om datapolitiken

Motion 1987/88:K412 av Bengt Kindbom m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:K412

av Bengt Kindbom m. fl. (c)
om datapolitiken

Datautvecklingen har hittills huvudsakligen styrts av kommersiella krafter.
Den nuvarande datalagstiftningen och samhällets möjligheter att styra och
kontrollera datateknikens användning är inte tillräckliga. Det finns fler
exempel på detta.

Det politiska beslutsområdet skall vara avsevärt snävare än det lagtekniskt
möjliga. När det gäller datafrågor är det särskilt viktigt att avstå från
att utnyttja datateknikens alla möjligheter t. ex. för kontroll och övervakning
av enskilda människor och av organisationer och företag.

Den stora utmaningen för dagens politiker är därför att avstå från delar
av det möjliga användningsområdet för datatekniken. 1 stället måste det
vara vår uppgift att stärka skyddet för enskilda människor i förhållande till
tekniken. Det gäller varje människas rätt till skydd för den personliga integriteten.

Vi anser därför att det finns skäl att överväga en fastare reglering av
möjligheterna att använda datateknik för att registrera uppgifter om människor.
Såväl samhället som enskilda organisationer och företag måste vara
restriktiva när det gäller att använda datateknik för att kontrollera mänsklig
verksamhet och enskilda individer.

Ett sätt att förbättra säkerheten är att bryta ned de centrala systemen till
små lokala system.

Vi behöver inte utnyttja teknikens alla möjligheter. Låt tekniken förbli ett
hjälpmedel och tillåt den inte att styra oss. Det möjliga är inte det nödvändiga.
Det är ofta inte heller det önskvärda.

Samhällets sårbarhet

Sårbarhets- och säkerhetsfrågorna har flera dimensioner. I samhällsdebatten
har det största intresset riktats mot sårbarheten för riket vid kris, avspärrning
och krig. Om datakommunikationerna störs eller infiltreras kommer
många funktioner i samhället att slås ut helt. Möjligheterna att ersätta
den information som systemen rymmer med andra rutiner är begränsade.
Planeringen för civilförsvaret m. m. utgår också från att många vardagliga
funktioner kommer att slås ut i kristider. Det bör också erinras om sårbarheten
under normala förhållanden. Exempel på detta utgör kommunikationssystemet
i alla dess delar.

Databrott måste beivras

Datasamhällets sårbarhet under normala förhållanden har inte diskuterats
särskilt ingående. Orsakerna till detta är flera. Privata företag, banker m. fl.
organisationer gynnas inte av en inträngande diskussion om de sårbara
punkterna i de datasystem som används. Många företag har ett förtroendekapital
hos allmänheten som de tror kan hotas av en avslöjande belysning
av sårbarheten. För andra är det viktigt att begränsa insynen i dataarbetet
eftersom en sådan insyn kan leda till att företagshemligheter avslöjas. Ytterligare
andra dataanvändare har ett intresse av att kunna samla informationer
om olika grupper av enskilda. Dessa mål står därmed ofta i strid med
enskilda människors rätt till skydd för sin personliga integritet m. m.

Datasystemens sårbarhet och datateknikens säkerhet i organisationer
och näringsliv betraktas som interna frågor för dataanvändarna. Vi anser
att ett sådant synsätt är felaktigt. Säkerhets- och sårbarhetsfrågor har en
sådan karaktär att de kan beröra varje människa och därmed hela samhället.
Brister i säkerhetssystemen kan också leda till skador för enskilda individer.

Databrott måste uppdagas och beivras. Det är demoraliserande om samhället
tyst accepterar att enskilda företag och organisationer själva avgör
om misstänkta databrott skall utredas. Företag och organisationer bör därför
vara skyldiga att anmäla om de upptäcker onormala dataavvikelser eller
misstänker databrott. Anmälningsskyldigheten måste omfatta sådana avvikelser
i en datoriserad framställningsprocess, en datoriserad ekonomisk
transaktion eller ett internt säkerhets- och kontrollsystem för personal och
besökare.

Centrala datasystem ökar samhällets sårbarhet

Datateknikens användning har tillsammans med framväxten av andra storskaliga
system skapat ett samhälle som är sårbart. För att kartlägga brister i
säkerheten och därmed det totala samhällets sårbarhet tillsattes för ett antal
år sedan en utredning. Utredningens faktamaterial liksom dess slutsatser
har hemligstämplats av försvarspolitiska skäl. Vi kritiserar inte detta. Självklart
måste samhället förbehålla sig rätten att hålla viss känslig information
inom en mindre begränsad krets av människor och organisationer.

När det gäller övergripande generella slutsatser är dock hemligstämpeln
talande. Uppenbarligen är vårt samhälle så sårbart att viktiga vardagliga
funktioner kanske inte kan upprätthållas i kristider. En annan slutsats måste
vara att vårt samhälle är sårbart för olika riktade sabotageaktioner.

Kartläggningen har medfört att främst försvaret förstärkt olika funktioner
och därmed minskat sårbarheten. Även andra myndigheter måste intensifiera
arbetet för att öka säkerheten.

Ett sätt att öka säkerheten och minska sårbarheten i de funktioner som är
beroende av ADB-teknik är att begränsa användningen av stora centrala
dataregister. Vi anser att ADB-användning inom myndigheter och andra
offentliga organisationer skall baseras på små decentraliserade datasystem.

Även små datasystem, exempelvis persondatorer, har numera en kapacitet 9

Mot. 1987/88

K412

som är så stor att de väl fyller användarnas krav i olika avseenden. I vissa Mot. 1987/88

fall finns inga möjligheter att bryta ned centrala register. Skyddet för de K412

kvarvarande centrala registren måste ökas exempelvis genom en ytterligare
skärpt användarkontroll. Regeringen bör ges i uppdrag att utarbeta planer
för decentralisering av de centala dataregistren inom skatteförvaltningen,
socialförsäkringsadministrationen, register för statlig löneadministration,
fastighetsregister m. fl.

Regeringen och datafrågorna

Datafrågornas handläggning i regeringskansliet har under den socialdemokratiska
regeringstiden fått en mycket undanskymd plats. I bil. 2 till budgetpropositionen
ägnas ämnet en halv sida. Men det är värre än så, den referensgrupp
som oppositionen inbjudits till har inte sammanträtt sedan våren
1987. Även vad gäller sårbarheten är de konkreta resultaten av arbetet i
regeringskansliet knappt märkbara.

Enligt vår uppfattning måste sårbarhetsfrågorna och datafrågornas
handläggning ges en förstärkt parlamentarisk förankring.

Datateknik för uppgiftsinsamling, bearbetning och statistik

Ali registrering av personliga uppgifter som rör enskilda människor är ett
intrång i den enskildes integritet. Vilket intrång är vi alla beredda att acceptera?
Vilken säkerhet vill vi ha för att uppgifterna inte missbrukas?

Det är riksdagens uppgift att genom lagstiftning ange ramarna för och
inriktningen av personregistreringen. Datainspektionen är den myndighet
som fått i uppgift att vaka över registerhanteringen. Det är datainspektionen
som ger tillstånd för en registerhållare att föra personregister på ADB.

Inspektionen skall också kontrollera att ett register används på rätt sätt.

För att kunna skydda människors privatliv och se till att inte olika personliga
uppgifter används fel måste vi ha en restriktiv lagstiftning och en
datainspektion som har så stora resurser att den kan kontrollera och följa
upp registerhållningen.

Administrativa register

De flesta uppgifter om oss medborgare finns i personregister hos olika
myndigheter. Vi är också skyldiga att lämna ut många uppgifter om våra liv
till olika myndigheter som behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt
arbete.

De uppgifter som lagras i myndigheternas personregister är offentliga.

Även om uppgifterna i ett register i sig är harmlösa kan de tillsammans med
uppgifter ur andra personregister utgöra ett oacceptabelt intrång i den personliga
integriteten.

Människor måste kunna lita på att de uppgifter de lämnar till olika myndigheter
inte missbrukas. Inlämnade uppgifter skall användas för de ändamål
de samlas in för och inte utnyttjas i andra sammanhang. Försäljning av
uppgifter ur myndigheternas personregister bör därför starkt begränsas.

Samköming av personregister skall inte tillåtas om inte detta uttryckligen
medges i särskild lag.

I dag är många människor misstänksamma mot myndigheternas sätt att
använda uppgifter om dem. Allt fler ifrågasätter samhällets behov av uppgifter.
Det är heller inte ovanligt att människor vägrar att lämna uppgifter
just därför att de inte känner sig säkra på att de verkligen behövs och kommer
att användas rätt. Några uppger också medvetet fel uppgifter. Det är
deras protest mot det sätt som vi i dag använder personregister på.

Samhället måste bygga på ömsesidigt förtroende mellan enskilda medborgare
och samhället. Medborgarna måste kunna känna sig säkra på att de
uppgifter de lämnat inte sprids vidare och/eller används för andra ändamål
än dem som uppgivits. Samhället får därför inte använda olika administrativa
system för kontroll och övervakning.

En annan viktig förutsättning för att de enskilda skall känna förtroende
för myndigheternas registrering är att uppgifterna i registren är riktiga.
Datalagens krav på rättelse bör gälla alla felaktigheter som uppdagats i ett
register.

Register för forskning och statistikproduktion

Ibland är det nödvändigt att kunna använda ADB-register för forskning.
Yrkesmedicinsk forskning är exempelvis ett område där det är nödvändigt
att kunna arbeta med dataregister för att kunna påvisa orsaker till ohälsa
och sjukdom.

De allra flesta människor i samhället är också beredda att ställa upp i
olika forskningsprojekt om de får information om projektet. De vill veta
vilka uppgifter som skall samlas in och hur de kommer att användas. Människor
måste också ha möjligheter att välja om de vill delta eller inte liksom
att avbryta sitt deltagande.

Om forskare inte är beredda att ställa upp på dessa villkor uppstår lätt en
misstro mot forskningen. Det kan i sin tur leda till att människor vägrar att
delta eller på olika sätt försöker sabotera verksamheten t. ex. genom att
lämna felaktiga uppgifter.

Vi behöver en bra och tillförlitlig statistik som underlag för politiska
beslut för att kunna forma samhället. Även här är det viktigt att uppgiftsinsamlandet
utgår från att människor ställer upp frivilligt. Uppgifter som
insamlas för att vara ett underlag för statistikproduktion skall avidentifieras.

Många register för forskningsändamål eller statistikproduktion innehåller
mycket känsliga uppgifter för enskilda människor. Säkerheten i dessa
system behöver utvecklas. Ett sätt att åstadkomma större säkerhet kan vara
att använda s. k. envägskryptering vilket innebär att den som bearbetar
statistiken inte kan spåra den enskilda individen bakom uppgifterna.

Datalagen

Datainspektionen (DI) har i praxis och tillämpning av datalagen intagit en
restriktivitet som varit till gagn för den enskilde. Som vi redan nämnt och
som också framförts från vår sida vid KU:s granskning av regeringens

Mot. 1987/88

K412

verksamhet, är det viktigt att en restriktiv praxis vid tillståndsgivningen Mot. 1987/88

upprätthålls. DI:s tillstånd att inrätta och föra personregister måste utgå K412

från ett ökat behov av att skydda den enskilde från intrång i den personliga
integriteten. Utgångspunkten får inte vara att resurserna skall sättas in där
de gör mest nytta, som departementschefen skriver, mätt i ekonomiska termer
eller i någon form av rationaliseringsplan utan sättas in där de gör
störst nytta för att skydda den enskildes personliga integritet.

Samköming av olika personregister är en väsentlig fråga i diskussionen
om begränsning av användandet av personuppgifter. Enligt centerns uppfattning
bör utgångspunkten vara att ingen samköming av register bör genomföras.
Uppgifter insamlade för ett ändamål bör inte användas för andra
ändamål. Datalagen bör skärpas på denna punkt och om samköming skall
ske måste synnerliga skäl föreligga och bedömning göras i varje särskilt fall.
Personnummeranvändningen skall enligt centerns uppfattning begränsas
och regleras i särskild lag.

Genom försäljning av offentliga uppgifter och adresser från personregister
medverkar samhället till en omfattande kommersiell användning av
personuppgifter. Återigen ett exempel där uppgifter insamlade för ett ändamål
används för ett annat ändamål. Ofta är allmänhetens reaktion inte en
följd av att personnummerbaserade register eller personregister som sådana
använts utan det sätt på vilket direktreklamens budskap är utformat eller
den selektering av uppgifter som skett.

Med hänvisning till den utveckling som skett när det gäller kommersiell
användning av uppgifter ur offentliga register bör försäljningsverksamheten
starkt begränsas. Inkomst från försäljning av personuppgifter får inte
vara en grund för att inrätta, förändra eller för att hålla ett register och inte
heller vara en inkomstförstärkning för offentlig verksamhet.

Vidgad folkbokföringssekretess

Enligt centerpartiets uppfattning är det viktigt att kvinnor som utsätts för
hot, misshandel eller trakasserier ges ett fullgott sekretesskydd. Regeringens
förslag till åtgärder hösten 1987 var i detta hänseende en halvmesyr.

Folkbokföringssekretessen utvidgades till viss del vilket är föga konsekvent.
Antingen behöver en enskild skydd och då sekretessbeläggs uppgifter
om bl. a. bostadsadress. Då måste detta givetvis ske i alla register. 1 annat
fall föreligger inget skyddsbehov. Det kan ju inte bara behövas delvis.

Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag
till total sekretess för kvinnor som har behov av sådant skydd.

Datatekniken styr arbetets innehåll och påverkar
arbetsmiljön

Användandet av datateknik förändrar i många fall arbetets innehåll och
arbetsmiljön. Det kan leda till både förbättringar och försämringar för
människor.

Datatekniken kan användas för att ta bort farliga och monotona arbets

moment exempelvis genom att införa automatiserade processer och använ- Mot. 1987/88

da robotar. Sådana förändringar av arbetets innehåll är bra. K412

En datorisering kan också skapa nya ensidiga och monotona arbetsuppgifter
som leder till att människor förlorar kunskap och inte längre får
samma erfarenheter i sitt arbete. Om arbetet utarmas på positiva och utvecklande
arbetsuppgifter kommer människor att förlora sin yrkeskunskap.
Alltför många blir kontrollörer av datasystem utan att själva kunna
påverka eller styra systemen.

Datatekniken skapar också särskilda arbetsmiljöproblem. Vi vet ännu
inte om arbete framför bildskärm är ofarligt för människor. Var fjärde
anställd med administrativa uppgifter arbetar i dag med dataterminaler.

Inom några få år beräknas andelen stiga till varannan. Fortsatt forskning
när det gäller terminalarbetet och hur det elektromagnetiska fältet och strålningen
påverkar människor måste prioriteras. Äldre terminaler måste byggas
om och anpassas efter nya normer. Till dess att vi fått klarhet i hur
terminalarbete kan påverka människor måste alla anställda som känner oro
för sin hälsa ha rätt till en omplacering som är minst likvärdig med nuvarande
arbete.

Om datatekniken skall bli ett bra hjälpmedel på arbetsplatserna måste
personalen kunna påverka hur och på vilket sätt ADB-tekniken skall användas.
Det är viktigt inte bara för att personalen bäst vet hur just deras
kompetens skall kunna tas till vara utan också därför att datoriseringar ofta
påverkar arbetets organisation i stort. Om all personal skall kunna både ha
inflytande över och påverkan på datatekniken måste alla få utbildning i
datafrågor.

Datatekniken ger arbetsgivare hittills oanade möjligheter att övervaka
och kontrollera arbetet. Datan får aldrig tillåtas bli en privat polis på arbetsplatserna.
Den är och skall vara ett hjälpmedel bland många andra i arbetslivet.

Använd datateknik i miljöarbetet

I dag används datatekniken sparsamt inom miljöarbetet. Ändå är det så att
tekniken ger oss goda möjligheter att följa och analysera miljön. Det gäller
både förekomst av olika förorenade utsläpp och den miljöförstöring de kan
ge upphov till och miljön på arbetsplatser.

Inom exempelvis följande två områden kan datatekniken vara ett värdefullt
hjälpmedel i miljöarbetet:

1. Datatekniken kan användas för att kontrollera och övervaka kemikalieanvändningen
både på arbetsplatserna och i samhället. Utsläpp av kemikalier
och/eller nedbrytningsprodukter kan påvisas med hjälp av datateknik.

2. Datateknik kan ge oss kontinuerliga informationer om föroreningar i
luft, vatten och mark.

Om vi hade haft ett utbyggt datoriserat kontrollsystem för strålning hade
effekterna av Tjernobylolyckan upptäckts på betydligt snabbare sätt än
som nu skedde. Miljökontroller är därför ett område där datatekniken bör
vara ett hjälpmedel. Övervakning av trafikens luftföroreningar i större tät- 13

orter och utefter stora trafikleder är andra exempel där datatekniken ger Mot. 1987/88

möjligheter att fortlöpande följa utvecklingen och snabbt kunna vidta åt- K412

gärder.

En datoriserad miljöövervakning ger oss mer information och därmed
större kunskaper om miljöstörningar och deras effekter. Ökad kunskap är
nödvändig för ett effektivt miljöarbete. Enskilda människors möjligheter
att själva delta i miljöarbete förutsätter en allmänt ökad insikt i miljöproblemen.
Samtidigt leder detta också till att kraven på samhällsinsatser för att
skydda miljön ökar.

Personlig integritet i vårdarbetet

Alla människor som besöker en vårdcentral vill vara säkra på att den information
de lämnar om sina liv inte kan komma i orätta händer. Vårdpersonalen
måste naturligtvis kunna få uppgifter som rör den aktuella sjukdomen
och annan information som är av betydelse för vården. Även de som
arbetar med journalhantering har tillgång till sjukhusjournalerna. Vissa
journaluppgifter kommer att rapporteras vidare. Det gäller t. ex. alla konstaterade
fall av cancer, som rapporteras till cancerregistret.

Journaluppgifter är sekretessbelagda. Alla personer som har tillgång till
sjukhusjournaler har tystnadsplikt. Bara de som direkt deltar i en patients
vård eller den som en enskild patient ger särskild tillåtelse har rätt att läsa
journalen. Den nya hälso- och sjukvårdslagen ger varje människa rätt att
själv bestämma vilken vård som han/hon vill ha. Vårdpersonalen är därmed
skyldig att informera om sjukdomstillståndet och vilka olika behandlingsalternativ
som finns och hur de fungerar. Tillsammans med patienten
skall exempelvis läkaren diskutera vilken vård som kan behövas. Med dessa
kunskaper som bakgrund kan människor avgöra vilka insatser som skall
sättas in.

Många gånger räcker det att gå från läkaren med ett läkemedelsrecept i
handen. På apoteket bokförs inga uppgifter om patienter. Antalet försålda
preparat noteras dock och en sammanställning av dessa noteringar skickas
till apoteksbolaget. Det finns alltså inga noteringar som visar vilken medicin
en viss patient fått förskriven.

Den som blir sjukskriven måste lämna ett meddelande till försäkringskassan
eller till arbetsgivaren samt ett läkarintyg på orsaken till sjukskrivningen.
Försäkringskassan sammanställer statistik över sjukskrivningar
och där kan man så avläsa antalet sjukdagar och också orsakerna till dessa.

Den som varit arbetslös eller sjuk en längre tid behöver ibland ekonomisk
hjälp. Många människor behöver också andra insatser som kommunernas
socialtjänst svarar för. I dag registreras uppgifter om alla personer som får
hjälp och stöd från socialtjänsten. Personuppgifterna sparas. Ingen gallring
förekommer. Uppgifterna i socialregistren är ofta av mycket känslig natur
för dem som registreras.

Många människor känner en stor oro inför denna registrering. Den oron
har tilltagit i takt med att antalet uppgifter som databehandlas växer samtidigt
som möjligheterna att samköra olika register blir allt större.

14

Gallra i socialregistren

Mot. 1987/88

K412

Vi anser att uppgifter i socialregistren måste gallras. När ett ärende avslutas
bör en gallring ske efter ett antal år, förslagsvis fem. De uppgifter som
behöver sparas skall avidentifieras. En sådan ordning ger möjligheter att
följa utvecklingen inom olika områden av socialtjänstens verksamhet. Detta
torde tillfredsställa forskningens krav på tillgänglig data.

1 vissa mycket speciella fall kan det finnas skäl att spara personuppgifter
längre tid. Beslut om detta bör fattas i särskild ordning. Vi kan tänka oss att
diskutera behoven av att spara uppgifter om adoptioner av barn liksom
uppgifter om omhändertagande av barn. I dessa fall kan barnen i vuxen
ålder ha ett intresse av att kunna få tillgång till de uppgifter som i dag sparas
i socialregistren. Dessa frågor bör bli föremål för utredning, vilket bör ges
regeringen till känna.

Datatekniken ett hot mot mänsklig omvårdnad?

I framtiden kan det utvecklas datasystem för sjukdomsdiagnoser. Samma
datasystem kan byggas ut så att datan ger förslag till behandling. Läkemedelsordinationer
liksom beslut om sjukskrivning kan med hjälp av ADBteknik
förås direkt till apoteket resp. försäkringskassan. På samma sätt kan
arbetsgivaren kontaktas. Möjligheterna att samköra system är nära till
hands. En sådan utveckling skulle skapa unika möjligheter till sammanställningar
om hälsoläget i landet. Samtidigt kommer möjligheterna till personliga
kontakter med andra människor i sjukvården, på apoteket, hos
försäkringskassan och på jobbet att minska eller i vissa fall till och med helt
upphöra.

En sådan utveckling är farlig ur flera synpunkter. Vi anser att vårdpersonalens
yrkeskunnande kan hotas om tekniken tar över den direkta kontakten
mellan patient och den som skall vårda. För att upprätthålla kompetensen
hos vårdpersonalen måste de också i framtiden arbeta i nära kontakt
med den vårdsökande.

ADB-tekniken kan inte ersätta ett sådant yrkeskunnande och aldrig bli så
mångsidig att den kan täcka in alla olika mänskliga varianter och fenomen.

Redan i dag har den medicinska tekniken bidragit till att sjukvårdspersonal
ofta litar till resultaten av prover och tester innan de ställer diagnos.
Patientens kunskaper om det unika hos just honom/henne kommer då inte
fram. Personalen tränas inte i att dra egna slutsatser mot bakgrund av det
patienten berättar. ADB-tekniken får inte leda till att vårdpersonal avstår
från egna överväganden.

ADB-tekniken är i vissa fall till nytta inom vården. Journalhantering och
lagring av patientuppgifter kan vara exempel på sådana områden. Samtidigt
finns en fara i att okritiskt acceptera tekniken. Den ger stora möjligheter
till informationer om patienter som kan vara till nytta vid vårdtillfället
men den ger också möjligheter att följa en enskild människas kontakter
med vårdapparaten utan den berördes medgivande.

Enskilda människor måste också i framtiden kunna påverka vilken infor

15

mation som skall lagras om dem och hur den informationen skall få spridas. Mot. 1987/88

Om datatekniken i samhällets vård och omsorg byggs upp så att informatio- K412

nen inte automatiskt blir tillgänglig för stora enheter utan baseras på mindre
system underlättas detta.

Datatekniken kan hota yrkeskunnandet

Den personal som arbetar med datorer inom hälso- och sjukvård, socialtjänst
och försäkringskassor löper en stor risk att förlora en del av sitt yrkeskunnande
om man i alltför stor utsträckning förlitar sig på datoriserade och
standardiserade mallar för att klara de dagliga uppgifterna. Manuell hantering
och personlig kontakt med människor kan aldrig ersättas av datorer.

Yrkeskunnandet måste vidmakthållas även i dataåldern. Förlorar vi denna
känsla och kunskap kommer vi inte att behärska våra arbetsuppgifter på ett
medmänskligt och riktigt sätt. Det sunda förnuftet får inte en chans att
utvecklas. Byråkratin kommer att ta överhanden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk sårbarhetsberedning
tillsätts1],

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om parlamentarisk medverkan i datautvecklingsarbetet1],

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om decentralisering av dataregistren1],

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om a) samköming av dataregister, b) personnummeranvändning
och c) försäljning av offentliga uppgifter ur samhällets
register,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utarbetande av etikregler m. m. för forskning
och statistikproduktion,

3. att riksdagen beslutar att datalagen 8 § första stycket skall ha
följande lydelse:

Förekommer anledning till misstanke
att en personuppgift som ingår
i ett personregister är oriktig eller
missvisande, skall den registeransvarige
utan dröjsmål företa
skälig utredning. En oriktig eller
missvisande uppgift skall rättas,
ändras eller uteslutas;

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om förslag till utvidgad sekretess för kvinnor som

utsätts för hot och trakasserier, 16

Mot. 1987/88

K412

Stockholm den 20 januari 1988

Ingbritt Irhammar (c)
Marianne Karlsson (c)
Bertil Fiskesjö (c)

Britta Hammarbacken (c)

' 1987/88:Fö511
21987/88:So225
3 1987/88:Jo750

Bengt Kindbom (c)
Gunilla André (c)
Elving Andersson (c)
Eva Rydén (c)

Karl Boo (c)

(att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om datatekniken och arbetsmiljön2],

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om utökad användning av datatekniken i miljöarbetet3],

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om datoriseringen i vårdarbetet2],

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om gallring av socialregistren2].