De transnationella företagen 1989/90

Motion 1989/90:N323 av Inger Schörling m.fl. (mp) M

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N323

av Inger Schörling m.fl. (mp) M

De transnationella företagen 1989/90

N323-327

En av de viktigaste aktörerna i världsekonomin är de transnationella företagen.
De har ofta makt och möjligheter som vida överträffar enskilda staters.
De transnationella företagen är ofta också ett instrument för överföring av
resurser och vinster från de fattiga länderna till de rika. De transnationella
företagen var t.ex. instrumentella i den s.k. Gröna revolutionen som innebar
en industrialisering av tredje världens jordbruk. Den Gröna revolutionen innebar
i praktiken att arbetstillfällen överfördes från tredje världen till de industrialiserade
länderna och att de fattiga bönderna i tredje världen tvingades
bort från den enda tillgång de hade - den egna jorden - och in till slumområdena
kring de stora städerna. Det är också stora transnationella företag
som nu som bäst är i färd med att hugga ner stora delar av regnskogarna i
Latinamerika och Asien. På grund av de transnationella företagens betydelse
och snabba tillväxt borde regelbundet deras omfattning och utbredning
redovisas och diskuteras. Denna redovisning borde omfatta såväl Sverige de
svenska och utländska transnationella företagen har ju en mycket omfattande
utbredning i Sverige - som världen som helhet.

Det finns material om de transnationella företagen inom FN:s center för
transnationella företag, inom OECD och flera andra internationella organisationer.
Industridepartementet ger sedan ett antal år tillbaka en summarisk
redovisning av omfattningen av internationella investeringar från svensk
sida och utländska investeringar i Sverige i sin årsrapport Svensk industri
och industripolitik". Denna redovisning är dock alltför summarisk för att
kunna utgöra underlag för något politiskt ställningstagande. Statistiska Centralbyrån
har också visst material på detta område. Vad som krävs är regelbundna
sammanfattande översikter där de transnationella företagens storlek
och utbredning redovisas i absoluta siffror såväl som i relativa tal - inom Sverige
samt globalt.

De transnationella företagen har kunnat växa genom enastående privilegier-
som särskilda bank- och skatteparadis, frizoner med superbillig arbetskraft
och inte minst genom en särskild helt okontrollerad internationell kreditmarknad
där de transnationella företagen kunnat finna obegränsade medel
för sina internationella investeringar. Enligt miljöpartiets uppfattning
finns det inga skäl varför vissa företagsformer skall gynnas framför andra.
Därför bör de transnationella företagens privilegier avvecklas. Som ett

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr N323327

första steg kräver miljöpartiet att en systematisk kartläggning av de transna- Mot. 1989/90

tionella företagens privilegier sker. Detta kan ske inom enskilda länder och N323

genom särskilda satsningar i internationella fora som OECD, FN osv.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det årligen
bör tas fram och offentliggöras redovisningar över de transnationella
företagens omfattning och utbredning samt att dessa uppgifter
bör ställas i relation till andra variabler som enskilda länders ekonomiska
styrka, andra företagsformers omfattning m.m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att initiativ
bör tas - såväl inom Sverige som i lämpliga internationella organisationer
- för att få till stånd en kartläggning av de transnationella företagens
olika privilegier.

Stockholm den 25 januari 1990
Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp) Per Gahrton (mp)

2