Den utländska turismen i Sverige

Motion 1988/89:Kr521 av Lars De Geer m fl (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Kr521

av Lars De Geer m fl (fp)

Den utländska turismen i Sverige

Sedan mycket lång tid tillbaka har svenskarna spenderat mycket mera
pengar på resor och besök utomlands än vad vårt land tagit in på utlänningars
resande i Sverige. Sveriges negativa turistnetto har emellertid
nära nog exploderat under senare år. Situationens allvar belyses bäst av
följande sammanställning i 10 punkter:

1. Turistvalutaunderskottet bara stiger och stiger - ohämmat....

Utan att några större handtag görs för att radikalt vända på denna förödande
avtappning av resurser, som sker på bekostnad av skolor, sjukvård,
forskning etc.

2. Räntan på utlandslånen för att täcka turistvalutaunderskottet bara för
de senaste tio åren uppgår till ungefär samma belopp som 1988 års underskott,
om man räknar med 10 % ränta. Detta innebär, att 1988 års utlandsturism
inkl. ränta kostar landets ekonomi närmare tjugofem miljarder kronor
(25 000 000 000) 1988.

3. Utlandsturismen i Sverige står och stampar på samma nivå genom en
för utlandet oacceptabelt hög prissättning på högt beskattade turisttjänster
och en svag marknadsföring, om man utgår från att turism är en konsumentvara,
som kräver reklaminsatser i tiotals procent av konsumentpriset under
uppbyggnadstiden.

4. Statsmakterna bär i alla framgångsrika turistländer huvuddelen av
satsningar i miljardklassen för att bevaka sina egna intressen i den internationella
kampen om marknadsandelar. Sverige satsar små pengar utan
större resultat.

5. Sålda bäddnätter är det enda som räknas! Ligger det inga gäster i våra
bäddar, blir det heller inga turistinkomster - även om vi får priser i mängder
för vackra broschyrer och annonser!

6. Hotellnäringen bygger med feberaktig iver ut bäddkapaciteten i en
marknad, där mindre än 40 % - i många län bara 30 % - av den totala
bäddkapaciteten utnyttjas över året.

1950

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1987

1988

c:a 14 000 000 000

23 000 000
107 000 000
587 000 000

1 748 000 000

2 542 000 000

5 300 000 000

6 700 (XX) 000
11 100 000 000

7. Samarbetet mellan turistnäringen och exportnäringen och regeringen
är i stort sett obefintligt. Skandinaviensamarbetet - som skulle gagna alla har
de senaste tio åren inte givit några konkreta resultat i turiststatistiken att
tala om, men är i dag på god väg.

8. USA-turismens bäddnätter i Sverige rasade enligt turiststatistiken under
350-årsjubileets bästa semestermånad - juni - med 22 % i Stockholm,
19 % i Värmland och 50 % i semesterlandskapet Dalarna. Hur länge skall
detta få fortsätta?

9. Riksskatteverket har gjort en mycket noggrann beräkning över var
turistinkomster från utländska turister slutligen hamnar. Man har därvid
kommit till den förbluffande slutsatsen, att inte mindre än 55 % av en
spenderad turisttusenlapp i Sverige så småningom hamnar hos det allmänna,
via moms, inkomstskatter, SJ, Systembolaget, Sara och på många,
många andra vägar.

10. Länge var all utbildning inom hotell- och restaurangnäringen helt
försummad i Sverige. Numera finns dock en praktisk utbildning av personal
för denna näring på ett stort antal skolor i gymnasienivå, men den högre
utbildningen är fortfarande svag. Turistkurser finns på ett antal högskolor,
och i Göteborg finns en utbildning på universitetsnivå. Men i hela Sverige
finns inte en enda professur i turism, trots att denna näring tar in 13
miljarder i utländsk valuta per år.

Allmän målsättning

Turismen - både den utländska i Sverige och svenskarnas resande i det egna
landet - är väsentlig från många synpunkter. Några av dessa är:

att förbättra Sveriges bytesbalans

att öka sysselsättningen i landet

att stödja regional utveckling

att möjliggöra turism och rekreation för breda folkgrupper

att förbättra lönsamheten i svensk turistnäring.

Turistbranschens förutsättningar

Det finns nästan ingen del av världens näringsliv som uppvisar sådana
tillväxttal som turismen. Uppskattningarna om dess årliga tillväxt varierar
mellan 5 och 7 procent, och antalet personer som antas företa någon resa
under ett år kommer att stiga från 360 miljoner 1985 till 1 000 miljoner år
2 000.

Sveriges förutsättningar att ta hand om en ökande ström av besökande
måste också anses utomordentligt goda! Vi har ett vackert land med varierande
natur och en väl utbyggd infrastruktur. Några av Europas sista
orörda vildmarker finns i landet, som även kan berömma sig av ett vägnät
med efter kontinentala mått mätt mycket gles trafik - tomma vägar måste

Mot. 1988/89

Kr521

18

vara ett gott argument för bilturister att besöka Sverige! Sist, men förvisso
inte minst, har vi en inom hotell och motell disponibel bäddkapacitet som är
mycket stor. Utnyttjandegraden för hela landet är per år blott 33%, med
Stockholms 45 % som högsta värde och Gävleborgs läns 24 % som lägsta
värde. Om siffrorna i stället gällde utnyttjade rum blir de dock något bättre.

Vårt kalla och under vinterhalvåret också mörka klimat utgör självfallet
en nackdel, som dock kan kompenseras genom ökad satsning på aktivitetsresor
med specialisering på olika kulturarrangemang, idrottshändelser,
jakt, fiske, vintersport, forsränning och mycket annat där vår orörda natur
ofta inbjuder till äventyr av för kontinentala besökare okänt slag. I gången
tid har svensken ofta beskyllts för att inte vara särskilt serviceinriktad, något
som i dag - bl.a. på grund av ankomsten av många utländska immigranter knappast
är sant längre. Inte minst vår ungdom har, med stigande egen
erfarenhet av resor, blivit intresserad av aktivt arbete inom turistbranschen.

Turismens organisatoriska hemvist i regering och riksdag

Vid regeringsombildningen hösten 1988 överfördes turistfrågorna från jordbruksdepartementet
till industridepartementet, vilket av alla berörda ansågs
vara ett framsteg. I de länder där man verkligen satsat på turismen,
såsom t.ex. Österrike och Irland, har man inrättat särskilda turistdepartement.
Önskar vi i Sverige verkligen satsa på de utländska turisterna i
Sverige borde vi överväga att göra detta, även om branschen med i dag
kanske 3 1/2 % av landets bruttonationalprodukt kanske kan anses för liten
härför. Den sysselsätter dock 200 000 personer, en siffra som omarbetad till
årsanställda sjunker till 120 000 på grund av mycket deltidsarbete. I riksdagen
handlägger kulturutskotttet beredningen av alla turistärenden, ett
arrangemang som kan ifrågasättas när nu regeringen flyttat dessa till industridepartementet.
Näringsutskottet borde vara mera lämpat för att tillvarata
turismbranschens oerhörda tillväxtkapacitet!

Ifrågasatt höjning av mervärdesskatten

Pågående utredningar om ett nytt skattesystem för Sverige bygger för
finansieringen av marginalskattesänkningen på att mervärdesskatten breddas
så att praktiskt taget alla aktiviteter får en moms om 23,46%. För
turistbranschen skulle en sådan höjning kunna skapa problem, enär de
svenska hotellens och restaurangernas kostnadsläge redan i dag torde vara
så högt, att det utgör den tyngsta avskräckningsfaktorn både för utländska
turisters vilja att resa hit och för svenska turisters vilja att stanna
hemma i stället för att resa utomlands. Av särskild betydelse i sammanhanget
torde två faktorer vara, nämligen i korthet

att utländsk turism i Sverige kan likställas med export, och att all annan
export från Sverige är totalt befriad från all moms samt
att i dag endast Danmark med sina 22 % har högre moms på turismen än
Sverige. Några få andra europeiska länder har samma turistmoms som vi
har i dag, men det stora flertalet har mycket lägre moms än Sverige.
Avvikelser från i EG rådande nivåer är ej önskvärda!

Mot. 1988/89

Kr521

19

Effekten av höjd moms på den utländska turismen i Sverige

Det är ytterst tveksamt om höjd moms på utländsk turism kommer att
resultera i ökade inkomster för det allmänna! Visserligen ökar inkomsterna
på den utländska turismen som blir kvar med drygt 10%, men samtidigt
försvinner 55 % i inkomst för det allmänna på den utländska turism som
bortfaller på grund av momshöjningen. Denna kommer säkerligen att få en
avskräckande effekt på utländska besökare till Sverige, som redan i dag
tycker att våra hotell- och restaurangpriser är höga. Enär en stor del av
turisterna till Sverige kommer från närbelägna grannländer i Norden, Västtyskland
och Holland kan vi heller inte räkna med att höjningen inte snabbt
kommer till potentiella turisters kännedom i dessa länder. Det bör därför
övervägas, om någon momshöjning överhuvudtaget bör genomföras för
utländska besökare i Sverige - effekten kan mycket väl bli minskade totala
inkomster för det allmänna.

Rent tekniskt är det komplicerat att bibehålla nuvarande moms på utländskt
resande, om man samtidigt höjer momsen för svenskar som reser i
eget land. Ett enkelt förfarande, som dock missgynnar fristående restauranger,
vore att inte belägga utlänningars hotellnotor med höjd moms,
varvid kontrollen skulle ligga vid hotellregistreringen, då ju ändå pass i alla
fall uppvisas och registreras. Ett mera komplicerat förfarande vore att ge
utlänningar rätt att vid utresa återfå moms enligt uppvisade räkningar.
Problemet är inte enkelt, men det måste kunna gå att lösa! Jag anser att
utredningen om indirekta skatter måste särskilt beakta effekten av s.k.
breddad bas för momsen på den utländska turismen. Jag kan också konstatera
att problemen skulle bli väsentligt mindre om en kommande skattereform
inkluderade en allmän sänkning av momsen.

Utbildningsfrågor

Den totala volymen av utbildning inom hotell- och restaurangyrkena på
gymnasial nivå, kompletterad som den är av folkhögskolekurser, AMSutbildning
och privata kurser, torde i dag vara fullt tillräcklig för branschens
behov. Däremot råder brist på svensk kurslitteratur och andra läromedel,
inga fastställda krav finns på lärarnas kompetens och inga kursprogram av
standardiserad typ finns framme. Därigenom är jämförbarheten mellan
olika skolors betygssättning bristfällig och elevernas kompetensnivåer efter
genomgången utbildning svår att fastställa. Skolöverstyrelsen borde få i
uppdrag att, i samarbete med Utbildningsrådet för Hotell & Restaurang,
fastställa läromedel, lägga upp kursplaner och anordna utbildningskurser
för lärarna vid dessa skolor.

Allvarligare och svårare att avhjälpa, är bristen på högre utbildning inom
turistbranschen. Sådan finnes i dag vid högskolorna i Falun, Kalmar, Östersund,
Skövde och Göteborg. I Göteborg finns dessutom vid Handelshögskolan
där, som hör till Göteborgs universitet, en 3 1/2 år lång utbildning i
turismens ekonomi, som leder till en specialiserad civilekonomexamen.

För en bransch som - snävt räknat - omsätter 40 miljarder per år, är
denna högre utbildning helt otillräcklig! Sveriges Lantbruksuniversitet, med

Mot. 1988/89

Kr521

20

verksamhet pä flera orter, kostar per år 1 280 milj. kr. och sysselsätter bl.a.
141 professorer. Där bedrivs avancerad forskning i många olika avsnitt. I
jämförelse härmed framstår den högre utbildningen inom turismen som
direkt torftig! Inga professorer finns, och inga direkta forskningsuppgifter
finns under arbete. Medel härför måste skaffas, uppgifter utarbetas och ett
antal professorstjänster inrättas, mantalsskrivna vid universiteten men med
undervisning och viss forskning förlagda till de högskolor som i dag har
turismutbildning på sina program. Professorer i Uppsala med tjänstgöringsskyldighet
även i Falun/Borlänge och i Göteborg får därför övervägas inför
nästa forskningspolitiska beslut.

Många angelägna forskningsuppgifter kan enkelt uppräknas! Hit hör
exempelvis sammansättningen av svenskarnas turism i utlandet, som i dag
är ganska obekant. Monetärt blandar sålunda statistiken här ihop all uttagen
resevaluta, vare sig den köpts av företag för affärsresor, av studenter
för studier eller av turister för nöjesresor. Motsvarande kartläggning av de
utländska turisternas sammansättning och resmål i Sverige skulle också vara
intressan att få kartlagd mera i detalj. Sist, men inte minst, skulle olika
vägar att nå intressanta målgrupper med reklam och information om resandet
i Sverige behöva studeras - i dagsläget vet man alltför litet härom, även
om uppenbarligen personlig erfarenhet och personliga bekanta tycks vara
viktigare än broschyrer och vanlig reklam.

Vissa intressanta projekt är i dag på gång i Sverige. Här bör nämnas det
s.k. Globenprojektet, som siktar mot att med starkt stöd från Sveriges
Hotell- och Restaurangförbund starta en gymnasieskola i Stockholms nya
Globbyggnad, och att där ordna påbyggnadskurser för arbetsledare och
annan högre undervisning. Vid Grythyttans värdshus planeras den s.k.
Grythytteakademien, med undervisning och matmuseum upplagda efter
intressanta riktlinjer. Dessa projekt är förtjänta av stöd från det allmänna,
åtminstone på kommunal och regional nivå.

Finansieringsfrågor

Marknadsföring för resor och turism blir med nödvändighet dyrbar, i synnerhet
om aktiviteterna förläggs till utlandet. Redan i dag satsas stora
belopp från Sverige härpå, även om samordningen vid dessa satsningar
lämnar en del övrigt att önska. Följande må tjäna som exempel på dagens
kostnader för vissa åtgärder.

Statens turistråd, statligt anslag	116 mkr
Kommunala och regionala satsningar	380 mkr
(länsstyrelse, landsting)
Lokaliseringsbidrag i samband med etableringar
i glesbygd	80 mkr
AMS, Svenska Institutet, Exportrådet m.fl.	50 mkr
SAS, SJ, färjelinjer och andra transportföretag	1 (KM) mkr
Enskilda hotell- och turistföretag, sportorter m.m.	2(M) mkr

Mot. 1988/89

Kr521

21

Ovanstående är endast skattningar, som dock indikerar att svensk turism
marknadsförs till en årskostnad något mindre än 2 miljarder, i vilken siffra
dock även ingår reklam för resande vid exempelvis SAS som ej alls berör
Sverige. Får vi valuta för dessa pengar, eller satsar vi dem planlöst och i en
felaktig struktur? Detta belyses nedan under Strukturfrågor.

Finns då några möjligheter att utöka de ekonomiska satsningarna på
turismen? Om en utökad turism leder till att det allmänna erhåller 55 % av
alla nytillkommande turisttusenlappar, så förefaller det ju som det skulle
vara en god affär för det allmänna att satsa mer på turismen! Även om det
tar en viss tid, och kräver ihärdighet, så är det väl få affärsidéer som
potentiellt ger en sådan avkastning. Kapaciteten att ta emot fler turister
finns ju redan utbyggd inom landet. Här skall ej yrkas på större anslag från
det allmänna - dessa uppgår ju redan till 700 milj. kr. per år - men väl
påvisas vissa andra finansieringsvägar.

Förutsatt att åtgärderna är av gemensamt intresse för alla nordiska länder
- vilket är vanligt vid reklam för turism i exempelvis USA - kan Nordiska
ministerrådet utanordna pengar. Detta har nyligen gjorts i betydande skala
för projektet Focus on Scandinavia, och är ett gott exempel på praktiskt
samarbete inom Norden.

På initiativ av Sveriges Turistråd har samarbete etablerats med sådana
företag som inte själva arbetar inom turistbranschen, men som genom
turismen bereds goda möjligheter att sälja sina varor. Sådana företag kan
finnas bland bensinförsäljande oljebolag, inom glasindustrin och inom vissa
delar av detaljhandeln. Förutsatt att dessa företag beviljas rätt till visst
monopol på turistreklamen kan betydande summor erhållas denna väg.

Det vore vidare önskvärt, och icke orimligt, att turismen för forskningsoch
undervisningsändamål finge söka anslag ur flera av de statliga forskningsfonderna,
exempelvis ur fonder skötta av Transportforskningsrådet,
Byggforskningsrådet och det Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet.

Strukturfrågor

Från Svenska Resebranschens Förening har föreslagits, att en gemensam
topporganisation bildas för bl.a. Sveriges Hotell- och Restaurangförbund,
Campingvärdarnas Riksorganisation, Charterarrangörernas Förening,
Busstrafikförbundet, Liftanläggningarnas Förbund och flera andra organisationer
med anknytning till turismen. Syftet härmed skulle vara att ge
myndigheterna en instans att förhandla med dem som svarade för branschens
samlade intressen, och att därigenom undvika splittrade och svårgenomförbara
förhandlingar med ett stort antal olika parter. Tanken är svår
att utvärdera, men bör måhända prövas.

I Norge har vissa resurser för marknadsföring av Norge som turistland,
såväl från staten som från näringslivet, koncentrerats i en enda organisation
med namnet Nortra. - syftet härmed har varit att förenkla administrationen
och att undvika dubbelarbete utomlands. Idén bör övervägas
även i Sverige, enär vår marknadsföring för turismen i dag måste bedömas
vara alltför splittrad.

Mot. 1988/89

Kr521

22

Studier, som sannolikt kräver stöd från svenska staten (närmast UD), bör
igångsättas av länder som varit exceptionellt framgångsrika i sin marknadsföring
av turismen i det egna landet. Hit hör framför allt Österrike och
Irland, men även från Canada och Finland bör en del finnas att lära.

Övriga frågor

Från Sverige flög år 1987 1 219 000 charterturister, medan praktiskt taget
ingen chartertrafik förekom till Sverige. Detta torde bero på att det inte
finns något område utomlands med en tillräckligt konstant efterfrågan på
charterresor till Sverige för att en sådan ska kunna läggas upp mera långsiktigt,
vilket är nödvändigt om charterresandet ska nå nämnvärd omfattning.
Här är dock ett intressant forskningsobjekt! Skulle man inte i
USA:s många svenskbygder, med kanske 5 miljoner svenskättlingar, kunna
bygga upp en efterfrågan på charterresor till Sverige? Kanske skulle detta gå
om chartern gjordes dubbelsidig, så att charterpassagerare togs upp såväl
i USA som i Sverige? Under alla förhållanden borde den goodwill Sverige
fått i USA både genom 350-årsjubileet och genom TV-programmet Good
morning. America utnyttjas till ett försök att återställa USA:s turism (och
Norden) minst till nivån före Tjernobyl! Det bör dock därvid beaktas, att
turisterna från USA även uteblivit av andra orsaker, som rädsla för terrorism
och flygolyckor samt dollarns sjunkande köpkraft utomlands.

En händelse som kan bli av mycket stort intresse för den svenska turismen
är Gorbatjovs glasnost och perestrojka i Sovjet, liksom motsvarande
uppluckring av den kommunistiska diktaturen i flera andra satellitländer
(dock ingalunda alla). Med hänsyn till bristen på västvalutor i dessa
länder blir Sveriges geografiska läge, nära intill vad som hittills kallats
järnridån, en avsevärd fördel när det gäller att locka hit turister från
öster. Med deras begränsade ekonomiska resurser kommer närbelägna
länder att ges förtur vid ländervalet, och bortsett blott från Finland kommer
Sverige då att ligga väl till. Vi har även en förhandlingsmässig fördel av det
faktum, att cirka 60 000 svenskar årligen besöker Sovjet, medan endast
5 000 därifrån besöker oss. Detta ger oss möjlighet att åberopa balans i
utbytet, och att förhindra krav på att Sverige i utbyte mot turister bör köpa
mer sovjetiska varor. Under alla förhållanden kommer svenska staten,
kanske genom Sveriges turistråd, att bli en nödvändig förhandlingspartner i
turistfrågor gentemot dessa statshandelsländer. Aktiva insatser från berörda
myndigheter kommer att vara värdefulla och nödvändiga.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om analys av en restitution på moms vid internationell
turism i Sverige,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att granska, godkänna och komp

Mot. 1988/89

Kr521

23

lettera vid undervisningen på gymnasial nivå använda böcker, andra
läromedel och kursplaner inom turistundervisningen,2]

[att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen erhåller
i uppdrag att i samarbete med lämpliga organisationer utarbeta
enhetliga betygsnormer för turistundervisningen, så att jämförbarhet
erhålles mellan elever som gått ut olika skolor,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att på
basis av befintliga utredningar (bl.a. från AMS), den högre utbildningen
skyndsamt bör förstärkas inom turistnäringen och komplettera
densamma med lämpliga forskningsuppdrag,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om professorsbefattningar i turism innebärande att
vid nästa forskningspolitiska beslut en professur bör inrättas i Uppsala
med undervisningsskyldighet i högskolan i Falun/Borlänge och
en professur bör inrättas vid Göteborgs universitet,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vissa
av de statliga forskningsfonderna bör tilldelas rätt att bevilja anslag
även för forskning inom turismens område samt att i första hand
sådan rätt bör ges till transportforskningsrådet, byggforskningsrådet
och samhällsvetenskapliga forskningsrådet,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
under uppbyggnad varande projekten till turismutbildning i Globen i
Stockholm och vid Grythyttans värdshus i Örebro län bör stödjas
med lämpliga medel - som ej nödvändigtvis behöver innebära utgifter,2]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
nordiska turismarbetet bör vara en viktig del av turismens fortsatta
utveckling både i Sverige och i grannländerna, och att det därför bör
stödjas både i Nordiska ministerrådet och i andra sammanhang,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
utredning bör tillsättas med uppgift att klarlägga den bästa strukturformen
för en samordning av svensk turistreklam i utlandet, att
Sveriges turistråd - som arbetat med ärendet - bör anlitas, att studier
bör företas av Nortra i Norge och av hur turismen befrämjats i
länder som Österrike, Irland och Canada samt att studien även bör
undersöka i vilken utsträckning det skulle vara möjligt att åstadkomma
en viss chartertrafik till Sverige,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sverige på lämpligaste sätt bör söka återvinna och helst utöka turistströmmen
från USA, detta för att söka dra nytta av jubileumsåret
1988, av vissa TV-program under fjolåret och av Skansens kommande
100-årsjubileum och att även i detta sammanhang möjligheterna
till dubbelsidig charter bör undersökas,

Mot. 1988/89

Kr521

24

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
medverkan från staten och statliga myndigheter är av största vikt för
att gynna det förväntade turistresandet från östländerna till Sverige,
enär dessa är statshandelsländer vars statliga medverkan är av största
vikt.

Stockholm den 25 januari 1989
Lars De Geer (fp)

Erling Bager (fp) Isa Halvarsson (fp)

Gudrun Norberg (fp)

Mot. 1988/89

Kr521

1 1988/89:Sk694

2 1988/89: Ub835