Demokrati i Bangladesh

Motion 2007/08:U223 av Hans Linde m.fl. (v)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige för egen del och som medlem av EU kraftfullt uttrycker sitt stöd till återgång till demokratiskt styre i Bangladesh.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige för egen del och som medlem av EU kraftfullt bör driva frågan om ett stopp för politiskt motiverade arresteringar och fängslanden i Bangladesh.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i internationella forum aktivt bör protestera mot IMF:s och Världsbankens inblandning i bangladeshisk politik och i internationella forum bör framföra att den junta som för tillfället sitter vid makten inte har demokratiskt mandat att genomdriva omfattande ekonomiska strukturförändringar.

2Bangladeshs demokrati satt ur spel

Bangladesh är idag ett land där demokratiska institutioner och rättigheter är satta ur spel. Inför parlamentsvalen som skulle ha hållits 2006 utbröt oroligheter i många delar av landet, som i mångt och mycket berodde på det regerande Bangladesh National Partys agerande att fylla den apolitiska interrimsregering – som enligt landets konstitution ska regera under de tre månaderna innan val ska hållas – med sitt eget partifolk. Detta agerande föranledde spekulationer om kommande valfusk, vilket allvarligt underminerade processen.

Sedan januari 2007 sitter en teknokratregering, Caretaker Government, vid makten. I praktiken är dock regeringen uppbackad av militären, och det är hos militären den egentliga makten ligger. Teknokratregeringen fungerar i nuläget bara som en civil fasad för militärens styre.

Sedan teknokratjuntan tagit makten har allvarliga inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter ägt rum. Tusentals personer har arresterats. Anmärkningsvärt är att landets främsta oppositionsledare, Sheikh Hasina, är arresterad och har nekats borgen. Ett fullständigt demonstrationsförbud råder. Tidvis har förbud rått mot politiska möten inomhus. Nu hävdar regeringen att man mjukat upp begränsningarna mot inomhusmöten, och man tillåter i nuläget möten med färre än 50 personer närvarande.

Samtidigt har man infört andra begränsningar i mötesfriheten, t.ex. att arrangörer av möten tvingas be polisen om tillstånd. Polis och medlemmar av säkerhetstjänsten gör frekventa besök hos de politiska partiernas kontor. Sverige bör som stat för egen del och som medlem av EU kraftfullt uttrycka sitt stöd till återgång till demokratiskt styre i Bangladesh. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Sverige bör också för egen del och som medlem av EU kraftfullt driva frågan om ett stopp för politiskt motiverade arresteringar och fängslanden i Bangladesh. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3Brutal nyliberalism under militärstyret

Tvärtemot vad regeringen själv hävdar kan teknokratregeringen knappast betecknas som neutral. Samtidigt som politiska partier och fackrörelsers verksamhet begränsas och protester förbjuds, genomdrivs en brutal nyliberal politik påhejad av IMF och Världsbanken. Man fortskrider i snabba privatiseringsplaner, som drabbar bl.a. jute-, textil-, telekom-, bank- och flygsektorerna. Stängningen av fyra statliga juteindustrier har lämnat 14 000 arbetare utan försörjning. Vidare genomförs massiva rivningar av bostäder i storstädernas slumområden. Detta sker trots att regeringen inte har något som helst demokratiskt mandat att genomdriva strukturförändringar. Västvärlden bär stor skuld till den nuvarande situationen då man uppmuntrar utförsäljningarna av statlig egendom under juntastyret.

Sverige bör i internationella forum aktivt protestera mot IMF:s och Världsbankens inblandning i bangladeshisk politik och i internationella forum framföra att den junta som för tillfället sitter vid makten inte har demokratiskt mandat att genomdriva omfattande ekonomiska strukturförändringar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 25 september 2007
Hans Linde (v)
Marianne Berg (v)	Lena Olsson (v)
Gunilla Wahlén (v)	Alice Åström (v)