Den svarta marknaden

Motion 1991/92:Sk809 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

I de politiska salongerna är det kanske inte comme-il-
faut att diskutera storleken och kraften i den svarta
ekonomin men även politiker är människor och lever därför
ofta på den svarta ekonomins villkor.

Det tycks ingå i vår dubbelmoral att i varje fall inte
samtidigt tala om det kvittolösa samhället och det formellt
statiska politiska samhälle som avspeglas i
statsverkspropositioner och i annan dokumentation.

Samma dubbelmoral gör att man skräms av blotta
tanken att det skulle kunna finnas dynamiska effekter i en
samhällsekonomi trots att man sett budgetunderskott
uppstå dynamiskt utan att det statiskt kunnat räknas fram.
Och trots att man sett den dynamiska effekten av
devalveringar m.m.

Ett samhälle inte bara är dynamiskt utan måste vara det
för att kunna vidareutvecklas. Statiskt tänkande politiker
betraktas därför med misstro för att inte säga förakt i den
dynamiska verkligheten.

Om svenska folkets valda ombud inte inser
verklighetens villkor, tar väljarna saken i egna händer. Det
finns olika benämningar på detta. Hur som helst utmynnar
det i en livaktig, växande och lönsam svart sektor som
dessutom i regel är både serviceinriktad och
marknadsorienterad.

En del kan gå så långt i sin hädiska tanke att de menar
att hela motorn i den svenska modellen är svart!

Även en ekonomiskt sinnad politiker inser givetvis att
höga skatter och arbetsgivaravgifter inbjuder till dubbel
bokföring -- dock ej italiensk sådan.

Var finns den vanlige hederlige svensk som säger nej till
att betala 2000 kronor bara för att få ett kvitto när han
betalar 6000 kronor av sina egna beskattade pengar.

Denne hederlige svensk betraktas -- i den mån det ännu
finns någon kvarleva av släktet -- dessutom som dum, vilket
knappast lär öka laglydigheten.

Vad gör vi politiker -- blundar och kör och låtsas att det
inte finns någon svart sektor?

Eller tillsätter skattepoliser och andra för att snoka reda
på medborgarnas olagliga tilltag?

Eller ändrar han helt enkelt spelreglerna så att det åter
lönar sig att vara hederlig?!

Förslag till åtgärder:sänk arbetsgivaravgifterna så
snabbt och så mycket det gårgör sammalunda med
momsenha en särskild byggmoms precis som förr i
tidenskärp konkurslagarna så att man inte kan sätta i
system att köra företag i konkurs, avlöna sig själv och andra
med lönegarantier, öppna nytt, gå i konkurs o.s.v.sluta
jaga välskötta företag med motiveringen att de är just
välskötta, d.v.s. att det går att kontrollera deras
räkenskaper. Detta formligen uppmanar folk att lägga
bokföringen i skokartonger!låt reparationer av villor och
bostadsrätter bli avdragsgillainför marknadsmässiga
grossistrabatter vid inköp av alkoholhaltiga drycker från
Systembolagetta bort taximomsen så försvinner många
svarta taxibilarvar snabb i behandlingen av företag som
uppenbarligen drivs olagligt, som inte betalar sina sociala
avgifter, moms, m.m. Låt det inte gå ett halvår utan
åtgärd.minska kraftigt i uppgiftskrånglet. Små företagare
orkar inte anställa en medarbetare på hederligt sätt på
grund av alla egendomliga -- ja så tycker folk! -- föreskrifter
och formulär. I dag hänvisas många arbetare, främst
ungdomar, till att arbeta svart eller att inte arbeta alls.ge
administrativ service till entreprenörer som vill starta
egetglöm för ett ögonblick den höga moralen och lyssna
på det som rör sig i verkligheten. Gör en utredning som är
handfast och praktisk. Bara det. En politisk innovation som
kunde ge häpnadsväckande resultat!

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om vad
som praktiskt kan göras för att förbättra förutsättningarna
för hederligt företagande och arbete så att den svarta
sektorn -- med bibehållen dynamik -- kan byta färg.

Stockholm den 27 januari 1992

Ian Wachtmeister (nyd)

Bo G Jenevall (nyd)

Bengt Dalström (nyd)

Anne Sörensen (nyd)