Det kommunala bostadsbeståndet

Motion 1991/92:Bo224 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd)

Privatisering av det kommunala bostadsbeståndet

I en demokrati är det viktigt att medborgarna bestämmer
över offentligheten. Därför är det naturligt att bereda
människor möjligheter att själva ansvara för sitt boende i
ökad utsträckning när de själva vill. Det finns
effektivitetsvinster att göra samtidigt som det frigör kapital
till angelägna investeringar för kommunerna. I motionen
lämnas förslag som syftar till att öka privatiseringen av det
kommunala bostadsbeståndet.

Allmännyttan har spelat ut sin roll

Efter andra världskriget uppstod allmännyttan som ett
av flera verktyg för en politik vars syfte var att sänka
bostadskostnaderna och förbättra medborgarnas
bostadsstandard. Idag bor mer än en och en halv miljon
människor i allmännyttans fastigheter.

Allmännyttan har inte lyckats uppnå de bostadspolitiska
mål som staten ställt upp ifråga om låga hyresnivåer,
integrerade bostadsområden, hyresutjämning och
påverkansmöjligheter för den enskilde utan visat sig vara en
dyr form av bostadsförvaltning. Numera har allmännyttan
spelat ut en stor del av sin roll för bostadsförsörjning och
inom bostadspolitiken.

Ökad effektivitet genom privatisering

I en demokrati är det medborgarna som bestämmer över
det offentliga, det vill säga stat och kommun. Därför skall
man bereda de människor som vill ta över ansvaret för
skötsel och förvaltning möjlighet att göra det.

Effektiviteten är välståndets och välfärdens grundbultar.
Erfarenheten visar att människor är mer försiktiga med
egna resurser än med andras. Genom ökade möjligheter att
själva i ökad utsträckning ta över skötseln eller delar därav
kan de boende själva hålla kostnaderna nere. Statistiken
talar sitt tydliga språk att effektiviteten ökar utan
kvalitetsförsämringar. Att de boende lättare kan påverka
sin närmiljö är inte heller oväsentligt.

Bättre ekonomi i kommunerna

Med några få undantag har de kommunala
bostadsbolagen dålig ekonomi. På sina håll är
underhållsberget mycket stort på grund av att medel till
underhåll är otillräckliga. Detta leder på sikt till stor
kapitalförstöring. De kommunala bolagen får genom
försäljningar möjligheter att frigöra kapital till angelägna
underhållsåtgärder m.m.

Bestämmelserna som gör det svårt för kommunerna att
tillgodogöra sig medel från de kommunala bostadsföretagen
bör ändras. Det är dock viktigt att kommunerna inte
använder pengarna till den löpande driften utan till
investeringar och avbetalningar på befintliga lån. För att
även i övrigt skapa bättre förutsättningar för smidiga
utförsäljningar behövs ytterligare ändringar i regelverken
för kommunal och bostadskommunal verksamhet. Det är
sålunda viktigt att lagar och andra regler inte lägger hinder
i vägen för nödvändiga utförsäljningar.

Lex Malmö bör upphävas. Lagen innebär att inga
räntebidrag utgår till allmännyttiga bostadshus om de säljs
utanför allmännyttan.

Allmännyttan skall avskaffas som begrepp. De boende
skall erbjudas att ta över fastigheterna i första hand. I andra
hand skall de kommunala bolagen privatiseras, gärna med
de boende som delägare, vid lämplig tidpunkt när
fastighetsmarknaden mer är i balans än för närvarande.
Möjligheter till detta bör utredas snarast.

Aktiebolagslagens regler för utdelning och förlustavdrag
bör gälla även för de allmännyttiga företagen.

Lagen om hembud bör skrivas om så att den även
innefattar allmännyttan. Denna lag är mycket trubbig i de
fall hyresgästerna tackar nej till erbjudande om förvärv.
Fastighetsägaren äger ej rätt i dessa fall att sälja till någon
annan för ett högre pris, än vad som erbjudits de boende.
Detta bör ses över samtidigt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regler som gör det svårt för
kommunerna att tillgodogöra sig medel från de kommunala
bostadsföretagen bör ändras,

2. att riksdagen upphäver lex Malmö,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avskaffa de kommunala
bolagens särställning och allmännyttan som begrepp,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att aktiebolagslagens regler för
utdelning och förlustavdrag bör gälla även för de
allmännyttiga företagen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hyresgäster i allmännyttan
skall beredas samma hembudsrätt som hyresgäster i
privatägda hyreshus samt att lagen om rätt till
fastighetsförvärv skrivs om,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa smidiga förutsättningar
för utförsäljningar av allmännyttans bostadsbestånd,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att möjliggöra aktieköp för de
boende.

Stockholm den 24 januari 1992

Dan Eriksson (nyd)

i Stockholm