Det statliga ägandet

Motion 2002/03:N281 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 9

2 Förslag till riksdagsbeslut 10

3 Inledning 10

4 Bakgrund 10

5 Vad bör göras härnäst? 11

6 Bolagsstämmorna 11

7 Fler indikatorer 12

8 Ägarstyrning 13

9 Forskning och utveckling 13

10 Samhällsengagemang 14

10.1 Kommunala teknikskolor 14

10.2 Mångfaldsprogram 14

10.3 Sponsring 14

10.4 Utmana omvärld och framtid 15

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de statliga bolagsstämmorna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler indikatorer för att utveckla de statliga företagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ägarstyrning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om FoU och de statliga företagen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade rekryteringsmöjligheter för de statliga företagen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sponsring.

3 Inledning

Det statliga ägandet har utvecklats och förändrats under årens lopp. Tidigare naturliga statliga monopol för infrastruktur har helt eller delvis blivit konkurrensutsatt verksamhet. Företag ägs av staten av väldigt olika historiska och politiska skäl.

I Vänsterpartiets motion hösten 1998 (1998/99:N4) med anledning av regeringens skrivelse (1998/99:20) som innehöll 1998 års redogörelse för företag med statligt ägande, lade vi fram förslag på de områden som borde utvecklas inom den statliga företagsvärlden. Vi tog upp behovet av att redovisa ett regionalt ansvar, jämställdhet, miljöpolicy och en aktiv personalrekrytering för att motverka etnisk diskriminering. Vi kan i dag konstatera att en hel del hänt inom de flesta områden som omnämndes i motionen. Nu är det dags att gå vidare.

4 Bakgrund

När vi skrev motionen redovisades 1997 års verksamhet: 59 statliga företag omsatte 225 miljarder kronor, sysselsatte 182 000 anställda, delade ut 8,5 miljarder kronor till ägaren – staten – och hade 26 % kvinnor i styrelserna. I redovisningen för år 2001 kan vi – trots privatiseringar och omstruktureringar – notera att den omfattar 62 företag (varav 15 samägda med andra). Omsättningen har stigit till 294 miljarder kronor och antalet anställda är mer än 200 000, medan vinsten är cirka 9 miljarder kronor och andelen kvinnor i styrelserna har ökat till 37 %.

5 Vad bör göras härnäst?

Vänsterpartiet och andra som värnar om det gemensamma ägandet måste rimligen ta ansvar för och engagera sig i hur detta statliga ägande hanteras och kommer till uttryck. För oss i vänstern är det självklart att det statliga ägandet har en plats och funktion i en marknadsekonomi. Ägandet bör vara långsiktigt, engagerat och aktivt samt ha kompetens, inte bara för att skapa värden, utan också för att bidra till en hållbar tillväxt. Socialt ansvar och hänsyn till miljö och kultur ska vävas in i de statliga företagens strategier för sina verksamheter.

Vi tror att det är viktigt att försöka utveckla det statliga ägandet för att vi som gemensamma ägare ska kunna se en effektiv och lönsam produktion av varor och tjänster och att dessa företag ska gå i spetsen och visa ansvar för människa och miljö. Det gemensamma ägandet ska fungera som förebild för näringslivet och präglas av framsynthet, lyhördhet och ansvarstagande. För att åstadkomma detta måste ytterligare åtgärder vidtagas.

6 Bolagsstämmorna

Anledningen till statliga företag måste förankras i medborgarnas medvetande och vi måste komma bort från det många gånger ansiktslösa och opersonliga ägandet. Vänsterpartiet vill öka förtroendet genom direkt insyn och kontroll.

Bra styrelser, duktiga företagsledningar och engagerade anställda med ansvar och inflytande är värda mer än en bolagsstämma med en enda representant för ägarna från det ansvariga departementet, som godkänner årsredovisningen. Vi medborgare som är både ägare och kunder måste få mer att säga till om, utan långa omvägar via riksdagsledamöter och regeringsföreträdare. Rakare rör mellan medborgare och företag!

I dag har endast 349 riksdagsledamöter rätt att gå till ett statligt företags bolagsstämma. Kallelse sker till riksdagens kammarkansli tidigast fyra veckor före stämman. I de flesta fall stannar kallelsen där, och ytterst få företag sänder särskilda inbjudningar till riksdagens ledamöter. I de statliga företagens årsredovisningar finns inte heller – till skillnad från de börsnoterade bolagen – några uppgifter om var och när bolagsstämman ska hållas. I de flesta fall saknas dessa uppgifter också på företagens hemsidor. Inte heller sker någon annonsering i pressen. På alla dessa punkter anser vi att de statliga företagen måste bättra sig. Ett börsnoterat företag är i dag mer tillgängligt för oss medborgare än ett helstatligt!

Vi föreslår att bolagsstämmorna blir offentliga – öppna för alla intresserade. Kunder, leverantörer, närsamhällets invånare och massmedierna ska bjudas in. Kan börsnoterade företag med tiotusentals ägare samla hundratals, ja, tusentals ägare ska väl statliga företag kunna göra detsamma. Modern teknik gör det också möjligt att sända stämmorna på Internet. Vattenfall gjorde så i år från sin stämma på Operakällaren. Bra, men på själva stämman deltog bara cirka 60 personer, varav de enda som hade rätt att yttra sig var en handfull riksdagsledamöter.

Enkelt uttryckt: flytta de statliga företagens stämmor från Operakällaren till ishockeyns folkliga Globen! Med modern teknik är det dessutom möjligt att genomföra en bolagsstämma på distans i flera lokaler – att nå så många som möjligt måste vara målet. Det ska märkas att företagen är folkägda. Det får gärna vara festligt för att göra stämman folklig och fullsatt, men där måste också finnas tid och plats för frågor, kritik och dialog. En god idé kan vara att ibland lägga stämmor på annan plats än i Stockholm.

För de mindre statsägda företagens del borde det vara möjligt att genomföra gemensamma stämmor för företag med likartad verksamhet, t.ex. inom fastighetsbranschen. Man kan också tänka sig att statliga företag gemensamt genomför en samlad presentation/mässa och kombinerar denna med sina bolagsstämmor. På samma sätt som börsföretagen annonserar ut att man kan rekvirera deras årsredovisningar gratis, borde statliga företag också kunna göra det och som en liten men viktig detalj, även bjuda stämmodeltagarna på en enkel buffé. Lite lekamlig återbäring när AB Bilprovning har årstämma vore inte fel!

Allt som börsnoterade företag gör för att informera om sin verksamhet och för att förankra sig, måste vara möjligt för våra gemensamt ägda företag att genomföra, fast lite bättre. Det bör riksdagen ge regeringen till känna.

7 Fler indikatorer

De statliga företagen måste utveckla fler indikatorer för att kunna mäta sin utveckling på ett bättre sätt och för att se om man uppfyller ägarens krav. Enligt vår mening är den traditionella måttstocken med avkastning, soliditet och kassaflöde inte tillräcklig. Det är nödvändigt att få fram fler indikatorer.

Mänskliga resurser

• Det räcker inte att enbart redovisa antalet anställda och andelen kvinnor, utan antalet nyanställda, andelen inhyrd arbetskraft och konsulter, liksom underleverantörer ska redovisas.

• Övertid, personalutbildning, hälsa och ohälsa samt anställningsvillkor för företagsledning och relationer mellan högsta lön, medellön och lägsta lön ska redovisas.

• Relationerna till de fackliga organisationerna ska framgå.

• Om incitamentsprogram och resultatbonus finns ska dessa redovisas.

• Jämställdhetsplaner och mångfaldsprogram ska självklart framgå.

• Företagets samhällskontakter ska redovisas.

• Företagets inverkan på och engagemang i närsamhället vid sina produktionsanläggningar bör vara både möjligt och av intresse att redovisa, t.ex genom att redovisa vilka kontaktytor med föreningsliv och konsumentorganisationer, skolkontakter från förskola upp till högskola det finns och hur ev. sponsorengagemang ser ut.

• Deltagande i branschorganisationer, nätverk, kluster och projekt kan också utgöra indikatorer på social nytta och ska därför redovisas.

Miljöpåverkan

• Det finns redan både miljöplaner och certifiering enligt ISO 14 000 eller EMAS. Det är dessutom fullt möjligt att kontinuerligt visa hur företagen minskar sin miljöpåverkan i realiteten, genom t.ex noggrann redovisning av utsläpp, buller, avfall etc.

• Krav som ställs på underleverantörer och konsulter kan successivt föras in i företagets redovisning.

Dessa indikatorer bör riksdagen ge regeringen till känna.

8 Ägarstyrning

Hur och i vilken omfattning ägaren ska gå in och styra företag är ingen vetenskaplig sanning. Ägarstyrning – Corporate Governance – är en mycket viktig fråga oavsett ägare. Statens företag behöver en gemensam nämnare vad gäller styrelsernas och ledningarnas agerande generellt. Dessutom behöver varje företag särskilda ägardirektiv av varierande omfattning. Ett fortsatt och intensivare arbete med dessa frågor är av nöden, vilket framgår bland annat av debatterna kring Vattenfall och byn Horno i Tyskland samt statens ansvar för Teliaaktiens utveckling. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

9 Forskning och utveckling

Hur ser FoU-satsningarna ut inom den statligt styrda företagsvärlden? De enskilda företagen är en sak, men finns det någon gemensam nämnare? Behovet av branschvisa insatser kan kanaliseras via de branschorganisationer som finns, men vi tror att det vore hög tid att utveckla forskningen kring det gemensamma ägandets problematik. Det borde vara både möjligt och önskvärt att driva forskning kring utveckling, inflytande och strukturer för statlliga företag. Forskningen bör ta upp frågor kring de anställdas makt och ansvar och medborgarinflytandet. Hur gör vi i en globaliserad ekonomi för att stärka lokalsamhällets berättigade krav på trygghet, när en avlägsen omvärld pressar på med krav på strukturförändringar för att öka effektiviteten?

En naturlig del av FoU för statliga företag måste vara att man har nära kontakt med högskolor och universitet överhuvudtaget. Samtidigt som företagen erbjuder stöd för och engagemang i olika forskningscentrum och i olika projekt, ska plats för doktorander och praktikanter kunna erbjudas i företagen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

10 Samhällsengagemang

Under denna rubrik vill vi föra samman några helt olika, men för statliga företag möjliga aktiviteter inom samhället i stort.

10.1 Kommunala teknikskolor

Samhället har ett övergripande intresse av att tillräckligt många unga väljer utbildningar som ger underlag för att täcka olika yrkesgruppers och branschers behov. Kan de statliga företagen bidra till att t.ex. väcka fler ungas intresse för teknik, naturvetenskap och industri?

Ja, vi tror att de statliga företagen tillsammans med privata företag och branschorganisationer samt berörda fackliga organisationer skulle kunna vara en aktiv motor för att introducera kommunala teknikskolor och driva på utvecklingen i dem. Tanken är att bygga upp lokalt förankrade kommunala teknikskolor enligt samma modell som alla kommunala musikskolor bygger på. Detta för att väcka och utveckla intresset för teknik och naturvetenskap. Nutek har startat några pilotprojekt för detta. Tanken är också att kunna intressera barn redan i förskoleåldern för att senare bryta den könsmässiga snedrekrytering som finns i teknikdominerade branscher. De kommunala teknikskolorna behandlas mer i detalj i annan motion.

Statliga företag som engagerar sig för detta får på köpet en naturlig kontaktyta med lokalsamhället och de unga. Det ger naturliga möjligheter att rekrytera till och erbjuda sommarjobb, inte minst till flickor och ungdomar med invandrarbakgrund. På så sätt breddar företagen sin rekryteringsbas och bidrar direkt till jämställdhet och integration.

10.2 Mångfaldsprogram

Det borde vara fullt möjligt för de flesta statliga företagen att ensamma eller tillsammans med andra företag starta mycket tydliga och klart inriktade projekt för att bryta den segregation som är så tydlig i Sverige. Att till Rinkebys eller Rosengårds skolungdomar erbjuda praktikplatser, stipendier och sommarjobb vore enkla och PR-mässigt bra åtgärder. Återigen gynnar dessa åtgärder företagets trovärdighet och de står också i samklang med riksdagens beslut. Därtill ger dessa mycket konkreta möjligheter för unga människor att komma i kontakt med delar av arbetslivet som de troligen annars inte når. De ökade rekryteringsmöjligheterna bör riksdagen ge regeringen till känna.

10.3 Sponsring

Många företag ägnar sig åt sponsring både för att lokalt stödja idrottsklubbar, vilket torde vara det vanligaste, och för att göra reklam för företaget. De statliga företagen hanterar det här på olika sätt, men ingen kan ha undgått att se t ex Vattenfalls eller Telias engagemang i olika sammanhang. Vi tror att också detta område borde ses över. Detta bör ges regeringen till känna.

10.4 Utmana omvärld och framtid

Med en offensiv, orädd och ambitiös ägarstrategi kan den statliga sfären både genom sin ägarandel på börsen och genom de helstatliga företagen rimligen utmana övriga ägare att bli bättre. Det gäller att visa att man klarar av, inte bara att skapa värden, utan också långsiktigt bidra till en hållbar tillväxt.

En del i detta är att få igång processer för att höja kvalitén på det statliga ägandet. Målet är att medborgarna i Sverige ska kunna känna stolthet över de statliga företagen.

Stockholm den 17 oktober 2002
Gudrun Schyman (v)
Lars Bäckström (v)	Mats Einarsson (v)
Marie Engström (v)	Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)	Sten Lundström (v)
Rossana Valeria D (v)	Alice Åström (v)
Lennart Beijer (v)