De praktisk-estetiska skolämnena

Motion 1992/93:Ub408 av Bengt-Ola Ryttar (s)

För att skolan skall nå bra resultat är det viktigt att
eleverna ges möjlighet att utvecklas så allsidigt som möjligt.

Hjärnforskningen har kunnat konstatera att den högra
hjärnhalvan rymmer förutsättningarna för att uppfatta
kroppspråk, imitera och att känslomässigt identifiera sig
med andra. I den vänstra hjärnhalvan ryms de funktioner
som hanterar språket, logik och analys.

Hos det lilla barnet är det den högra hjärnhalvan som
dominerar, kanske för att det lilla barnet har så oerhört
mycket att lära sig att den vänstra mera teoretiska
hjärnhalvan inte skulle klara den uppgiften. I sjuårsåldern
tar den vänstra över, men det är säkert så att högersidan
fortfarande behövs och kräver stimulans för att inlärning
och den personliga utvecklingen skall fungera på ett bra
sätt.

Den inriktning av skolan som regeringen har valt
innebär en ensidig satsning på teoretisk kunskap. Det finns
goda grunder att befara att denna inriktning är felaktig och
ineffektiv. Vid utövandet av praktisk-estetiska ämnen får
eleven omedelbart bekräftelse på om tanken (teorin) var
rätt eller fel, i andra ämnen kan det dröja årtionden innan
teorin prövas av verkligheten.

Det finns alltså goda skäl för uppfattningen att de
praktisk-estetiska ämnena är av stor betydelse för att eleven
skall utvecklas och ha framgång även i de teoretiska
ämnena. Deras ställning i skolan måste därför befästas; det
är synnerligen angeläget att så sker. Avsikten med förslaget
till kraftiga nedskärningar av de praktisk-estetiska ämnena
tycks vara den motsatta -- att försvaga dem och därigenom
också elevernas möjligheter till god inlärning och
självuppfattning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av de praktisk-estetiska
ämnena i skolan.

Stockholm den 12 januari 1993

Bengt-Ola Ryttar (s)