Den svenska trädgårdsnäringens konkurrenssituation

Motion 1996/97:Jo202 av Elving Andersson (c)

Den svenska yrkesmässiga trädgårdsproduktionen omfattar
ett totalt produktionsvärde på ca 3,5 miljarder kr. Antalet
företag uppgår till ca 1.500 inom växthusodling och ca 3 500
inom frilandsodling. Då vissa av dessa företag bedriver
kombinerad verksamhet uppgår det totala antalet företag till
ca
4 300.

Dessa företag är småföretag och drivs huvudsakligen som fåmansbolag
och familjeföretag.

På grund av den säsongsinriktade produktionen, med markerade
skördeperioder kännetecknas dessa företag också av att kostnaden för
tillfälligt anställd personal är förhållandevis hög, sett i relation till den
totala
arbetskostnaden.

För många av dessa företag hämtas en överväldigande del av årsintäkten in
under en kort period på 1-2 månader vid skörd och försäljning. Tillgången
på tillfällig arbetskraft och villkoren för anställning av dessa är därför
avgörande för företagens möjlighet att få lönsamhet och kunna utvecklas.

Skillnader i nivån på skatter och sociala avgifter mellan Sverige och andra
EU-länder påverkar därför konkurrensförhållandet mellan svenskodlade och
utländska trädgårdsprodukter på ett avgörande sätt.

Jordgubbsodlingen är en näring som är särskilt utsatt. Timkostnaden för
tillfällig arbetskraft inom trädgårdsnäringen skiljer på 55-60 kr/timma
mellan Sverige och Tyskland, till Sveriges nackdel (1992). Detta innebär att
t.ex. tyska jordgubbar kommer in på den svenska marknaden i stor
omfattning och konkurrerar ut svenskodlade jordgubbar.

I Tyskland kan t.ex. arbetstagare i ett i förväg tidsbegränsat anställnings-
förhållande och säsongsarbete vara försäkringsbefriade och behöver då inte
erlägga några avgifter till socialförsäkringen. Försäkringsbefriade är också
studenter som feriearbetar. Även personer som i s.k. ringa grad utför
förvärvsarbete är försäkringsbefriade. Förvärvsarbete i ringa grad föreligger
t.ex. när detta inom loppet av ett år belöper sig på högst två månader,
vanligen begränsat till 50 arbetsdagar.

Ett annat exempel är Belgien där de sociala avgifterna är väsentligt
reducerade för säsongsarbetare i trädgårdsnäringen.

Dessa exempel visar att den svenska trädgårdsnäringen inte kan konkurrera
på rättvisa villkor med trädgårdsnäringen i vissa andra EU-länder. Detta
riskerar leda till att bl.a. den svenska jordgubbsodlingen slås ut.

En av de grundläggande principerna för den inre marknaden och konkur-
rensen mellan producenter inom olika EU-länder är just att konkurrensen
skall ske på rättvisa och lika villkor. Så är inte fallet inom
trädgårdsnäringen.

Om inte svensk jordgubbsodling och andra trädgårdsnäringar skall
utraderas krävs kraftfulla insatser för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor.
Ett sätt att göra detta är att, även i Sverige, reducera eller ta bort de
sociala
försäkringsavgifterna för säsongsarbete inom trädgårdsnäringen. Ett annat
sätt är att inom EU verka för att de nuvarande differentieringarna av
avgiftsnivån för säsongsarbetare som finns i vissa länder förbjuds för att de
är konkurrenssnedvridande.

Riksdagen bör begära att regeringen snarast återkommer till riksdagen med
förslag om hur den svenska trädgårdsnäringen skall kunna konkurrera på
likvärdiga villkor med motsvarande företag inom andra EU-länder.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska trädgårdsnäringens konkurrenssituation.

Stockholm den 27 september 1996

Elving Andersson (c)