Den privata tjänstesektorns beskattning

Motion 1998/99:Sk612 av Nils Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (m)

Som bland annat har belysts i studien Tjänsteföretagens
vardag (Företagarnas Riksorganisation) behövs reformer för
att den privata tjänstesektorn skall kunna växa. Att sådana
har uteblivit förklarar varför det inte skapats en livskraftig
legal marknad för exempelvis hushållstjänster i Sverige.
Riksskatteverket uppskattar att enbart svartstädningen
omsätter ungefär en miljard kronor varje år.

I Kalmar, Stockholm och på andra platser har det under det senaste året
ändå etablerats företag som erbjuder privata hushållstjänster helt lagligt.

Affärsidén är att företag abonnerar på ett visst antal timmars hemhjälp i
veckan och sedan portionerar ut tjänsterna till de anställda som en förmån.
Företagens vinst ligger framför allt i att de anställda genom att få tillfällig
avlastning i större utsträckning kan sköta sitt arbete utan störningar.

Den anställde får ta upp förmånsvärdet till beskattning, vilket blir billigare
än att anlita vit arbetskraft (men givetvis dyrare än att anlita svart). För
nyttjaren innebär det lagliga alternativet en kostnad på ca 100 kronor per
timme, även om företagaren betalar tjänsten.

Skattemyndigheternas syn på barnpassning får oerhörda konsekvenser för
förmånsvärdet. Den anställde skall skatta för hela det fakturerade beloppet
trots att förmånen inte alls innebär någon ekonomisk nytta för honom,
eftersom han har laglig rätt att vara hemma med ersättning för vård av sjukt
barn. För företaget kan det däremot vara av stort värde att den anställde finns
på plats. Den enskilde kan ändå tvingas att avböja eftersom han i de flesta
fall förlorar alltför mycket på att gå till arbetet.

En stor brist i dag är att de regler som skall ligga till grund för förmåns-
beskattning är så oklara. Ett tjänsteföretag som erbjuder hushållstjänster
brukar debitera en serviceavgift för att täcka kostnader för bland annat
avtalsskrivande, besiktningar och uppföljningsmöten. Rimligen borde inte
bara den direkta kostnaden för hushållsttjänsten utan också serviceavgiften
betraktas som en företagsrelaterad kostnad. Därmed borde även momsen
vara avdragsgill för företaget. Skattemyndigheterna förefaller i dagsläget inte
att dela denna bedömning.

Beträffande förmånsbeskattningen av familjetjänster finns det åtskilliga
andra oklarheter. Vad skall exempelvis marknadspriset på tjänsten anses
vara? Som jämförelse kan nämnas att den kommunala barnomsorgstaxan är
högst 20 kronor i timmen. En möjlighet vore att fastställa ett schablonbelopp
som skall ligga till grund för förmånsbeskattningen. Detta skulle förslagsvis
kunna sättas till 100 kronor i timmen. Som jämförelse kan nämnas att priset
på den svarta marknaden - en sådan finns, det är vi alla medvetna om - torde
vara cirka 70 kronor i timmen.

Om skattekilarna minskade och större klarhet kunde skapas beträffande
förmånsbeskattningen borde ett stort antal legala hushållstjänster kunna
skapas samtidigt som svartarbetet skulle minska i motsvarande mån. En
sådan förändring skulle vara lönsam också för staten.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att skattekilarna inom den privata
tjänstesektorn elimineras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att förmånsbeskattningen av familjetjänster
reduceras.

Stockholm den 21 oktober 1998

Nils Fredrik Aurelius (m)

Ola Karlsson (m)