Dans- och rörelseträning för barn

Motion 1989/90:So630 av Görel Bohlin och Ingrid Sundberg (båda m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:So630

av Görel Bohlin och Ingrid Sundberg (båda m)
Dans- och rörelseträning för barn

Flera kända psykologer - Piaget, Furth, Frostig m.fl. - är i dag övertygade
om att många barn kommer till skolan med ofullständigt uppövad förmåga
att behärska kroppen och sinnena. Deras kropps- och sinnesmekanismer, på
vilka inte bara läsförmåga utan all teoretisk kunskap vilar, är dåligt samordnade.
Inom den psykologiska forskningen ägnas allt större intresse åt barnens
motoriska färdigheter och rörelsebehov och kopplingen mellan den
sensomotoriska utvecklingen och den intellektuella, emotionella och sociala
utvecklingen. En störning av den sensomotoriska utvecklingen leder oftast
till en försening eller störning av den övriga utvecklingen.

Den normala motoriska utvecklingen har stor betydelse för en god
kroppsuppfattning, som i sin tur påverkar jag-utvecklingen. Barnen behöver
en klar, riktig och fullständig bild av sin kropp och dess position i rummet,
annars kan de inte uppfatta de rumsliga relationerna i den yttre omgivningen.
Kroppen blir referenspunkten, eftersom det inte finns något absolut
höger-vänster, upp-ner, framför-bakom osv. Barn som inte vet vilken sida
som är vänster eller höger, har svårt för att läsa från vänster till höger och
vidare att skriva bokstäver och siffror i rätt ordning.

Piagets teorier har suddat ut den traditionella gränsdragningen mellan
psykiska och fysiska aktiviteter. Rörelse och tänkande är enligt Piaget synonyma
och står ständigt i ett ömsesidigt beroende av varandra. Ju bättre ett
barn kan kontrollera sina rörelser, desto bättre kan det också koncentrera
sig på utförandet av teoretiska uppgifter.

Filosofen, psykologen, läkaren och pedagogen Maria Montessori har i sin
bok Barndomens gåta givit följande uttryck för samma tanke: Men det är
svårt att få någon att tro att rörelseorganen har lika stor och större betydelse
för en människas moraliska och intellektuella daning. Om människan under
sin uppväxt försummar sina rörelseorgan, kommer hennes utveckling att
hämmas och hon kommer att ständigt förbli mera outvecklad än vad hon
skulle bli genom förlusten av ett av de intellektuella sinnena.

Britta Holle, dansk sjukgymnast och pedagog, som specialiserat sig på
barns motoriska utveckling, skriver:

Cirka 15 procent av barnen i Danmark, dvs. de som inte är läs/skrivförberedda
i första klassen, får inlärningssvårigheter och om det går för många år
innan dessa barn lär sig läsa och skriva, kan deras motivering för att lära sig
det helt försvinna."

I Östtyskland, som också hade 15 procent elever med läs- och skrivsvårigheter,
har man enligt forskarrapporter lyckats reducera behovet av specialundervisning
till en procent av eleverna. Detta har åstadkommits med systematiska,
allsidiga utvecklingsövningar, såväl sensomotoriska som intellektuella,
i förskolan.

I Stockholm har Danshögskolan i samarbete med bland annat Stockholms
socialförvaltning genomfört bl.a. projektet Dans på dagis. Man har tagit
fasta på kunskapen att den sensomotoriska utvecklingen ligger till grund för
den intellektuella, emotionella och sociala samt på tesen att en god kroppsuppfattning
underlättar läs- och skrivinlärning. Erfarenheterna från projekten
är mycket goda men har ändå inte lett till att exempelvis danspedagoger
i någon större utsträckning anställts för att medverka i förskolans arbete.

Många barn börjar skolan med brister i de sensomotoriska basfärdigheterna.
Antalet barn med lässvårigheter har ökat oroväckande i våra skolor
under senare år, trots ökade insatser i form av stödundervisning. En bidragande
orsak till detta kan vara förskolebarnens bristande sensomotoriska
färdigheter.

I en tid när många av förskolebarnen drabbas av psykiska störningar och
inslaget av invandrarbarn blir allt större, är det viktigt att ta till vara alla möjligheter
till lekande, stimulerande och utvecklande verksamheter i förskolan.
I det sammanhanget är dansen för dåligt utnyttjad. Rörelselekar ingår
visserligen i de verksamheter som bedrivs i förskolan, men sannolikt skulle
rörelselekarna bli både roligare, lärorikare och mer träningsinriktade om leken
leddes av danspedagogiskt skolad personal.

En medvetenhet om betydelsen av dansträning för barn finns bland förskolepersonal.
Därom vittnar intresset för den kortkursverksamhet i ämnet
barndans som Danshögskolan anordnar sommartid. Danshögskolan har på
danspedagoglinjen en speciell utbildning i barndans. Skolan har flera lärare
med bred erfarenhet av barndans och har dessutom initierat flera forskningsprojekt,
t.ex. sensomotoriska, psykiska och sociala effekter av dans- och rörelseträning
hos förskolebarn. Skolans inriktning på barn gäller såväl arbete
med barn som för barn.

Förskolelärarutbildningen innehåller inte något separat ämne barndans.
Dock förekommer övningar i rörelselekar. Det finns en allmänt positiv inställning
till ytterligare kulturella aktiviteter och ett särskilt intresse för dans
såväl bland förskollärare som vid förskoleseminarierna. Detta bör tillvaratas
och uppmuntras.

Musikskoleverksamheten i vårt land har vuxit fram utifrån starka önskemål
och behov från eleverna. Denna skolverksamhet är också mycket uppskattad
och ett värdefullt komplement till den teoretiska undervisningen.
Till musikskolans verksamhet borde kunna knytas danspedagoger med arbetsuppgifter
knutna såväl till den instrumentala verksamheten som till gymnastikundervisningen.

Såväl i förskola som i skolan borde denna för barnens utveckling så betydelsefulla
träning införas.

Det är nu utomordentligt svårt att i tillräcklig utsträckning rekrytera personal
till förskolorna. Samtidigt som behovet av barnomsorg växer har per

Mot. 1989/90
So630

32

sonaltillgängen blivit allt sämre. De personalkategorier som finns inom förskolan
består av förskollärare och barnvårdare.

Danshögskolans utbildning, den enda i Norden av danspedagoger, är utomordentligt
förnämlig. Även internationellt har utbildningen mycket högt
anseende. Tyvärr har de färdigutbildade eleverna en begränsad arbetsmarknad,
nämligen studieförbund, privata dansskolor, teatrar, vissa folkhögskolor
och i ett fåtal kommuner.

För verksamheten vid förskolorna och för barnens utveckling är det vår
uppfattning att danspedagogen skulle utgöra ett värdefullt komplement. Likaså
är det sannolikt att danspedagogen kan komplettera skolans verksamhet,
dels musikskolans, dels gymnastikundervisningens.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en kompletterande personalgrupp inom
barnomsorg och grundskola, nämligen danspedagogen.

Stockholm den 25 januari 1990

Görel Bohlin (m) Ingrid Sundberg (m)

Mot. 1989/90
So630

33