Den miljötekniska utbildningen vid högskolan i Luleå

Motion 1989/90:Ub558 av Per-Ola Eriksson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Ub558

av Per-Ola Eriksson (c)

Den miljötekniska utbildningen vid högskolan i
Luleå

Högskolan i Luleå har en klart markerad profilering mot miljötekniskt inriktad
civilingenjörsutbildning och forskning. Sålunda har man landets enda utbildning
på civilingenjörslinjerna samhällsbyggnadsteknik och industriell arbetsmiljö.
Även inom andra linjer som väg- och vattenbyggnadslinjen läggs
stor vikt vid miljöfrågor. I anslutning till utbildningen har en aktningsvärd
forskningsorganisation byggts upp med bl a professurer i restproduktteknik,
geoteknik, gatuteknik och fysikalisk miljöteknik. Till de områden som högskolan
ägnar stor uppmärksamhet hör dieselavgaser och VA-teknik.

I dag antas 30 teknologer till vardera linjen för samhällsbyggnadsteknik
och väg- och vattenbyggnad.

Mycket starka skäl talar för en utökning av planeringsramen för civilingenjörsutbildningen
vid Högskolan i Luleå för att möjliggöra en ökning av
antalet platser på dessa två linjer.

Ett viktigt sådant skäl är arbetsmarknadens efterfrågan som stadigt ökar
för denna kategori av civilingenjörer. Ett annat skäl är att de gjorda investeringarna,
genom den nuvarande låga dimensioneringen, inte utnyttjas till
fullo. Ett tredje är den starka efterfrågan från gymnasisternas sida. Båda
dessa linjer i Luleå tillhör de allra mest eftersökta civilingenjörsutbildningarna
i landet med i år över tre förstahandssökande per plats.

Studenterna kommer från hela landet och de färdigutbildade civilingenjörerna
återfinns i dag över hela landet.

De två linjerna kommer i sin framtida utformning att än mer än nu omfatta
miljöanläggningar som projektering, konstruktion och drift av system för avfallshantering,
vattenförsörjning och avlopp. Andra viktiga områden är miljövård
hos kommuner och företag, restprodukter och deras återanvändning
samt sunda och energisnåla anläggningar och byggnader.

I sin anslagsframställning föreslog Högskolan en utökning av antalet nybörjarplatser
på väg- och vatten samt linjerna för samhällsbyggnadsteknik
med sammanlagt 30 platser budgetåret 1990/91.

UHÄ förde, i sin anslagsframställning, förslaget vidare till regeringen som
enda förslag till ökning av civilingenjörsutbildning i landet. UHÄ beräknar
kostnaden för år 1990/91 till 391 000 kr., för år 1991/92 till 738 000 kr. samt
för år 1992/93 till 770 000 kr.

Det är mycket angeläget att utökningen av platserna på de ovan angivna
linjerna kan komma till stånd. En utökning av antalet platser på väg- och

vatten samt linjerna för samhällsbyggnadsteknik har en stor betydelse för
näringslivsutveckling och förnyelse. Det råder stor samstämmighet i samhället
om behovet av ökad satsning inom miljö- och resurshushållning. Det är
därför nödvändigt med en större tillgång till högre utbildad personal.

Utöver vad regeringen föreslagit bör planeringsramen och anslaget D 5
Utbildning för tekniska yrken höjas i enlighet med det ovan redovisade förslag
som UHÄ framfört i sin anslagsframställning för 1990/91-1992/93.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om en utökning av planeringsramen för utbildning
för tekniska yrken i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1990/91 anslår 391 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
1 214 549 000 kr.

Stockholm den 23 januari 1990

Per-O la Eriksson (c)

Mot. 1989/90
Ub558

9