Den s.k. Götalandsbanan

Motion 1992/93:T529 av Lars Björkman m.fl. (m)

Frågan om en ny snabb och tillförlitlig
järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Stockholm via
Borås--Jönköping--Tranås--Linköping--Norrköping via
Sörmland till Stockholm har under ganska lång tid
bearbetats av en projektgrupp för vad man kallar
Götalandsbanan. Denna projektgrupp består av
representanter från tretton kommuner och fem länsstyrelser
längs den tänkta bansträckningen.

Idén bygger på att utveckla en kapacitetsstark
persontrafik med höghastighetståg genom den
befolkningstunga korridoren från Göteborg öster om
Vättern till Stockholm. En frekvent trafik med
höghastighetståg öppnar inte enbart nya marknader för
järnvägen utan förbättrar dramatiskt kontaktmöjligheterna
mellan några av landets viktigaste regioner för arbete och
utbildning. En sådan lösning av transportbehoven är
dessutom mark- och energisnål och utgör ett viktigt bidrag
till ett säkrare transportsystem. Med den standard som
föreslås halveras restiderna i alla relationer förutom mellan
de båda ändpunkterna Stockholm och Göteborg där
minskningen blir ca en timma. Detta innebär att en resa från
Göteborg till Stockholm, eller omvänt, kan genomföras på
ungefär två timmar. Genom att kunna erbjuda ett så snabbt
och bekvämt resealternativ kommer nya kundgrupper att
söka sig till järnvägsalternativet.

I rapporten ''Götalandsbanan--Höghastighetståg'' från
november 1992 konstaterar projektgruppen, att en fullt
utbyggd sträcka mellan Göteborg och Stockholm ger
ekonomiska förutsättningar som är klart gynnsamma.
Genom en kombination av direkt- och intercitytrafik kan,
enligt utredningsgruppen, kostnadstäckning för insatt
kapital erhållas.

Projektgruppen har genomfört studier kring alternativa
linjesträckningar för att klarlägga de markanspråk som är
aktuella. Vidare har gruppen studerat och kartlagt
eventuella konfliktpunkter mellan olika riksintressen. I
vissa av dessa studier som t.ex. av sträckorna Borås--
Jönköping och Norrköping--Nyköping--Järna har såväl SJ
som Banverket medverkat med underlag och bedömningar.

Kommunerna inom Götalandsbanans influensområde
har tagit många initiativ till samverkan både direkt i projekt
Götalandsbanan, men också i andra frågor av långsiktig
betydelse. Projektet har också bidragit till en ökad
samverkan mellan olika statliga verksamheter i de berörda
länen, liksom mellan berörda länsstyrelser. Detta
samarbete har vidgat perspektiven på Götalandsbanans
betydelse för lokal och regional utveckling.

Det framstår som helt uppenbart att en fullt genomförd
Götalandsbana, med ny- och ombyggnader även mellan
Tranås och Stockholm, kan komma att bli ryggraden i ett
nationellt persontransportsystem för intercitytrafik med
höghastighetståg.

En sådan satsning skulle dessutom medföra ökat
utrymme för spårbundna godstransporter mellan två av
landets största regioner. Försök har gjorts att beräkna den
samhällekonomiska lönsamheten på vissa nybyggnadsdelar
i projektet. Dessa ger enligt vår mening inte full rättvisa åt
projektets alla långsiktiga effekter. Enligt vår uppfattning
måste de samhällekonomiska beräkningarna utvidgas till att
omfatta effekterna av hela Götalandsbanan, vilket bör bli
föremål för en skyndsam utredning.

En satsning på Götalandsbanan medför positivt
långsiktiga effekter inom såväl stadsbyggnads- som
näringlivs- och arbetsmarknadsområden längs hela banans
influensområde. Vi anser det alltså vara av stor vikt att
främja även de medelstora städernas och deras omlands
konkurrenskraft i det europeiska perspektivet. Genom en
utbyggnad av Götalandsbanan blir också en integration i det
europeiska höghastighetssystemet möjlig.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en skyndsam utredning rörande
de samhällsekonomiska konsekvenserna av en helt utbyggd
Götalandsbana.

Stockholm den 21 januari 1993

Lars Björkman (m)

Hans Nyhage (m)

Göte Jonsson (m)

Carl G Nilsson (m)