Den konstnärliga utbildningen i Göteborg

Motion 1988/89:Ub545 Ingela Mårtensson m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Ub545

Ingela Mårtensson m.fl. (fp)

Den konstnärliga utbildningen i Göteborg

Utbildningen för skådespelare och sångare vid Teater- och Operahögskolan
i Göteborg är på väg att urholkas. Det fattas närmare en miljon kronor för
att skolan ska kunna fullfölja sin utbildningsplan. För att få budgeten att gå
ihop tvingas skolan slopa det ena utbildningsmomentet efter det andra - utan
kompensation. Nedskärningarna är nu så påtagliga att arbetsgivarna,
teatrarna, reagerar.

Detta stod att läsa i Göteborgs-Posten i december 1988.

Folkteatern och Stadsteatern har också i skrivelser till Göteborgs universitet
varnat för riskerna med att lämna eleverna utan kunskaper i vissa ämnen.
Om teatrarna inte kan förutsätta att eleverna har erforderliga grundkunskaper,
kommer man att vara ytterst tveksam till att anställa elever direkt från
Göteborgsskolan. Vi ser det som en självklar rättighet för unga människor att
få den utbildning som förväntas av såväl dem själva som den professionella
teatern.

Vissa utredningar tyder på att Teaterhögskolorna i Malmö och Stockholm
har ungefär 10 000 kronor mer per elev och termin än vad Göteborg har.
Göteborgsskolan har i dag något över fem miljoner att röra sig med. Det är
mellan 600 000 och 800 000 kronor mindre än vad Stockholm och Malmö
har.

Göteborgs universitet har också i sina anslagsframställningar för budgetåren
88/89 och 89/90 framhållit att ett av deras högst prioriterade förslag är
förstärkning av resurserna för konstnärliga utbildningar.

Göteborgs universitets krav vad gäller konstnärlig utbildning är inte
tillgodosedda i årets budgetproposition. Skillnaderna mellan t.ex. Stockholm
och Göteborg kvarstår. Trots att elevunderlaget för de olika konstnärliga
utbildningslinjerna inte skiljer sig så kraftigt, så har Stockholm mer än tre
gånger så många professurer jämfört med Göteborg.

Därutöver har Stockholm vissa fördelar av det centraliserade konst- och
kulturlivet. Rekryteringen av lärare till Stockholm är lättare än till Göteborg
och Malmö. Därför behövs gästlärare och studieresor. Dessa förhållanden
måste ses över.

Vi föreslår att regeringen får i uppdrag att förstärka resurserna till de
konstnärliga utbildningarna i Göteborg i enlighet med universitetets krav.
Finansieringen bör ske genom en omfördelning inom anslaget för Utbildning
för kultur- och informationsyrken.

9

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de konstnärliga utbildningslinjerna vid universitetet
i Göteborg.

Stockholm den 20 januari 1989

Ingela Mårtensson (fp)

Kerstin Ekman (fp) Erling Bager (fp)

Kenth Skårvik (fp)

Mot. 1988/89
Ub545

10

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de konstnärliga utbildningslinjerna vid universitetet i Göteborg.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de konstnärliga utbildningslinjerna vid universitetet i Göteborg.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.