Den kooperativa företagsformen

Motion 1998/99:N229 av Kenneth Johansson (c)

Intresset för den kooperativa idén är stort i Sverige och
Europa. Denna tredje vägens möjlighet har vuxit sig stark i
en tid då den offentliga sektorn har ekonomiska svårigheter
och då antalet arbetstillfällen inom det privata näringslivet är
i sjunkande. Människor som vill bo kvar och utveckla sin
bygd ser den kooperativa företagsformen, med
demokratitanken, en medlem en röst, som en form som hör
framtiden till.

Dalarnas län är av historia och tradition ett kooperativt län. Detta beror på
länets starka folkrörelsetradition. Här har samverkan och samarbete alltid
varit hedersord. Begrepp som byalag, fäbodlag, såglag, gruvlag, hyttlag,
bergslag, kyrkbåtslag och andelsmejerier minner om detta. I länet har med
stöd av Kooperativ utveckling Dalarna under den senaste tioårsperioden
många nya kooperativa företag startats. I Dalarna finns goda förutsättningar
för att skapa nya arbetstillfällen via den tredje vägens möjligheter.
Kooperativt företagande har en potential och en viktig funktion. Det
kooperativa företagandet bör, enligt min mening, ges bättre förutsättningar
att utvecklas.

Problem med a-kasseersättning

Den 28 maj 1998 beslöt riksdagen anta regeringens
proposition 1996/97:107 om en allmän och sammanhållen
arbetslöshetsförsäkring. Inom den nykooperativa sektorn
innebar den nya lagstiftningen att medlemmar i små arbets-
eller personalkooperativ borde ha fått större möjligheter att
få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. (I ett arbets-
eller personalkooperativ är medlemmen både delägare och
arbetstagare.) I praktiken tolkar dock fortfarande a-kassorna
att medlemmar som sitter i arbets- eller
personalkooperativets styrelse eller tecknar föreningens
firma är företagare och därmed avstängda från a-kassan.
Detta är naturligtvis ett stort hinder för arbetslösa att starta
kooperativ och därmed skapa nya arbetstillfällen.

Detta bör ges regeringen till känna.

Riskkapital

Människor i glesbygd ser ofta samarbetstanken som en
möjlighet att ordna sysselsättning och social service.
Kooperativa lösningar har nått en stor framgång i Dalarna
både avseende social service och nya arbetstillfällen. Dessa
kooperativa företag är ofta små (3-5 pers.) och finns inom en
lokal eller regional marknad. För att starta dessa kooperativa
företag behövs riskkapital. Ofta rör det sig om mindre
summor. Möjligheterna för små ekonomiska föreningar är
tyvärr begränsade. Därför bör ökade möjligheter till ett
lokalt/regionalt riskkapital för kooperativa företag prövas.
Detta bör ges regeringen till känna.

Dalarna försökslän för skattelindringar för nystartade kooperativ

I Europa, bl.a. i Italien och Spanien, finns flera exempel på
skattelindringar för att stimulera tillskapandet av kooperativa
företag och därmed nya arbetstillfällen på en lokal/regional
marknad. För att stimulera nyskapandet av nya kooperativa
företag föreslår jag att Dalarna får bli ett försökslän för att ge
skattelättnader, under t.ex. två år, för nystartade kooperativ i
länet.

En utvärdering görs därefter. Det bör kunna inrymmas som en del i de
regionala tillväxt/utvecklingsavtalen. Detta bör ges regeringen till känna.

Entreprenörskap

I skolan ägnas mycket tid åt det privata och offentliga
samhället. Samhällets struktur under 60-, 70- och 80-talen
byggde ofta på dessa två pelare. Den tredje vägens
möjlighet, den ekonomiska föreningen, berörs ofta med
några ord. Ändå pekar allt fler på denna juridiska forms
framtida stora möjlighet.

I t.ex. Kanada får barn och ungdomar redan i motsvarigheten till vår
grundskola studera den kooperativa formen. Denna möjlighet att utveckla
samarbete och samverkan borde även få prövas i den svenska skolan. Unga
människor skulle få kunskap om framtidens möjligheter. Kooperativ skulle
kunna startas både i grund- och gymnasieskola.

För att ytterligare utveckla den tredje vägens möjlighet borde även
högskolekurser i entreprenörskap kunna startas. Detta skulle kunna vara en
god utvecklingspotential för glesbygdslän. En kooperativ "fakultet" på t.ex.
högskolan Dalarna skulle kunna bilda modell. Detta bör ges regeringen till
känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om a-kasseersättning,1

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riskkapital,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattelättnader för nystartade kooperativ,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om entreprenörskap.2

Stockholm den 22 oktober 1998

Kenneth Johansson (c)

1Yrkande 1 hänvisat till AU.

2Yrkande 4 hänvisat till UbU.