Den gymnasiala yrkesutbildningen

Motion 1989/90:Ub278 av Isa Halvarsson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Ub278

av Isa Halvarsson (fp)

Den gymnasiala yrkesutbildningen

Försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan
startades höstterminen 1988 endast några månader efter det att riksdagen
fattat sitt beslut. För de flesta av de föreslagna utbildningarna fanns inga
kursplaner.

Planerna inskränkte sig till att vara rubriker utan substantiellt innehåll.
Folkpartiet varnade för ett så snabbt igångsättande. Eleverna hade gjort sina
preliminära val i februari månad 1988 och de slutliga valen den 15 april alltså
långt innan riksdagen fattade beslut om försöksverksamheten. Enligt
det beslut som riksdagen fattade, erbjöds eleverna alltså en utbildning i tre
år utan att ha full klarhet i vad utbildningen skulle innehålla. Detta måste
betecknas som en stor nonchalans mot eleverna. Framförallt elever på den
treåriga omvårdnadslinjen i Värmland känner sig nu lurade. När eleverna
sökte till gymnasiet ville de gå den tvååriga vårdlinjen med sikte på att bli
undersköterska/mentalskötare. Den linjen försvann i Värmland med anledning
av försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade gymnasieutbildningar.

Eleverna hade inget val, de fick antingen acceptera eller göra något helt
annat. De fick inte veta om att den information de fått om vårdlinjens dubbla
kompetens nu inte längre gällde för den nya linjen. För eleverna och deras
föräldrar är det obegripligt att en utökning av utbildningens längd med ett
helt år skall kunna resultera i försämrad kompetens. De missnöjda eleverna
menar att utbildningen innehåller för stora inslag av social service och för
lite psykiatri. De vill nu att linjen skall utformas så att de också får kompetens
för att arbeta inom den psykiatriska vården. Jag menar att man inom
försöksverksamhetens ram borde kunna gå dessa elever till mötes. De har
otvivelaktigt kommit i kläm i och med att försöksverksamheten kom igång
så snabbt att skolorna aldrig hann ge eleverna ordentlig information.

Försöksverksamhet på skolans område innebär alltid påfrestningar och
hårt arbete för alla inblandade, men det är direkt skadligt om så många elever
känner sig lurade och manipulerade av Myndighetssverige. Man borde
kunna göra undantag för dessa elever som gått in i utbildningen under falska
förespeglingar. Möjligheter måste finnas att utforma linjen under en övergångsperiod,
så att eleverna får sin utlovade kompetens. Den tvååriga vårdlinjen
finns ju kvar på de ställen i landet som inte bedriver försöksverksamhet
med treårig yrkesinriktad utbildning inom vårdområdet. Denna kortare

utbildning förbereder för arbete såväl inom somatisk hälso- och sjukvård
som för psykiatrisk vård. Den ger idag en annan formell kompetens än omvårdnadslinjen,
vilket helt naturligt upprör vårdelever i Värmland.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om olikheter i kompetensgivning för vårdelever i försöksverksamheten
med den gymnasiala yrkesutbildningen.

Stockholm den 23 januari 1990

Isa Halvarsson (fp)

Mot. 1989/90
Ub278

6