Den ekonomiska brottsligheten

Motion 1989/90:Ju622 av Anders Svärd m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ju622

av Anders Svärd m.fl. (c)

Den ekonomiska brottsligheten

Under början och mitten av 1980-talet genomdrevs i riksdagen ett antal lagar
som tog sikte på att bekämpa ekonomisk brottslighet. Från många håll bl.a.
från centern - riktades kritik mot de allvarliga brister som förelåg i det
material som låg till grund för riksdagens beslutsfattande.

Kritiken sköt in sig på flera områden. Ett exempel var den bristande respekten
för rättssäkerheten som demonstrerades både från Eko-kommissionens
och den socialdemokratiska regeringens sida. Vidare utgick förslagen
till nya lagar alltför mycket från obevisade teser, medan den empiriska grunden
nästan helt lyste med sin frånvaro. De avgränsningar sorn gjordes mellan
ekonomisk och annan brottslighet var också föremål för ifrågasättanden.

Ett särskilt allvarligt förhållande i samband med de aktuella lagarnas tillkomst
var den politiska oenighet som visades. Det var lätt för allmänheten
att få en känsla av att det mer handlade om politisk strid för dess egen skull
än om seriösa strävanden att komma tillrätta med brottslig verksamhet.

Detta påverkade negativt respekten både för lagar och lagstiftare.

Brottsförebyggande rådet har gett ut en forskningsrapport. Eko-brott,
Eko-lagar och Eko-domstolar, som ett led i en rättspolitisk utvärdering av
lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet. Rapporten innehåller på punkt
efter punkt bekräftelser på den kritik och de ifrågasättanden som förekom i
samband med lagarnas tillkomst.

All brottslighet skall bekämpas. Om någon tillskansar sig andras pengar
genom stöld eller genom att begå Eko-brott har egentligen ingen avgörande
betydelse. I båda fallen är det viktigt - inte minst för den allmänna laglydnadens
skull - att samhället reagerar snabbt, effektivt och tydligt.

Tveklöst är det så att formerna för brottslig verksamhet har utvecklats.
Datorn har kommit att öppna nya möjligheter för den som saknar egna hindrande
värderingar mot att begå brott. I stället för kofot kan dagens tjuv använda
sin dator och sina datakunskaper.

Oftast är databrottslingen en s.k. insider. Han/hon stjäl från sin arbetsgivare
med datorn som arbetsverktyg. Uppgifter från undersökningar som genomförts
av BRÅ visar att hela 80 % av denna typ av brott begås av insiders.
Ungefär lika många kvinnor som män uppträder som databrottslingar vilket
också avviker från det normala mönstret där män alltid varit kraftigt överrepresenterade.

Försäkringsbedrägeri är en brottsform som har ökat kraftigt i omfattning.

BRÅ-statistik visar att var tionde skadeanmälan är en bluff. På detta sätt
drabbas försäkringsbolagen av kostnader på en miljard, kostnader som givetvis
i sista hand drabbar försäkringstagarna. Sätten att lura till sig försäkringspengar
varierar men en grundläggande förutsättning är den avsaknad
av normer och respekt för andras egendom som breder ut sig.

Statsåklagare Bengt Strömberg säger i en tidningsintervju: EKO-brott lönar
sig - skärp straffen. Statsåklagaren påstår bl.a. i intervjun att myndigheter
är naiva och släpphänta och att det krävs bättre lagstiftning, strängare
straff och större resurser till polis och åklagare för att komma åt brottslingarna,
men han pekar också på det personliga ansvaret som en viktig faktor.
Alltså ytterligare ett belägg för normernas betydelse för en effektiv och konsekvent
brottsbekämpning.

Enligt centerpartiets uppfattning är tiden nu mogen för en översyn av de
lagar som tillkom under 80-talet och som hade sin inriktning mot den ekonomiska
brottsligheten. Frågor som bör belysas är t.ex. rättssäkerhetens tillvaratagande
, effekter - positiva och negativa - av avgränsningen mellan EKObrott
och andra brott, de olika nya lagarnas relevans i dagens situation och
om det finns något behov av speciella EKO-domstolar. Ett särskilt studium
bör också ägnas åt frågan om de aktuella lagarna har ökat eller minskat det
allmänna rättsmedvetandet.

De områden som enligt centerns uppfattning behöver granskas är av en
sådan vikt och omfattning att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt
sammansatt kommmitté för att fullgöra uppdraget. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppgift att göra en översyn av de speciella EKO-brottslagar
som tillkom under 80-talet.

Stockholm den 22 januari 1990

Anders Svärd (c)

Bertil Fiskesjö (c) Bengt Kindbom (c)

Martin Olsson (c) Stina Eliasson (c)

Ingbritt Irhammar (c) Birger Andersson (c)

Rosa Östh (c) Hugo Andersson (c)

Kjell Ericsson (c)

Mot. 1989/90
Ju622

8