De svensk-finska institutionernas framtid

Motion 1988/89:Sf517 av Erkki Tammenoksa m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Sf517

av Erkki Tammenoksa m. fl. (s)

De svensk-finska institutionernas framtid

Den stora invandringen från Finland har inneburit att i Sverige lever
hundratusentals människor som har finskt ursprung. De finska invandrarna
har bildat föreningar och sammanslutningar för att vara tillsammans,
men senare för att behålla sitt språk och utveckla sin kultur. Under åren
har olika institutioner bildats för att bättre tillvarata dessa intressen. Det
svenska samhället, både stat och kommuner, har på ett utmärkt sätt gett
sitt stöd till denna verksamhet. Den finska staten har bidragit av eget
intresse för sina medborgare med ett omfattande stöd för de finska
invandrarnas strävanden i olika sammanhang. Sverige och Finland har ett
mångsidigt samarbete beträffande de finska invandrarfrågorna. Detta förhållande
har pågått i decennier. Bilden håller emellertid på att förändras.
De svenska medborgarnas antal av de finskfödda är nu större än de finska
medborgarnas. De finska invandrarorganisationerna anser sig vara svenska
folkrörelser och flera av de speciella finska institutionerna är organiserade
som motsvarande svenska institutioner. Under tiden håller Finland
på att avveckla sitt stöd eller har aviserat detta och det har inte sällan
uppstått en situation där Finland av svenska staten har krävt ett stöd som
motsvarar det stöd som den finska staten gett. Detta uppfattas ibland på
den svenska sidan som utpressning, men borde inte uppfattas som en
sådan eftersom Sverige efter alla år successivt borde överta huvudansvaret
när det gäller de ekonomiska åtagandena.

Stora framsteg har gjorts under de senaste åren: Vi konstaterar med
glädje att i årets budgetproposition (1988/89) föreslås inrättande av en
professionell finskspråkig teaterensemble. SÖ kommer med en slutrapport
angående utvärderingen av den pedagogiska utvecklingsverksamheten på
högstadiet som har pågått i 14 kommuner. När det gäller vuxenutbildning
bör två finska folkhögskolor i Haparanda och Axelvalla nämnas. Samarbetsgruppen
mellan länderna för att lösa de invecklade sociala frågorna
som pensioner etc fortgår. Samarbetet mellan regeringar i båda länderna
fortsätter avseende invandrarforskning och kulturfrågor. Speciellt bör
nämnas att en av de svåraste frågorna, nämligen den finska arbetspensionens
och den övriga inkomstens beskattning i Sverige, fick sin lösning tack
vare finansministerns resoluta ingripande som resulterade i ett riksdagsbeslut.
Sveriges Radios och TV:s finska program har utökats etc.

Det finns emellertid sakfrågor som väntar på sin lösning:

TV-sändningar mellan länderna vilka för närvarande behandlas i samråd
mellan båda ländernas regeringar, skolfrågan, den nordiska rösträtten i

riksdagsval och vissa sociala frågor och kulturfrågor, men speciellt måste
nämnas den ekonomiska situationen beträffande Finlands Hus-stiftelsen i
Stockholm och Arkivet för Sverigefinnar och Finlandssvenskar.

Allmänt kan man konstatera att det återstår mycket för att det Finska
språket skulle få en jämlik ställning med de övriga nordiska språken. Detta
förhållande återspeglas även i Sverige trots att nämnda framsteg har gjorts.
Det olyckliga resonemanget med jämförelser med andra invandrargrupper
i Sverige borde vara ett avslutat kapitel eftersom varje invandrargrupp har
sina egna behov och mål.

De finska invandrarnas antal, den gemensamma historien, det Finska
språket som ett levande inslag i Sverige under århundraden är faktorer
som börjar vinna plats i majoritetsbefolkningens medvetande. Därför
anser vi att en översyn bör göras avseende svenska statens ekonomiska
åtaganden för Sverigefinnars institutioner, med speciell inriktning på institutioner
vilka får stöd både från Sverige och Finland.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de sverige-Finska
institutionernas ekonomiska situation i syfte att trygga deras existens
inför framtiden.

Stockholm den 24 januari 1989

Erkki Tammenoksa (s)

Lahja Exner (s)

Lena Boström (s)

Monica Öhman (s)

Bruno Poromaa (s)

Sinikka Bohlin (s)
Lars Ulander (s)
Sven Lundberg (s)

Mot. 1988/89
Sf517

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

16