Den praktiska arbetslivsorienteringen

Motion 1988/89:Ub284 av Ylva Annerstedt (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :Ub284

av Ylva Annerstedt (fp)

Den praktiska arbetslivsorienteringen

Alltsedan slutet av 1960-talet har vi i Sverige framhållit vikten av att stärka
kontakterna mellan skola och arbetsliv. I varje skolpolitiskt dokument från
de senaste 20 åren kan man spåra allt starkare argument för detta.

De fyra viktigaste skälen för en sådan utveckling är arbetslivskunskap,
verklighetsanknytning, yrkeskvalificering och fostran eller inskolning i
vuxenvärlden.

När ungdomarna inte längre deltar aktivt i arbetslivet behöver de få bättre
allmänna kunskaper utan att det innebär en direkt yrkesförberedelse.

Kritik har också riktats mot skolan för att den blivit alltför abstrakt och
teoretisk och inte längre har förmågan att visa eleverna att deras kunskaper
kan användas utanför skolan. Kontakterna med arbetslivet skall därför
genom ökad verklighetsanknytning göra eleverna mer motiverade för
insatser i skolan. Den senaste läroplanen, Lgr 80, har mycket starkt markerat
detta genom att föreskriva att eleverna i grundskolan skall ha 6-10 veckors
praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och i vissa av gymnasiets teoretiska
linjer har veckolånga perioder av yrkesorientering prövats.

Den snabba tekniska utvecklingen har mycket tydligt illustrerat att skolan
framför allt av ekonomiska skäl har svårigheter att hålla jämna steg med
arbetslivets krav på kvalificerad yrkesutbildning. En allt större del arbetsplatsförlagd
utbildning är absolut nödvändig och förslagen i ÖGY - en
reformerad yrkesutbildning - syftar till just detta.

Med en skolgång på i praktiken 12 år dröjer det för länge innan
ungdomarna kommer ut i vuxna miljöer, får inskolas i vuxenvärlden och ta
del av överföringen av normer och värderingar.

Brister i nuvarande verksamhet

Målen för PRAO-verksamheten är ambitiösa och välmenande men hur blev
det? Även utan att göra några vetenskapliga utvärderingar kan man
konstatera att omfattningen av skolans arbetslivskontakter är stor och
kostnaderna totalt närmar sig 10 miljarder kronor. Kvaliteten är det däremot
sämre med. Bristerna är mest uppenbara när det gäller det pedagogiska
innehållet och uppföljningen.

Platsackvireringen till de sammanhängande perioderna för högstadieeleverna
sker ofta slumpmässigt och helt vid sidan om planeringen av själva
undervisningen. Ute på arbetsplatserna finns det ofta uppenbara brister i den
pedagogiska uppläggningen och ytliga kontakter vid studiebesök i stora

grupper ger inte några insikter om t.ex. ansvar, yrkesskicklighet och sociala
kontakter.

I skolan är förutsättningarna till uppföljning mycket svåra, eftersom
eleverna kan vara ute i flera omgångar, på vitt skilda typer av arbetsplatser
och lärarna har näst intill ingen tid alls att göra besök ute på arbetsplatserna
för att dels skaffa sig egen information om arbetsplatsen dels bilda sig en
uppfattning om hur det går för eleven. Snarare har det blivit så att
arbetslivskontakterna har kommit att bli en organisatorisk fråga snarare än
en pedagogisk.

För elevernas skull och också för skolans är det nödvändigt att förändra
den praktiska arbetslivsorienteringen så, att tillgängliga resurser utnyttjas på
ett mer effektivt sätt. På flera håll i landet har man gjort framgångsrika försök
och goda idéer till förändringar har t.ex. presenterats av Torsten Madsen i
uppsatsen Vad skall skolan med arbetslivet till?

Skolöverstyrelsen bör därför få i uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadens
parter utarbeta förslag till en praktisk arbetslivsorientering som har
ett klart formulerat pedagogiskt innehåll och som också analyserar vilka
förutsättningar som finns för verksamheten liksom olika modeller för hur den
skall genomföras på ett mer effektivt sätt än i dag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformering av den
praktiska arbetslivsorienteringen både i grund- och gymnasieskola.

Stockholm den 20 januari 1989

Ylva Annerstedt (fp)

Mot. 1988/89
Ub284

12