveriges BNP, vilket motsvarar nästan 14 % av länets bruttoregionalprodukt.

Jord- och skogsbrukets direkta och indirekta sysselsättningseffekter i Dalarna uppgår till 17 % av all sysselsättning i länet. För vissa kommuner är siffran så hög som 27 %. Den största delen av dessa arbetstillfällen finns utanför de större tätorterna. Det är alltså knappast någon underdrift att påstå att jord- och skogsbruket är motorn i utvecklingen av Dalarnas landsbygd. Ett framgångsrikt och expansivt jordbruk skapar en attraktiv och framgångsrik landsbygd. En positiv utveckling av jordbruket i Dalarna har betydelse för tillväxten i hela Dalarna.

För att skapa en positiv utveckling för jordbruket och livsmedelsindustrin behövs därför en politik som, tillsammans med näringens eget arbete, skapar tillväxt och framtidstro. Tyvärr har de senaste åren kännetecknats av att jordbruksproduktionen minskat kraftigt i norra Sverige, vilket utgör ett hot mot det öppna landskapet, ett hot mot sysselsättning inom primärproduktionen och inom livsmedelsindustrin med tillhörande näringar.

Den svenska jordbrukspolitiken har också kännetecknats av att det har lagts pålagor på näringen som innebär att det är omöjligt att konkurrera med andra länder och för norra Sverige är konkurrensen från Finland särskilt påtaglig.

Ett miljö- och landsbygdsprogram som tar hänsyn till Dalarna

En särskild hänsyn måste tas till Dalarna och övriga norra Sverige och andra mindre gynnade områden i vårt land inför kommande miljö- och landsbygdsprogram (LBU). Såväl Sverige som EU har som övergripande mål att det skall finnas ett jordbruk i hela landet respektive i hela unionen. För att klara den målsättningen är det nödvändigt med ett speciellt regelverk för jordbruket i de perifera områdena. Och i våra nordliga och glesare områden handlar det helt enkelt om att stimulera produktionen i syfte att den inte skall vika ytterligare. I detta sammanhang är miljö- och landsbygdsprogrammet av avgörande betydelse. Det är därför nödvändigt att nyttan och värdet av ett aktivt jordbruk i hela landet är vägledande för utformningen av det nya miljö- och landsbygdsprogrammet. Även effekterna av den senaste jordbrukspolitiska reformen måste beaktas vid utformningen av det nya LBU-programmet.

Satsa på biobränslen

I ett skogs- och jordbrukslän som Dalarna finns en stor potential för bioenergi. De förnybara energikällorna svarar i dag för drygt 35 % av Sveriges totala energibehov. Potentialen för utveckling av biobränslen är stor. Sammantaget bedöms den förnybara energin kunna öka från dagens drygt 100 TWh till 130–150 TWh år 2010. Men för att denna potential skall kunna tas till vara krävs politiska beslut. Speciellt inom drivmedelsområdet behövs politiska åtgärder. Här behöver de skatte- och handelspolitiska spelreglerna utformas så att Sverige liksom övriga EU kan får en rimlig självförsörjningsgrad vad gäller biodrivmedel. Vad som ovan sagts om biodrivmedel bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 21 september 2005

Kenneth Johansson (c)