Deltidsarbete i annat EU- eller EES-land vid deltidssjukskrivning i Sverige

Motion 2005/06:Sf273 av Håkan Larsson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över den svenska lagstiftningen vad avser skyddet av svensk sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och föräldrapenninggrundande inkomst (FGI).

Motivering

Enligt EG-förordning 1408/71 kan man bara vara socialförsäkrad i ett land åt gången. Det förekommer dock att personer som är deltidssjukskrivna i Sverige, på tillfällig basis samtidigt vill arbeta deltid i annat nordiskt/EU-land. Denna typ av arbetssituation är idag omöjlig då man omedelbart vid arbete i annat land åker ur den svenska socialförsäkringen och in i det andra landets motsvarighet.

Exempel 1, tillfälligt arbete utomlands vid sjukskrivning:

En finländsk medborgare, permanent bosatt och heltidsanställd i Sverige, blir sjukskriven på 25 %. Hon arbetar fortfarande 75 % i Sverige. Hon önskar jobba tillfälligt 75 % i Finland för att testa om hon trivs i Finland inför en eventuell återflytt dit senare i livet.

Det som skulle hända idag om hon skulle sätta denna önskan i verket är att hon skulle komma att omfattas av den finska socialförsäkringen i stället för den svenska så snart hon påbörjar ett arbete i Finland, oavsett detta arbetes omfattning. Således skulle utbetalningen av den svenska sjukpenningen upphöra och hon skulle bara få inkomster från den 75 %-tjänst hon har i Finland. Skulle sedan hennes hälsotillstånd försämras skulle sjukpenning utbetalas enbart från Finland, men då baserad på inkomsten från en 75 %-tjänst i stället för som tidigare från en 100 %-tjänst i Sverige. Hon skulle således drabbas av en betydande inkomstreduktion.

Utöver detta exempel utgör regeln att man omedelbart vid arbete i annat EU/EES-land skrivs ut från den svenska Försäkringskassan en avskräckande faktor då exempelvis arbetslösa ska överväga att ta ett arbete i ett grannland. En timmes arbete i ett grannland kan utradera alla upparbetade rättigheter i Sverige på ett sätt som i vissa fall ter sig orimligt.

Exempel 2, flytt och arbete vid sjukskrivning:

En svensk medborgare har under en tid arbetat i Norge, men blev efter uppsägning till följd av konkurs sjukskriven i Norge på 100 %. Under sjukskrivningen flyttar personen tillbaks till Sverige, men får efter kort tid sin sjukskrivning reducerad till 50 %. Den 50 %-iga sjukpenningen från Norge bör nu kompletteras med a-kassa på 50 %. För att personen ska kunna beviljas a-kassa från Norge, så krävs det att han/hon står till den norska arbetsmarknadens förfogande. För att a-kassa ska kunna erhållas från Sverige krävs det att han/hon har arbetat något i Sverige först. I denna situation har det visat sig väldigt svårt att få klara besked om vad som gäller, dvs. vilket land (om något) som ska betala ut a-kasseersättning till den arbetssökande.

Skulle personen sedan erhålla ett arbete på 50 % i Sverige skulle sjukpenningen från Norge omedelbart upphöra, eftersom Sverige då tar över som socialförsäkringsland. Detta innebär också att hans/hennes inkomst reduceras, dels därför att det inte går att söka arbete i Sverige på 100 % om man är arbetsoförmögen till 50 % (enligt norsk bedömning), dels om man får ett arbete på 50 % i Sverige och sedan blir medicinskt sämre och behöver öka sjukskrivningsprocenten. Den nya svenska sjukpenningen grundar sig då enbart på den inkomst han/hon har i Sverige, dvs. på 50 % arbete.

Exempel 3, Föräldrapenning:

En isländsk kvinna bosatt i Sverige önskar göra uppehåll i sin svenska föräldrapenning för att kunna arbeta på Island i en månad, för att därefter återgå till föräldrapenning på sjukpenningnivå från Sverige. Detta har visat sig omöjligt då arbetet på Island innebär att Island övertar rollen som socialförsäkringsland, dvs. vid återkomsten till Sverige efter en månad har kvinnan bara rätt till föräldrapenning på lägsta nivå. Visserligen finns det en skyddsperiod i föräldraförsäkringen som innebär att den föräldrapenninggrundande inkomsten (FGI) är skyddad till dess att barnet fyllt ett år, men detta förutsätter att kvinnan är tjänstledig för vård av barn. I och med att hon arbetar på Island så är hon dock inte tjänstledig för vård av barn. Hon får alltså ingen svensk föräldrapenning på sjukpenningnivå efter hemkomsten från Island. Hennes sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kommer också att vara nollad efter hemkomsten från Island, dvs. hon kommer inte att kunna få någon sjukpenning från Sverige.

En översyn av lagstiftningen bör snarast ske för att i framtiden undvika problem som berörs i den här motionen.

Stockholm den 29 september 2005

Håkan Larsson (c)