Det arktiska samarbetet

Motion 1998/99:U805 av Stig Eriksson m.fl. (v)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
1998-10-28
Hänvisning
1998-11-03
Bordläggning
1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Med de arktiska staterna avses de stater som har någon del
av sitt territorium ovanför polcirkeln. I det arktiska
rådssamarbetet deltar de fem nordiska länderna, Ryssland,
USA och Kanada. Grönland räknas givetvis till det danska
territoriet.
Redan före FN:s stora konferens om miljön och en hållbar utveckling i Rio
de Janerio 1992 signerade i juni 1991 i Rovaniemi ministrar från de åtta
länderna en deklaration "Declaration on the Protection of the Arctic
Environment". Denna deklaration innebar etablerandet av den s.k. "Arctic
Enviromental Protection Strategy (AEPS)". AEPS-ministrarna möttes igen i
Nuuk på Grönland 1993 och signerade en ny deklaration för att bekräfta sina
åtaganden att koordinera främst miljöforskningen inom det arktiska området.
Inom AEPS övervakades en rad viktiga forskningsprogram om Arktis och
särskilt då med inriktning på miljöproblem.
Erfarenheterna från AEPS ledde snart till behovet att vidga diskussionen
om samarbete i Arktis också till fler politiska områden, och i september 1996
i Ottawa bildade så representanter för de åtta regeringarna Arktiska rådet,
som är regeringarnas samarbetsorgan. Detta råd har tagit över också upp-
gifterna för AEPS, som upphörde i juni 1997. Därmed har detta råd ansvar
för övervakning av en rad viktiga miljöforskningsprogram i det arktiska
området. Vid Arktiska rådets möten skall närvara, förutom de beslutande
regeringsföreträdarna, också representanter för olika urbefolkningsorganisa-
tioner som permanenta medlemmar. Som observatörer kan delta företrädare
för icke-arktiska stater, globala och regionala organisationer med mellan-
statlig och interparlamentarisk konstruktion samt frivillorganisationer som
rådet anser kan bidra till arbetet. Så t.ex. har företrädare för Greenpeace
deltagit vid rådets möten.
Utvecklingen av det arktiska samarbetet observerades av Nordiska rådet
som i augusti 1993 anordnade den första konferensen för parlamentariker i
den arktiska regionen. Då rekommenderades regeringarna att bilda en
samarbetskommitté (the Standing Committee of Parlamentarians of the
Arctic Region) som skulle ha närvarorätt vid möten med  Arktiska rådet, och
som skall kunna övervaka regeringarnas uppföljning av överenskomna
åtgärder i Arktis. Vi den andra konferensen för parlamentariker från de
arktiska länderna i Yellowknife i Kanada i mars 1996 rekommenderades
regeringar att bilda det arktiska råd som då förbereddes, och som senare på
året formellt också bildades enligt vad som ovan sagts.
Det är viktigt att Nordiska rådet inser nödvändigheten av att vidga det
nordiska samarbete mot det arktiska området. Men tyvärr har detta samarbete
nog alltför mycket kommit i skuggan av det nordiska samarbetets inriktning
mot EU, de baltiska staterna och Östersjöområdet.
Samarbetet om Arktis är viktigt, inte bara för de befolkningsgrupper som
bor där och de arktiska länderna, utan också för de internationella
relationerna, fred och säkerhet i hela världen och möjligheterna att skapa en
ekologiskt hållbar utveckling på hela jordklotet. Arktis rymmer stora
oexploaterade naturresurser och utsätts för ett lystet intresse från marknads-
aktörer och politiker i den resurshungrande tätbefolkade delen av världen. En
storskalig exploatering av detta områdes tillgångar på olja, gas, kol,
mineraler, skog m.m. kan mycket väl leda till oerhörda miljöproblem, och
skada möjligheterna för regionens befolkning att värna sina kulturella
traditioner, ekonomiska intressen, och överlevnad i området. Även planerna
på öppnandet av sjörutt för handelsfartyg genom de arktiska haven med
atomdrivna isbrytare som avgörande redskap måste bevakas ur
miljösynpunkt.
Vinsterna av en fortsatt hård exploatering av området kan mycket väl helt
och hållet hamna hos internationella exploatörer i helt andra delar av världen,
samtidigt som de ekonomiska villkoren för regionens befolkning bara
försämras.
Resten av världen har genom sina industriella processer också ett ansvar
för den miljöförstöring som förekommer i Arktis. Nedfall av organiska
miljögifter, försurande ämnen, tungmetaller, radioaktivt nedfall och
dumpning av radioaktivt avfall har redan förändrat livsförutsättningar för
regionens bofasta befolkning, försämrat hälsoläget och sänkt kvaliteten på
lokala livsmedel som är en del av de arktiska folkens livsmönster och kultur.
Målet för resten av världen bör vara att undanröja de miljöhot som den redan
bidragit till i den känsliga arktiska miljön. Det arktiska samarbetet måste ges
högre politisk prioritet. Detta kan ske genom att regeringen får uppdraget att
varje år till riksdagen lämna en rapport över det arktiska samarbetet. Detta
bör ges regeringen till känna.
Vidare bör regeringen ges uppdraget att arbeta för att parlamenten i alla de
åtta länderna har rätt att nominera en egen kandidat till den samarbets-
kommitté som i dag har observatörstatus vid Arktiska rådets möten. Detta
bör ges regeringen till känna.
Det är givetvis riktigt att företrädare för urbefolkningar och befolknings-
minoriteter i Arktis har en stark ställning vid Arktiska rådets möten. Det är
emellertid något märkligt att de folkvalda parlamentens företrädare i detta
sammanhang har lägre status än urbefolkningarnas företrädare. Därför bör
regeringen också arbeta för att den i förra stycket nämnda samarbets-
kommittén får samma status som permanent medlem vid Arktiska rådets
möten som företrädarna för urbefolkningarna har. Detta bör ges regeringen
till känna.
Regeringen bör också i större utsträckning lyfta fram och intensifiera de
arktiska frågorna i internationella fora som FN, EU, OSSE, Barentssam-
arbetet och Nordiska rådet. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det arktiska samarbetet måste ges högre politisk prioritet,
vilket bör ske genom att regeringen får uppdraget att varje år till riksdagen
lämna en rapport över det arktiska samarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen ges uppdraget att arbeta för att parlamenten i alla
de åtta ovannämnda länderna får rätt att nominera en egen kandidat till den
samarbetskommitté som i dag har observatörsstatus vid Arktiska rådets
möten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall arbeta för att Arktiska rådets
samarbetskommitté får samma status som permanent medlem vid mötena i
Arktiska rådet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen i större utsträckning bör lyfta fram och intensifiera
de arktiska frågorna i internationella forum som FN, EU, OSSE,
Barentssamarbetet och Nordiska rådet.

Stockholm den 24 oktober 1998
Stig Eriksson (v)
Siv Holma (v)

Murad Artin (v)

Berit Jóhannesson (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Lars Ohly (v)

Stig Sandström (v)

Willy Söderdahl (v)

Eva Zetterberg (v)


Yrkanden (8)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det arktiska samarbetet måste ges högre politisk prioritet, vilket bör ske genom att regeringen får uppdraget att varje år till riksdagen lämna en rapport över det arktiska samarbetet
    Behandlas i
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det arktiska samarbetet måste ges högre politisk prioritet, vilket bör ske genom att regeringen får uppdraget att varje år till riksdagen lämna en rapport över det arktiska samarbetet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen ges uppdraget att arbeta för att parlamenten i alla de åtta ovannämnda länderna får rätt att nominera en egen kandidat till den samarbetskommitté som i dag har observatörsstatus vid Arktiska rådets möten
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen ges uppdraget att arbeta för att parlamenten i alla de åtta ovannämnda länderna får rätt att nominera en egen kandidat till den samarbetskommitté som i dag har observatörsstatus vid Arktiska rådets möten
    Behandlas i
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall arbeta för att Arktiska rådets samarbetskommitté får samma status som permanent medlem vid mötena i Arktiska rådet
    Behandlas i
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall arbeta för att Arktiska rådets samarbetskommitté får samma status som permanent medlem vid mötena i Arktiska rådet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i större utsträckning bör lyfta fram och intensifiera de arktiska frågorna i internationella forum som FN, EU, OSSE, Barentssamarbetet och Nordiska rådet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i större utsträckning bör lyfta fram och intensifiera de arktiska frågorna i internationella forum som FN, EU, OSSE, Barentssamarbetet och Nordiska rådet.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.