Demokratin nu och i framtiden

Motion 2001/02:U313 av Lars Hjertén (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av legitimitet och ökad demokrati.

Motivering

Innehållet i biskop Tomas frihetssång, som på nutidssvenska börjar: Frihet är det bästa ting som sökas kan all världen kring, är lika aktuellt i dag som då den skrevs som en kampsång under Engelbrekts fälttåg på 1400-talet. Men även om kravet på frihet är detsamma är omvärlden helt annorlunda nu än för 500 år sedan. Visserligen fanns redan då olika friheter, såsom kvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid och slaveriet var avskaffat sedan länge, men friheten för en svensk man eller kvinna var mycket begränsad. Man var helt bunden till hemmet och de flesta hade en arbetsbörda som var mycket betungande. Demokrati var dessutom ett okänt begrepp.

I vår tid gäller demokratin som rättesnöre för samhället likaväl som för alla medborgare. Den allmänna rösträtten, som firar 80-årsjubileum i år, är grunden för demokratin, men det räcker inte med att man anordnar allmänna val för att ett land skall betraktas som demokratiskt. Det krävs dessutom ett engagemang från allmänheten i de frågor som beslutas om i politiska församlingar.

Man bör därvid beakta skillnaden mellan demokrati och legitimitet. Ett beslut kan mycket väl vara fattat i demokratisk ordning, men ändå sakna legitimitet. Ett exempel på detta är tillkomsten av regionen Västra Götaland, som visserligen skedde genom ett riksdagsbeslut men där allmänheten, i varje fall i f.d. Skaraborg, saknar förtroende för regionen. En statsvetenskaplig forskning, som följt hela beslutsprocessen, har dragit samma slutsats, nämligen att regionen saknar legitimitet.

Om politiska församlingar fattar beslut som går tvärt emot medborgarnas önskemål undergrävs förtroendet för politiken och politiskt arbete, vilket är ett hot mot demokratin. Därför är det viktigt att engagera människor och visa att alla har möjlighet att påverka viktiga beslut.

I demokratiutredningen talar man om vikten av samlingslokaler där människor kan träffas för att samtala om viktiga frågor. Lokaler som är öppna för alla finns i ganska stor utsträckning över hela landet, men det saknas lokaler i de större städernas förorter. För att motverka en eventuell brist på samlingslokaler är det viktigt att befintliga lokaler görs tillgängliga för allmänheten; även för människor som inte är föreningsanslutna. Skolor, församlingshem och idrottslokaler kan komplettera bygdegårdar och andra mer eller mindre offentliga lokaler.

Vi har på senare tid påmints om att demokratin inte är ohotad, trots att den har vunnit många segrar. Hundratals ungdomar iklädda rånarluvor förstörde butiker och restauranger på Göteborgs paradgata under EU-toppmötet i juni i år, medan andra med våld försökte hindra poliserna i deras arbete för att upprätthålla lag och ordning och i en fruktansvärd terrorattack mördades tusentals människor i New York den 11 september.

Dessa händelser visar att demokratin inte är en gång för alla given. Den måste erövras av varje ny generation. Uppgiften kan förefalla gigantisk men är nödvändig, eftersom alternativen är oacceptabla. Skolans roll är viktig. Demokratisk fostran skall genomsyra all undervisning och inte hänvisas till ett särskilt ämne på schemat. Det skall också ges en verklig möjlighet att påverka de beslut som fattas i skolan, särskilt för dem som berörs av besluten. Det gäller alla som arbetar i skolan, inte minst eleverna.

Kunskapen om olika våldsideologier har visat sig vara otillräcklig. Nazismen och kommunismen har fortfarande anhängare i vårt land. Särskilt allvarligt är det när ungdomar faller för idéer och ideologier som inte accepterar alla människors lika värde och som ser våldet som en acceptabel metod när det gäller att påverka samhället.

I de politiska församlingarna måste en större öppenhet till för att ge allmänheten möjlighet att påverka besluten. Demokratin måste ges verktyg för att fungera i praktiken. Sammanträden, som i dag är slutna, kan göras tillgängliga för alla intresserade. Men ännu viktigare är att visa medborgarna att man är intresserad av deras åsikter genom att ge möjlighet till åsiktsutbyte då ännu inga beslut är fattade.

Stockholm den 4 oktober 2001

Lars Hjertén (m)