om data och integritet

Motion 1987/88:K403 av Bengt Westerberg m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88: K403

av Bengt Westerberg m. fl. (fp)
om data och integritet

De främsta datapolitiska uppgifterna är enligt folkpartiets uppfattning följande:

- Att den personliga integriteten skyddas. Människor måste även i dataåldern
ha rätt till en personlig sektor. Det kan aldrig finnas en rätt för myndigheter
att kartlägga och registrera människors göranden och låtanden in
i minsta detalj. Det måste finnas en tydlig gräns för vad och när myndigheter
och andra får registrera och samköra.

- Att på olika sätt verka för robusta och genomtänkta kommunikationssystem.
Det finns ekonomiska, näringspolitiska, säkerhetspolitiska och
brottsförebyggande skäl för att minska sårbarheten och öka säkerheten.

- Att säkerställa effektivitet och konkurrens. I framtiden kommer information
och informationskanaler att vara en nyttighet bland andra. Frågor
som måste ställas är hur efterfrågan kan tillfredsställas på effektivast möjliga
sätt, dvs. hur kunderna får ett rätt anpassat utbud till lägsta möjliga
kostnad. Enligt vår uppfattning löses den uppgiften bäst på en fri marknad
och den politiska uppgiften är snarare att avreglera och avmonopolisera
än tvärtom.

- Att ta till vara datateknikens möjligheter att sprida makt och ansvar samt
ge medborgarna bättre service och förbättrad information. Datateknik
bör användas till att öka allmänhetens insyn i och inflytande över myndigheterna
och den politiska beslutsprocessen.

- Att främja svensk kultur och det svenska språket i ett intensivare internationellt
informationsutbyte. Med glädje konstaterar vi att förra årets partimotion
om svenska språket i datasamhället lett till politiskt beslut av riksdagen.

Bakgrund

Datorer finns överallt. De styr och övervakar produktionsprocessen i industrin.
Produkter konstrueras och ritas med avancerade CAD/CAM-program.
På kontoren skrivs dokumenten på ordbehandlare och persondatorer.
Interna meddelanden överförs med elektronisk post. Information hämtas i
världsomspännande databaser. Nationella och internationella betalningsströmmar
sköts via datorer. Elektroniska spel finns i ett stort utbud för hemdatorer
och persondatorer. Butiker och snabbköp har i ökande grad datoriserade
kassor som är direkt kopplade till lager och ordersystem m. m.

En del människor har sett den här utvecklingen som hotfull. Hoten är

ökade kontrollmöjligheter för myndigheter gentemot enskilda medborgare, Mot. 1987/88

arbetslöshet när industrirobotarna tar över allt fler arbetsmoment och mono- K403

tonare arbetsuppgifter framför dataskärmarna.

Andra betonar den nya teknikens möjligheter. Den innebär en överlägsen
teknik att lagra, finna, sortera, bearbeta och sända information. De ser datatekniken
som ett förträffligt hjälpmedel att göra arbetet lättare. De hävdar
att den nya tekniken ger fler nya jobb än de som försvinner och nya möjligheter
att decentralisera produktion av varor och tjänster.

Enligt vår uppfattning är fördelarna med datoriseringen betydande. Med
de nya telesystem som utvecklas kan kontakter över stora avstånd klaras
enklare. Därmed underlättas en regional utveckling i balans

Men på en del områden är utvecklingen sådan att väsentliga liberala värden
hotas. Utbyggnaden av olika personregister har varit alltför omfattande sannolikt
mer omfattande i Sverige än i något annat land. De tekniska möjligheterna
att samköra olika dataregister är stora och används mer och mer.

Samhällets sårbarhet har också ökat i och med att de stora datasystemen
byggts upp. Stora informationsmängder överförs i dag på olika datanät både
nationella och internationella. Avbrott i datatrafiken blir både känsliga
och kostsamma. En stor del av trafiken i datanäten är värdetransporter,
t. ex. penningöverföringar eller överföring av kvalificerade industriella ritningar.
Tekniska möjligheter till övervakning, t. ex. avlyssning, har ökat. En
ny typ av brottslighet har uppstått i datoriseringens spår.

Programvarans utformning får inte innebära att arbetsprocessen styckas
upp i smådelar där anställda har svårt att se helheten. Man måste också vara
försiktig med att bygga in alltför många beslut i datasystemen. Då kan det
totala resultatet bli stela och rigorösa beslutsstrukturer. Beslutsfattandet
kommer att bygga på för mycket av reglementen och paragrafer och för litet
på enskilda människors/anställdas sunda förnuft och goda omdöme.

De negativa sidorna av datoriseringen och det ökade informationsutbudet
har fått en del att ropa på regleringar och fortsatta monopol. Folkpartiet vill
varna för en övertro på möjligheterna att via politiska beslut länka in datautvecklingen
i önskvärda banor. Tvärtom, många av de regleringar och monopol
som redan finns i Sverige är troligen skadliga för vår internationella
konkurrenskraft.

Som liberaler tror vi på ett fritt informationsutbyte både inom landet och
över nationsgränser. Det är skadlig politisk klåfingrighet att hindra satellitoch
nätkonkurrens för att skydda televerkets faktiska monopolställning.

Vi vill påpeka att det finns en lång rad angelägna frågor som faller utanför
politikernas ansvar. Det innebär inte att vi anser att de är mindre angelägna
utan att de gäller områden där beslut måste fattas av användare och producenter.

Integritet

Integritet, är bl. a. rätten till en privat och skyddad sektor i varje människas
liv. Det handlar om rätten för den enskilde att bestämma över sitt eget liv
och över de uppgifter som lagras om henne i databaser. Vi vill begränsa
andra människors makt att manipulera henne - antingen dessa är myndighe

ter, företag, privata organisationer eller enskilda individer - genom att be- Mot. 1987/88
gränsa deras tillgång till information om henne. K403

Samhällsgemenskapen kräver att vi alla till en viss gräns ger upp rätten att
själva bestämma över hur uppgifter om oss används. Där samhällets krav
kolliderar med vår egen bestämda önskan att få ha uppgifter om oss själva i
fred uppstår svåra awägningsproblem. I sådana situationer brukar den enskildes
intressen nästan alltid underordnas gemenskapens och kollektivets.

Enligt folkpartiets mening skall det inte vara så. Vi menar allvar med integritetsskyddet
och är beredda att låta administrationens, statistikens och forskningens
krav stå tillbaka för den enskildes krav på en privat och skyddad
sektor.

Vi vill möta en ökad datorisering med åtgärder för att förstärka den enskildes
rätt och möjligheter att själv bestämma. Exempel på sådana åtgärder

är:

1. All statlig och kommunal förvaltning måste sträva efter så enkla och generella
regelsystem som möjligt. Det är de komplicerade regelsystemen
som motiverar de mest integritetsstörande kontrollerna.

2. Stora dataregister bör delas upp geografiskt. När man en gång i tiden började
registrera på data var det ekonomiskt motiverat att välja system med
stora centrala register. I dag finns knappast dessa motiv kvar. Därför bör
man undersöka vilka centrala dataregister som kan delas upp på t. ex.
länsbasis. Regeringen bör ges ett sådant uppdrag.

3. Antalet register som förs med personnummer bör kraftigt begränsas.

Många människor upplever det som störande att i allt fler sammanhang
behöva uppge sitt personnummer.

4. Datainspektionens ställning måste förstärkas.

5. Datalagrad personinformation skall användas enbart för de syften för
vilka den är insamlad.

Rättelser i personregister - dokumentation - skadestånd

En felaktig personuppgift i ett personregister skall rättas enligt datalagen.

Den det berör skall underrättas om att rättelsen är utförd. Lagen säger också
att den registeransvarige åläggs att dels utse en kontaktperson som skall bistå
den som vill ha en uppgift rättad, dels namnge personen.

En fråga av betydelse vid sidan av att rättelse utförs är hur sådan rättelse
dokumenteras. Folkpartiet menar att dataprogrammen måste utformas så
att den ursprungliga texten finns kvar under begränsad tid, eftersom den kan
ha bevisvärde för den förfördelade om tvist uppstår. De rekommendationer
som DI har utfärdat om detta kan inte anses tillräckliga, utan här är lagstiftning
nödvändig.

Om någon person trots allt råkar ut för obehag på grund av felaktigheter
i personregister är han/hon berättigad till skadestånd enligt datalagen. De
skadestånd som hittills utmätts är få och obetydliga till belopp. Skadeståndsrättigheten
bör fortlöpande följas upp för att kontrollera att datalagens bestämmelser
har avskräckande verkan.

6

Registerbesked

Rätten att kostnadsfritt få ett utdrag eller registerbesked enligt 10 § datalagen
gör det möjligt för var och en att kontrollera om uppgifter i olika personregister
är korrekta. Emellertid ger utdragen ofta torftig information om
varför man finns eller inte finns i ett visst register, för vilka ändamål registret
används osv. Informationsvärdet av ett registerutdrag är därför ofta begränsat.

Känslan hos den som får ett sådant utdrag kan bli en besvikelse och en
kvarstående oro eller obehagskänsla över att inte veta något om hur uppgifterna
används. Även om uppgifterna i sig är riktiga, kan det vara fel att personen
alls är registrerad. De registrerade uppgifterna kan också vara felaktiga
eller ofullständiga. Den registrerade kan alltså inte alltid med ledning av
utdragen avgöra om uppgifterna är korrekta. Informationstorftigheten medför
en icke avsedd risk för rättsförlust.

Datainspektionen har meddelat råd om vad som skall ingå i registerbeskeden.
Detta råd följs inte alltid. Därför anser folkpartiet att en bestämmelse
om detta bör ingå i 10 § datalagen.

Samkörningar

Samköming mellan register med personuppgifter kan skapa kunskap om de
berörda individerna som är utomordentligt detaljerad. Det kan vara integritetshotande.
Samkörningar bör därför medges med största försiktighet. I
princip skall en uppgift som är insamlad för ett ändamål inte användas för
ett annat.

Enligt folkpartiets mening bör den enskildes samtycke inhämtas inför
samkörningar för statistik och forskningsändamål vilka inte regleras i särskild
lag.

Resultatet av samkörningar får inte användas som underlag för beslut
förrän den som det angår har blivit informerad och haft möjlighet att protestera
eller ge synpunkter.

Offentlighet och sekretess

Offentlighetsprincipen ger varje människa som så önskar rätt att ta del av
statliga, landstingskommunala och kommunala handlingar. Denna grundlagsfästa
rätt är ett omistligt inslag i vår demokrati.

Hittills har i stort sett alla offentliga dokument funnits på papper. Varje
medborgare har kunnat besöka en myndighet och där ta del av för denne
intressanta handlingar. För en rimlig kostnad har det också i de flesta fall
gått att få en kopia.

Nu håller emellertid situationen på att förändras. Fler och fler handlingar
finns tillgängliga endast på data. Specialkunskap krävs för att kunna ta del av
dem. Myndigheter har också rätt att ta ut kostnaderna för papperskopiorna.

Folkpartiet anser att medborgarnas rätt till insyn enligt offentlighetsprincipen
inte får begränsas eller försvåras av den nya tekniken. Det ankommer
på varje myndighet att underlätta för den enskilde. 7

Mot. 1987/88

K403

Datatekniken öppnar möjlighet för envar att t. ex. från offentliga termina- Mot.

ler eller från terminal i hemmet få information om och tillgång till offentliga K403

dokument. Detta innebär att det i och med datateknikens genombrott är
möjligt att på ett effektivare sätt tillämpa och utnyttja offentlighetsprincipen.
Folkpartiet anser att myndigheterna skall organisera sin datahantering
och sina databaser så att dessa möjligheter kan förverkligas. Det är också
önskvärt att myndigheter fullödigt informerar om hur aktuella system fungerar,
vilken information som är offentlig och vilken som är sekretessbelagd
osv.

Offentliga terminaler och hemterminaler kan användas både för att
främja tillgängligheten till offentligt myndighetsmaterial, och för att främja
en aktivare yttrandefrihet. Möjligheterna för många människor att delta i
debatt och offentligt meningsutbyte är i dag alltför begränsade. Vi har alla
svårigheter att informera oss inte bara om våra skyldigheter som samhällsmedborgare,
utan även om våra rättigheter. Det gäller att göra kanaler tillgängliga
där människor kan informera sig och där allt fler kan yttra sig och
ge sin mening till känna.

Folkpartiet menar att det går att fördjupa och bredda folkstyret med utnyttjande
av modern teknik. Ett exempel är kommunala elektroniska brevlådor.
I samband med debatter i olika frågor kan medborgarna delta via en
kommunal elektronisk brevlåda som finns t. ex. på biblioteket. På samma
sätt kommer kommuninnevånarna att kunna söka i kommunens ärendebas
över vad som för tillfället är aktuellt i fullmäktige, styrelser och nämnder.

Även med hemterminaler är en utökad sådan kommunikation möjlig.

Denna tillgång till offentligt myndighetsmaterial ger medborgarna bättre
möjligheter att komma i kontakt med sina valda politiker och få effektivare
konsumentupplysning i samhällsfrågor.

Samtidigt som det är nödvändigt att öka tillgängligheten för sådant myndighetsmaterial
som skall vara offentligt, kan det vara aktuellt att skärpa
sekretessen för uppgifter som är av integritetskänslig natur. Denna avvägning
blir i många fall svår att göra men är nödvändig. Självfallet är utgångspunkten
att konflikten enklare undviks genom att insamlingen av uppgifter
begränsas så mycket som möjligt.

Under 1988 inleds ett praktiskt försök med videotex i Västerås, där ett
antal hushåll utan inköpskostnad får disponera hemterminaler. Bakom försöket
står ett konsortium av större företag samt televerket. I detta försök
kommer man enligt uppgift att koncentrera uppmärksamheten till konsumenttjänster,
av typ möjligheter att köpa hemma, göra direkta bankaffärer,
beställa biljetter, informera sig om senaste nytt m. m.

De praktiska möjligheter som ställs till hushållens förfogande i detta sammanhang
är väl lämpade även för ett intensifierat deltagande i samhällsfrågor.
Det är önskvärt att följande möjligheter analyseras: att öka tillgängligheten
för offentligt samhällsmaterial, att vidga kommunala kontakter, att
främja ett mera aktivt utnyttjande av yttrandefriheten m. m. Statskontoret
bör ges i uppdrag att undersöka hur dessa samhällsorienterande möjligheter
kan främjas i samband med det aktuella videotexförsöket.

Under hösten 1987 skärpte riksdagen sekretessreglerna för vissa myndighetsregister.
Enligt folkpartiets uppfattning är förslaget inte tillräckligt rest

1987/88

8

riktivt. Vi menar i likhet med DOK (data- och offentlighetskommittén) att Mot. 1987/88
all myndighetsregistrering skall omfattas av folkbokföringssekretessen i de K403
fall det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada av att
uppgifterna röjs. Det gäller oftast kvinnor och barn som förföljs av tidigare
make eller sambo.

På samma grunder vill vi öppna en möjlighet för förföljda personer att
byta personnummer/identitet om inget annat kan undanröja hoten och förföljelserna.
Dessa två förslag, vart och ett eller tillsammans, kan ge människor
i hotade situationer ökad trygghet.

Folkpartiet anser också att folkbibliotekens personregister bör omfattas
av sekretessreglerna. Det finns ingen anledning att uppgifter om människors
läsvanor och läsval skall vara offentliga uppgifter. Sådana uppgifter kan av
andra människor ställas samman till en läsprofil som kan tas till intäkt för att
läsaren förmodas hysa vissa åsikter. En sådan risk anser vi bör undanröjas.

Myndigheters försäljning av personuppgifter

I dag finns en omfattande verksamhet med försäljning av personuppgifter
från flera myndigheter. Det har hittills varit oklart vilka lagar och regler som
gäller för utlämnandet av i och för sig offentliga uppgifter ur myndigheternas
olika register.

Den av DOK (data- och offentlighetskommittén) föreslagna lagen inleds
med ett uttryckligt förbud för myndigheterna att sälja personuppgifter utan
riksdagens bemyndigande. Till den föreslagna lagen har utredningens majoritet
fogat en lista med register ur vilka försäljningsverksamhet kan tillåtas.

Utredningens förslag bör avvisas.

Folkpartiets representant Birgit Friggebo m. fl. har i en reservation rest
en rad invändningar:

Man lämnar försäljning av uppgifter, som inte är personuppgifter, utan
reglering. För personuppgifter införs ett förbud i princip. I praktiken innebär
dock förslaget inget förbud, utan ett tillståndsförfarande genom lagreglering
av riksdagen. Redan nu skall nio register tillåtas sälja personuppgifter.

I huvudsak accepteras kommersiellt utnyttjande av de register, som idag har
försäljning i en viss omfattning och som säljer mest. Så kommer t. ex. SPARregistret
att kunna fortsätta att sälja uppgifter om exempelvis inkomst, personnummer,
civilstånd, barn, förmögenhet och adress m. m. De myndigheter
som förbjuds sälja är de som bara säljer någon gång då och då.

Lagreglering av vilka uppgifter som får säljas i registren föreslås inte. Inte
heller regleras eventuellt tillkommande uppgifter. Från integritetssynpunkt
är det mer intressant att veta vilka uppgifter som säljs och hur dessa sammanställs
än vilken myndighet som säljer. Någon analys till grund för en sådan
reglering har utredningen inte presenterat.

Slutsatsen är att försäljning kan fortgå i stort sett som tidigare om majoritetens
förslag genomförs. Folkpartiets uppfattning är att regeringen bör avvakta
med en proposition i frågan tills DOK lämnat ifrån sig betänkande och
förslag om vad som bör gälla för offentlighetsprincipens tillämpning i samband
med ADB.

Redan nu bör dock beslut fattas om att lägga ned SPAR-registret. Det

tillhandahåller i huvudsak kommersiell försäljning av person- och adress- Mot. 1987/88

uppgifter. Registret innehåller en lång rad av uppgifter om i princip alla i K403

Sverige boende. Köpare av uppgifter ur registret är bl. a. flera direktreklamföretag.
Vi ser inga skäl för staten att syssla med den här typen av kommersiell
verksamhet. Enligt datalagen är det inte möjligt för privata företag att
bygga upp motsvarande register. Vi kan dock tänka oss att behålla den del
av SPAR-registret som tillhandahåller uppdatering av adresser till myndigheter.
Statens person- och adressnämnd, som är huvudman för SPAR-registret,
bör upphöra.

Forskningsetik och forskningsregister

Forskning behövs som en grundbult i ett kulturellt och industriellt utvecklat
välfärdssamhälle. Friheten för forskningen måste vara stor. Med denna frihet
följer också ett ansvar. Detta ansvar innebär att forskarna solidariskt följer
de lagar och regler som samhället har liksom de regler om forskningsetik
som forskarsamhället självt utarbetar.

Under senare år har integritetsproblemen vid s. k. longitudinella undersökningar
uppmärksammats.

Folkpartiet anser att likartade principer skall tillämpas för alla typer av
register och databehandling. Från integritetssynpunkt föreligger inga principiella
skillnader mellan olika forskningsregister och t. ex. administrativa register
som används för samhällsplanering. Man kan ställa upp olika kriterier
för hur störande för integriteten olika typer av registerföring är.

För det första är register baserade på totalpopulation mer allvarliga från
integritetssynpunkt än slumpmässiga urval av skilda slag. Det är förenat med
större integritetsmässiga risker när samtliga personer i en grupp kan tas fram
än när det endast är fråga om ett urval.

För det andra är sådana register där individer kan identifieras mer allvarliga
från integritetssynpunkt än avidentifierade register.

För det tredje är personregister som bevaras under lång tid mer störande
från integritetssynpunkt än sådana som är av kortvarig natur.

När det gäller administrativa register kräver folkpartiet att ingen uppgift
får användas i annat syfte än det för vilken den är insamlad om inte den
registrerade ger sitt samtycke. När det gäller enstaka forskningsprojekt är
detta inget större problem. Då går forskaren ut till de studerade och då bör
dessa också få fullständig information om vad det handlar om i samband med
att de t. ex. fyller i en enkät. Problemet uppstår när det blir fråga om samkörningar
av befintliga register. I de longitudinella undersökningarna sker samkörningar
löpande.

Folkpartiet anser att principen om informerat samtycke är så viktig att
den måste gälla också för forskningsregister. Vi förstår dock att det kan vara
omöjligt att kräva ett godkännande från de studerade vid varje tillfälle data
från en enkät används. Detta kan lösas genom att varje studerad individ ger
sitt samtycke i princip. Med detta menar vi att enkätsvaren används för
forskningsändamål inom vissa specificerade ramar under en begränsad tid
framöver. Information skall ges de studerande om alla inslag i undersökningen
som kan påverka deras vilja att delta. Det bör också anges ett sista

datum för undersökningens personuppgifter då avindentifiering sker. Detta
kan lösa problemet för de forskningsprojekt som grundas på enkätundersökningar.

Det finns också longitudinella forskningsprojekt som uteslutande baseras
på samköming av urval ur existerande register. Av integritetsskäl har vi en
restriktiv inställning till forskningsmetodik som förutsätter tillgång till känsliga
personuppgifter i stora mängder. Självklart skall datalagen följas i dessa
frågor. DI skall pröva enligt samma regler som gäller för samköming av administrativa
register. Humanistisk- och samhällsvetenskapliga forskningsrådets
m. fl. etiska regler bör också tillämpas.

En annan möjlighet är också att ytterligare reglera hanteringen av databanden.
Detta kan ske genom att man inte ger forskarna själva tillgång till
urvalsbanden. Någon statlig myndighet kan ha uppdraget att ta hand om
och förvara urvalsband för longitudinell forskning.

I avvaktan på resultatet av den aviserade utredningen om den organisatoriska
utformningen av den framtida forskningsetiska prövningen bör enligt
folkpartiets uppfattning inga nya stora forskningsregister inrättas, exempelvis
slutenvårdsregistret eller socialdataregistret.

Säkerhet och sårbarhet

Den alltmer omfattande datoriseringen innebär en ökad sårbarhet i samhället.
Det är folkpartiets uppfattning att uppgiften att skapa tillräckligt säkra
och robusta datasystem givits en alltför låg prioritet både inom den offentliga
och inom den privata sektorn.

Störningar i vitala datasystem kan redan i normalsituationen medföra allvarliga
skador för samhället. Riskerna ökar i krig eller vid olika typer av
fredskriser.

Säkerhet och sårbarhet är två begrepp som ofta syns i debatten. Orden ger
gärna intryck av att det endast handlar om krig, sabotage och spioneri men
det gäller också företags och myndigheters vardagstillvaro t. ex.:

- Att man inte kan komma åt den lagrade informationen och därmed inte
kan ge den service som förväntas. Strömmen har gått, maskinen är sönder
eller uppgifterna har inte lagrats korrekt. Man har inte tänkt igenom vilka
reservsystem som kan användas.

- Att man fattar felaktiga beslut på grund av dålig datakvalitet, t. ex. felaktiga,
ofullständiga eller inaktuella uppgifter.

- Att uppgifterna i datasystemen fallit i fel händer och kan användas för att
skada människor, myndigheter, företag eller landet (benämnt intrång).

Frågor om sårbarhet och säkerhet bör beaktas redan då datorsystemen utvecklas
- detta gäller både stora och små system. Företag och myndigheter
bör tänka igenom vilka risker som finns och bestämma vilken säkerhetsnivå
systemen skall hålla med tanke på den verksamhet som bedrivs. Datasystem
som berör vitala samhällsintressen måste omgärdas med stor säkerhet, eftersom
skadorna kan bli stora. Myndigheter och företag som ansvarar för sådana
system bör åläggas att upprätta sekretessbelagda katastrofplaner över

Mot.

K403

sina känsliga system. I planerna bör framgå vilken personal som är oumbär- Mot. 1987/88

lig och för vilken t. ex. strejkrätten bör begränsas och vilka manuella eller K403

automatiska reservfunktioner som kan kopplas in om ordinarie datasystem
skulle bringas ur funktion.

Det är viktigt att personer som i sitt arbete har tillgång till sekretessbelagd
information känner att det är ett förtroende att arbeta med sådana uppgifter.

Detta innebär krav på att inte missbruka förtroendet t. ex. genom ovarsamhet
med säkerhetskoder, behörighetsregler o. d.

Det huvudsakliga ansvaret för en enskild myndighets säkerhetsarbete och
sårbarhetskontroll ligger på myndigheten själv. Det gäller frågor om organisation,
säkerhetsrutiner, behörighetsregler, fysiskt skydd, tekniska anordningar,
utbildning av personalen i säkerhetstänkande och genomförande av
sårbarhetsanalyser.

Sårbarhetsberedningen visade i sitt arbete att det också är nödvändigt att
statsmakterna har ett samlat grepp över dessa frågor. Det finns gemensamma
metodproblem för situationer i såväl fred som krig. Detta bekräftades
av försvarsutskottet hösten 1987 som föreslog ÖCB som samordningsmyndighet.
Detta innebär att ÖCB enligt folkpartiets mening också har ansvaret
för principer om undanförsel och förstöring av ADB-register och uppgifter
i händelse av krig.

ÖCB bör också bl. a. utan dröjsmål utarbeta den informationsbroschyr
som skulle informera om offentlighetsprincipen, ADB och försvarssekretess.

Vi har i Sverige myndigheter som på olika sätt medverkar till att främmande
makt på ett enkelt sätt kan sammanställa uppgifter som kan vara hotande
för landet i krig och krigsliknande tillstånd. Postverkets datoriserade
karta är ett exempel. Tillhandahållandet av sådant material bör stoppas av
säkerhetsskäl, i enlighet med riksdagens beslut 1979/80 om sekretesslagen 2
kap. 2 §. ÖCB bör ta initiativ till detta.

Forskning och tillämpning/demonstrationsprojekt

Årets nobelpris aktualiserade vikten av fortsatt forskning om supraledare.

Otvetydigt skulle denna teknik i tillämpning få genomgripande konsekvenser
för bl. a. energiförsörjning och kommunikation i vårt samhälle.

För att Sverige skall ha beredskap att hantera supraledartekniken är det
nu viktigt att berörda forskningsorgan (STU, NFR m. fl. ) särskilt beaktar
behovet av insatser på detta område.

Kunskapsutveckling inom informationsteknologin är av grundläggande
betydelse även för utvecklingen inom många andra områden. Internationella
jämförelser visar på den betydelse som de flesta andra länder fäster vid
forskningen på system- och programnivå.

De samlade effekterna av mer omfattande telekommunikationstillämpningar
är numera ofta stora. De griper in på många områden. Industriella,
organisatoriska, sociala, regionala och kulturella konsekvenser blir betydande.
Ett antal kvalificerade demonstrationsprojekt i full skala bör därför
genomföras. Berörda tillämpningsprojekt kan t. ex. vara:

- användning av intelligenta kort (eng. smart cards) för individuell lagring

av patientjournaler i sjukvården

- distribuerad utbildning till arbetsplatser

- fjärrarbete t. ex. i grannskapscentraler

- datorstyrd konsumentupplysning

Projekt av denna typ måste bygga på industriell medverkan kompletterad
med lämplig universitetsanknytning med medel från forskningsråd. Televerket
bör medverka genom att ställa lämpliga telekommunikationsresurser till
verksamhetens förfogande.

Vi anser att regeringen redan nu bör ta initiativ till försöksverksamhet
med s. k. intelligenta kort för individuell lagring av patientjournaler i sjukvården.

Datorer i miljöpolitiken

I Sverige har under senare år uppmärksammats hur datorer i arbetslivet kan
göra arbetsmoment monotona och isolera arbetstagare från mänsklig kontakt
m. m. En medvetenhet finns numera om vikten av ergonomiska och hälsomässiga
hänsyn vid arbete framför bildskärmar, t. ex. att anställdas oro för
skärmarbete skall tas på allvar, att gravida kvinnor skall få annat arbete under
graviditeten, att växling i arbetsuppgifterna skall organiseras för att undvika
långa arbetstider framför skärmarna.

En förståelse finns för att datasystem bör konstrueras så att de medger
ökad arberstillfredsställelse, vidgade kontakter och ökad kreativitet på arbetsplatserna.

Datorer kan vara viktiga hjälpmedel inte bara i den inre, utan också i den
yttre miljön.

Genom att bygga ut effektiva system för insamling av mätvärden om miljöföroreningar,
utsläpp m. m. i den yttre miljön kan uppkomst av miljöförstöring
motverkas. Om man tidigt kan notera ökade föroreningar i luft, mark
och vatten, får man en god grund för snabba motåtgärder. Det är här värdefullt
att komplettera miljömässiga åtgärder med ekonomiska styrmedel för
att miljöpolitiken skall bli effektiv.

Värdefulla erfarenheter finns redan från inledande verksamhet på området.
Dessa erfarenheter kan nu ligga till grund för utvidgningar av aktiviteterna.
En intressant möjlighet är att komplettera med system för insamling
av mjukdata, av typen subjektiva erfarenheter från spontana iakttagare
av förändringar i miljön. Det bör finnas naturliga möjligheter för t. ex. en
fiskare att rapportera förändringar i de fiskevatten där han eller hon normalt
befinner sig.

Datoriserade system för kontroll av strålningsspridning är nära nog en förutsättning
för att effektiva motåtgärder skall kunna sättas in i tid.

Datoriserade system för miljömätning inrymmer även goda industriella
möjligheter, bl. a. för export. Här kan nämnas utveckling av nya givare för
mätningar i havsmiljön.

Skola och utbildning

Skolan behöver genomtänkta och pedagogiskt anpassade programvaror för
grundläggande datautbildning. Det är i första hand lärarna som bör formu

Mot.

K403

lera pedagogiska önskemål och delta i metodikutvecklingen. Detta i sin tur Mot. 1987/88
förutsätter att lärarna haft möjlighet att inhämta egna kunskaper inom data- K403
området. Det är en uppgift för verksamma pedagoger att tala om hur de vill
att programvaran skall fungera i samspelet mellan lärare, elev och maskin.

Så småningom kan det då växa upp programbibliotek inom olika ämnesområden
där lärare och elever kan välja lämpliga program.

Skolan måste ge kunskap om datateknik och industrins betydelse för samhällsutvecklingen.
Industrin och dess branschorgan bör aktivt kunna samverka
med skolan i sådan undervisning.

Enligt vår mening är det särskilt viktigt att lärare i humanistiska och sociala
ämnen får upp ögonen för de nya pedagogiska möjligheter som användandet
av datasystem medger.

Åtgärder för att intressera flickor för tekniska yrken bör intensifieras. Ett
exempel är sommarkurser i datakunskap riktade endast till flickor. Dessutom
bör utbildning om datasystem särskilt betonas på utbildningslinjer med
många flickor, t. ex. vårdlinjerna. Dessa linjer skall också utrustas med datorer
så tidigt som möjligt. Även läromedlens innehåll bör utformas så att bilder
och texter anger att även kvinnor hanterar maskiner och datorer.

Pedagogiska forskningsresulta indikerar att pojkar och flickor i praktiken
ofta särbehandlas på så sätt att flickor osynliggörs och dämpas medan pojkars
kreativitet uppmuntras.

Ett sätt att få flickor att utveckla sina personligheter och anlag är att i viss
utsträckning undervisa i enkönade grupper. Detta bör kunna förekomma vid
laborationer i teknik eller datorundervisning där flickor traditionellt inte
hävdar sig.

Flickor har fortfarande få kvinnliga förebilder med teknisk utbildning eller
tekniska yrken. Så mycket som möjligt måste därför göras för att skapa
flera förebilder t. ex. genom fler kvinnliga lärare i tekniska ämnen.

Folkpartiet har tidigare pekat på vikten av breddutbildning på dataområdet.
Folkpartiet var motståndare till att förnyelsefonderna inrättades. När
detta ändå skedde anser vi att finansieringen av breddutbildningen bör
kunna ske med medel från dessa fonder.

Barn och datorer

Datorer och datorliknande spel och hjälpmedel sprids för närvarande i ökat
tempo till hemmen. Allt fler blir på detta sätt bekanta med sådan teknik.

Det gäller inte bara vuxna utan i hög grad barnen. Ofta är rent av familjens
yngre medlemmar de i datorernas tekniska mysterier mest insatta.

Den bekantskap som barnen får med datasystem styrs mer eller mindre
direkt av de programvaror som används. Maskinvarans egenskaper är i dessa
sammanhang ofta underordnad. De egenskaper som programvarorna har
blir därför ofta styrande för barnens kunnande och erfarenheter.

Många av dagens hemdatorer används i första hand för spel av enkelt slag.

Ofta är det fråga om destruktiva spel där det gäller att så snabbt som möjligt
förgöra en fiende i rymden, i främmande land osv. Spelen är ofta skickligt
konstruerade, och ger i bild och ton användaren en känsla av att behärska
sin omgivning. Användarens figur på skärmen blir som en trygg vän, det gäl

ler bara att kunna ge rätt kommando vid rätt tidpunkt. Mot.

I verkligheten är samhället naturligtvis mycker mer mångfasetterat. I da- K403

torernas värld av ja-nej , ond-god-förhållanden, finns ingen nyansering. De
visar en förenklad människosyn och använder ett torftigt språk.

Det är svårt att tillverka spel och underhållning som är utvecklande och
berikande i pedagogisk mening. Kraven på bra spel skiljer sig också starkt
mellan olika kulturer. Gårdagens dataspel bestod mest av kontakt mellan
ett barn och en dator. I dag finns spel som medger lagarbete, där flera barn
tillsammans spelar mot en eller flera datorer.

Det är viktigt att skapa opinion och informera föräldrar och barn om den
inverkan dataspel kan ha. Vi bör alla aktivt verka för att främja tillkomsten
av bra och pedagogiskt utvecklande spel- och underhållningsprogram för
både pojkar och flickor.

Humaniora och teknik

I dagens datasystemutveckling och forskning finns frågor av humanistisk och
moralisk karaktär som borde lyftas fram. Utvecklingen av datoriserade expertsystem
är ett sådant område. I expertsystem försöker man mata in sådana
kunskaper att systemet skall kunna fungera i rollen som expert och rådgivare.
Ett exempel är att man försöker använda datorer som samtalspartner
till patienter - i stället för läkare eller annan personal.

Det är endast fragment av mänsklig erfarenhet, mänskligt omdöme och
sunt förnuft som kan programmeras i språk som datorer förstår. Denna
fragmenterade kunskap kan inte ersätta sammanhängande mänsklig kunskap.

IVA har uttalat angående ingenjörers framtida yrkesroll att de studenter
som har läst samhällsorientering, språk, historia och biologi har en bättre
grund för sina nya tekniska kunskaper än de som inte har dessa ämnen i sin
bakgrund. Bristen på språk och perspektivskapande ämnen uppvägs inte av
kunskaper i teknik från gymnasiet.

För att en ingenjörs tekniska och vetenskapliga kunnande verkligen skall
komma till sin rätt är det en stor fördel om han eller hon också har vidare
intressen utöver de tekniska. Med det inflytande teknikerna har på samhällsutvecklingen
är det nödvändigt att humanistiska ämnen bereds ökat utrymme
i den tekniska utbildningen

Informationsteknologi som hjälpmedel för handikappade

Modern informationsteknologi ger oss utomordentliga möjligheter att överbrygga
många typer av handikapp. Det finns nu hjälpmedel som innebär en
revolutionerande möjlighet till helt vanligt liv. Datoriserade hjälpmedel kan
bidra till individualisering och anpassning av undervisningen till de handikappades
speciella behov.

Bland de tekniska möjligheterna kan nämnas utrustning för syntetiskt tal
samt vokal inmatning direkt till datorer, röststyrda datorer som hjälp åt
totalförlamade människor, bildförstorande terminaler som kan kopplas samman
i telekonferenser samt generell distribution av morgontidningar till syn

1987/88

15

skadade per radio m. m.

Starka sociala och medmänskliga skäl talar för att ge hög prioritet till utveckling
av hjälpmedel för handikappade på basis av modern informationsteknologi.

Vi menar att arbetsmarknaden kan öppna sig för människor med handikapp
med hjälp av modern teknik - en arbetsmarknad där de inte behöver
känna sig handikappade. Möjligheter finns t. ex. för ökad geografisk decentralisering
av arbetsplatser, liksom för ökad flexibilitet och småskalighet faktorer
som kan vara underlättande för handikappade människor på den
öppna arbetsmarknaden.

Datorstödd konsumentupplysning

På en marknad där allt fler leverantörer presenterar sina produkter blir det
allt svårare för den enskilde konsumenten att orientera sig och skaffa sig kvalificerad
varuinformation som bas för köpbeslut. Den sakkunskap som krävs
blir allt djupare, t. ex. vid inköp av kapitalvaror. Bristande information kan
leda till olämpliga eller misslyckade köp.

Rådgivning och överblick över marknadens utbud blir i detta sammanhang
allt viktigare. De jämförande tester och provningar som görs når ofta
inte ut till konsumenterna. Med bl. a. videotex och text-TV kompletterat
med s. k. teleprogramvara, kan viktig jämförande information om varor och
tjänster ställas till många konsumenters förfogande. Varu- och tjänsteförteckningar
med produktinformation bör därför branschvis sammanställas
och aktuellthållas i öppna databaser. Konsumenten skall inte behöva vända
sig till en konsumentupplysare för att få information.

Vi har i en annan motion föreslagit att konsumentverket bör få i uppdrag
att närmare överväga normer och standarder för teledistribuerad varuinformation
direkt till konsumenten.

Hemställan

Med hänvisning till vad vi i motionen anfört hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om plan för uppdelning
och decentralisering av statliga dataregister,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om registerbesked,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om offentlighet och sekretess,

4. att riksdagen hos regeringen begär att statskontoret får i uppdrag
att undersöka främjande av samhällsorienterande videotex,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att all myndighetsregistrering
skall omfattas av folkbokföringssekretessen enligt vad
som angetts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att tillåta byte av
personnummer/identitet enligt vad som angetts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att folkbiblioteks
låneregister inte skall vara offentlig handling,

Mot. 1987/88

K403

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1987/88

motionen anförts om att förslag nu inte skall läggas om myndigheters K403

försäljning av personuppgifter,

9. att riksdagen beslutar lägga ned den kommersiella delen av
SPAR-registret,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsetik och forskningsregister,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om säkerhet och sårbarhet, ]

[att riksdagen hos regeringen begär försöksverksamhet med intelligenta
kort för individuell lagringavpatientjournaler i sjukvården,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om datorers användning som hjälpmedel i miljöpolitiken,
3]

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barn och datorer.

Stockholm den 13 januari 1988

Bengt Westerberg (fp)

Ingemar Eliasson (fp) Kerstin Ekman (fp)

Karin Ahrland (fp) Birgit Friggebo (fp)

Anne Wibble (fp) Jan-Erik Wikström (fp)

Margitta Edgren (fp)

1 1987/88: Fö 501.

2 1987/88: So 404.

3 1987/88: Jo 710.

17