Deltidsanställning

Motion 1999/2000:A725 av Marie Granlund (s)

Arbetstiden minskar stadigt i takt med att produktiviteten ökar. Den som
i dag jobbar heltid arbetar under ett år ungefär hälften så många avlönade
timmar som man gjorde i Sverige för hundra år sedan.

Med längre semestrar, föräldraledighet, kortare arbetsveckor och arbets-
dagar har vi stadigt minskat vår arbetstid och ökat fritiden. Utvecklingen mot
kortare arbetstid har varit en del av det framväxande välfärdssamhället. Mer
tid finns över till familj och vänner, mer tid till fritidsintressen, kultur-
och
föreningsliv. Kortare arbetstid har givit oss ett rikare liv.

Det är nu dags att ta ytterligare steg mot en kortare arbetstid. Företag och
kommuner där försök har gjorts med kortare arbetstid har ofta upplevt
positiva effekter. Stress, frånvaro, sjukdom och arbetsskador har minskat.

Arbetstiden kan användas som ett instrument på den enskilda arbetsplatsen
för en bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö och en bättre arbetsorganisation.
Men en minskning av arbetstiden får inte leda till minskade ambitioner i
andra delar av utvecklingen mot det goda arbetet.

Samtidigt som åtskilliga önskar förkorta sin arbetstid vill tiotusentals,
mestadels kvinnor, öka sin arbetstid från deltid till heltid för att därigenom
öka sina inkomster.

Ofrivilliga deltider är ett köns-, klass- och åldersrelaterat problem. Detta
tydliggörs i den studie "Förändring av arbetstider och anställningsformer på
olika delar av arbetsmarknaden", som presenterades av LO:s löne- och
arbetslivsenhet i mars 1998. Om deltidsarbete definieras som en arbetstid på
34 timmar i veckan eller mindre, så arbetade i januari 1998, 50 % av LO:s
kvinnor deltid - därav hade 17 % en vanligen arbetad tid understigande 25
timmar. Bland LO-männen arbetade bara 9 % deltid. Bland TCO-kvinnorna
arbetade 30 % deltid och bland SACO:s kvinnor 21 %. Bara 6 % av TCO:s
och SACO:s män arbetar deltid.

Andelen deltidsarbetande unga kvinnor har ökat kraftigt under 1990. I
början av 1990-talet arbetade knappt 30 % av LO-kvinnorna, i åldrarna under
25 år, deltid. Nu är andelen 53 %. Förändringen bland övriga åldersgrupper
har däremot varit måttliga. Detsamma gäller männen inom LO, vars arbetstid
i genomsnitt bara minskat med en halvtimme under 1990-talet.

Den ofrivilliga korta arbetstiden innebär att många får lägre inkomst än de
annars skulle ha haft. 1997 var det ungefär 350 000 personer som arbetade
mindre än de skulle vilja göra. Av dessa 350 000 personer var 250 000
kvinnor.

Inkomstskillnaderna i samhället ökar jämfört med om alla kunnat arbeta i
den omfattningen som de själva önskat. Möjligheterna till en egen ekonomi
och egen försörjning minskar. De ofrivilligt deltidsarbetande kvinnorna blir
beroende av make/sambo eller av samhället. Den som är fast anställd är
numera utesluten från möjligheten att deltidsmarkera längre än en a-kasse-
period. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är oftast inte anpassade för
deltidsarbetslösa. Det är svårt att gå en utbildning för den som deltidsmarke-
rar eftersom det är svårare att planera och de flesta arbetsmarknadsutbild-
ningar är på heltid. För att en deltidsarbetslös ska kunna finansiera sitt
deltagande i Kunskapslyftet, med särskilt utbildningsbidrag och få lånedelen
av det särskilda vuxenstudiestödet, så måste han/hon säga upp sig från sin
fasta anställning.

Den ny arbetsrätten innebär en företrädesrätt för deltidsanställda till högre
sysselsättningsgrad men arbetsgivarna måste också bli mer lyhörda för krav
på arbetstiderna. Den av regeringen tillsatta Deltautredningen, Utredningen
om deltidsarbeten, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning, föreslår flera
åtgärder för att den deltidsarbetslösa ska kunna utöka sin arbetstid. Det är
många vällovliga förslag. Det är emellertid viktigt att också sätta press på
arbetsgivaren.

Regeringen bör noga följa utvecklingen beträffande förekomsten av ofri-
villig deltidsanställning. En utvärdering bör göras av hur arbetsrättens regler
om företrädesrätt till utökad arbetstid verkar i praktiken. Om inte situationen
förbättras bör regeringen ta initiativ till överläggningar mellan berörda
fackliga organisationer och motsvarande branschorganisationer.

Ambitionen ska vara att heltidsanställning är en rättighet, deltidsanställ-
ning en möjlighet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om deltidsanställning.

Stockholm den 29 september 1999

Marie Granlund (s)