Den skånska kronhjorten

Motion 1991/92:Jo813 av Siw Persson (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1992-01-27
Bordläggning
1992-02-06
Hänvisning
1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Kronhjorten har genom en ''folkomröstning'' valts till
Skånes landskapsdjur. Detta anses av många som ett
mycket bra val, eftersom kronhjorten är specifik för
landskapet och funnits i Skåne åtminstone de senaste 5 000
åren.
I dag går emellertid den skånska kronhjorten en oviss
framtid till mötes sedan det fria kronhjortsreservatet, som
infördes 1971, avskaffades med den nya jaktlagen den 1 januari 
1988. Anledningen till att den skånska
kronhjorten inte anses vara någonting särskilt från
huvudstadens horisont kan vara att det numera finns en
tämligen god kronhjortsstam i Mellansverige. Men dessa
djur tillhör inte den oblandade nominatrasen som den
skånska.
En annan anledning till att man i dag inte betraktat den
skånska kronhjorten som något speciellt, är en genetisk
undersökning som utfördes 1981 vid genetiska institutionen
vid Stockholms universitet. Rapporten resulterade i att det
inte skulle finnas några större genetiska skillnader mellan
Sveriges olika kronhjortspopulationer. Undersökningen
har granskats av sex olika sakkunniga. Samtliga anser att
rapporten inte kan användas som underlag för bedömning
av skyddsvärdet för nominatrasen, den skånska
kronhjorten. Sammantaget har endast 3 promille 
av kronhjortens totala genuppsättning testats
och dessutom kan inte djur från Skånes Djurpark användas
som referensgrupp eftersom dessa djurs ursprung är
osäkert.
Den skånska kronhjorten är speciell och vi har ett
särskilt ansvar för den, både nationellt och internationellt.
Men den skånska kronhjorten är också ett problembarn,
därför att den gör stor skada på granplanteringar. Detta
löstes emellertid under åren 1971-87 genom inrättandet av
ett öppet kronhjortsreservat, som sträckte sig från
Revingefältet i nordväst till Krageholm i sydost. Inom
reservatet fick markägarna ersättning för de skogsskador
kronviltet åstadkom.
Jakten inom reservatet reglerades dessutom på så sätt att
hjortar med stor hornkrona (kapitalhjortar) sparades och
fick utvecklas till sin fulla kapacitet. När reservatet
inrättades hette det i jägarkretsar, att den skånska
kronhjorten aldrig blev mer än tolvtaggare. På senare år har
hjortarna med 14 eller 16 taggar varit en årlig syn kring
Vomb; för ett par år sedan var det t.o.m. en 18-taggare som
höll hov där.
När reservatet inrättades var den skånska kronhjorten
utrotningshotad. Antalet djur var 75-100 i vinterstam och
avskjutningen ca 25 per år. När reservatet upphörde för två
år sedan var stammen uppe i ca 500 djur och den årliga
avskjutningen låg kring 100. Kronhjortsreservatet höjde
både kvalitet och kvantitet hos den skånska kronhjorten
och var alltså mycket framgångsrikt.
Trots detta avskaffades det med utgången av år 1987 i
och med att den nya jaktlagen trädde i kraft. Motstånd från
alla skånska organisationer och myndigheter som berördes
hjälpte föga -- i Stockholm delade man inte uppfattningen
att den skånska hjorten var något speciellt.
Eftersom markägarna nu inte får ersättning för
skogsskadorna begär de naturligtvis att få skjuta fler djur.
För 1988 och 1989 begärdes licens för över 350 djur per år!
Licenser som har avslagits av länsviltsnämnden har
överklagats till Naturvårdsverket och där har man beviljat
licenserna. Mest lockande är förstås att nedlägga de
kronhjortar som har de största hornkronorna.
Med de, sedan december 1991, förändrade jakttiderna
har situationen ytterligare drastiskt försämrats för
kronhjorten.
Om ingen ändring sker kommer situationen mycket
snabbt att vara densamma som före reservatets införande,
dvs. ett degenererat utrotningshotat kronhjortsbestånd.
Intresset att bevara den skånska kronhjorten är stort hos
de markägare som varit direkt berörda av reservatet. Dessa
har förklarat att de gärna ser att reservatet återinförs men
detta naturligtvis under förutsättning att det då åter utgår
ersättning för de skador som kronviltet åstadkommer.
Denna summa som måste betalas ut för uppkomna skador
bör kunna kompenseras väl genom inkomster från
avskjutning inom reservatet.
För att den skånska kronhjortens framtid skall kunna
räddas måste ett öppet kronhjortsreservat åter upprättas,
kopplat till ersättning för de skador kronviltet åstadkommer
och en licensjakt som styrs på länsnivå.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om återinförande av öppet
kronhjortsreservat i Skåne.

Stockholm den 27 januari 1992

Siw Persson (fp)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av öppet kronhjortsreservat i Skåne.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av öppet kronhjortsreservat i Skåne.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.